Det regnar och det regnar, himlen är grå(Lasse Stefanz)

Det regnar, jag sitter och lyssnar på regnet, sover på kökssoffan en timme, ser ut genom fönstret, det regnar, ingen rör sig på gatan, inte ens lögnaren, fifflaren och bedragaren ...

Av: Bo Bjelvehammar | 21 oktober, 2014
Gästkrönikör

Bra historier tål att berättas mer än en gång – Myteriet på Bounty

Bra historier tål att berättas mer än en gång. Och nya vinklar kan tillföra något nytt. Den här historien börjar den 23 december 1788, två dagar innan juldagen, och fortsätter ...

Av: Belinda Graham | 19 november, 2012
Litteraturens porträtt

Författare om författare

Skönlitterära Sällskapet Stockholm Nord är en hyvens sammanslutning som nyss kommit med den skrift som är nummer 14 i sällskapets ordning men nummer 127 i Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie. Se ...

Av: Bertil Falk | 08 december, 2012
Kulturreportage

Tora Vega Holmström − en skånsk europé

Tora Vega Holmström var inte bara en målare som gick i spetsen för nya konstriktningar, hon var också litterärt begåvad och skrev tusentals brev, framhåller konstvetaren Birgit Rausing i sin ...

Av: Lena Månsson | 28 september, 2011
Konstens porträtt

Freke Räihä. Foto: Anna Drvnik.

Litteratur: Freke Räihä - Logos



En radikal elitism

Detta intersubjektiva litterära ställningstagande är ett försök till konstnärlig forskning i en kritisk och opak dialog mellan jagets egna författande, kompositionen, och dess verkställare — som läser en kopia av det. 
Räihä kan säkert skriva, men tyvärr döljs hans kvaliteter av oviljan att ägna sig åt något egentligt berättande. Istället ägnar han sig åt svårgenomträngliga akademiserande dimridåer.
Freke Räihä
Logos
ISBN: 9789186175405
Förlag: Smockadoll



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Freke Räihä. Foto: Anna Drvnik.

Freke Räihä. Foto: Anna Drvnik.

Vad är det egentligen jag läser?

Frågan återkommer gång på gång när jag läser Freke Räihäs senaste alster. Avsnitten heter saker som "Metod", "Subjektet", "Problemformuleringsprivilegiet" och liknande. Fotnoter med källhänvisningar är insprängda i den löpande texten, ofta mitt i meningar. Samma sak med källhänvisningar inom parentes. Längst bak i boken finns en källförteckning som rymmer bekantingar som Barthes, Derrida och Nietzsche. Så långt ser det ut som ett vetenskapligt arbete.

Innehållet gör det däremot inte. Här varvas lösryckta tankar om litteraturvetenskap och citat från tänkare i ämnet med vardagliga ögonblicksbilder från Räihäs liv om hur han passar barn, handlar komjölk (sic) och skriver. Den röda tråden är svårföljd. Något egentligt berättande utvecklar sig aldrig, men mestadels tycks det handla om skapandet av själva texten jag läser. När jag till slut har kommit igenom de drygt 130 sidorna bär jag inte med mig någonting från läsningen, annat än att det var onödigt svårforcerat.

Så: Vad är det egentligen jag läst?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En snabb googling ger vid handen att Logos är Freke Räihäs examensarbete från Författarskolan vid Lunds universitet. Där får man högskolepoäng för att skriva litterära verk. Universitetet sammanfattar boken på följande vis: "Detta intersubjektiva litterära ställningstagande är ett försök till konstnärlig forskning i en kritisk och opak dialog mellan jagets egna författande, kompositionen, och dess verkställare — som läser en kopia av det."

Det finns något komiskt typiskt med att en bok av den här typen serveras från en författarskola vid ett universitet. Det akademiska litteraturvetandet brukar klandras för att vara överdrivet och ytligt teoretiserande. Det präglas av en ambition att vara radikalt och kritisera den egna traditionen, men leder i stället till ett nytt traditionsbygge som är desto mer esoteriskt och elitistiskt, svårtillgängligt för alla som inte har kandidatuppsatser i semiotik i bagaget. Samma typ av kritik kan riktas mot Räihäs bok. LOGOS är mer av ett hemligt handslag för att få tillträde till de invigdas krets, än det är ett evangelium som kan skänka insikt åt massorna.

Räihä kan säkert skriva, men tyvärr döljs hans kvaliteter av oviljan att ägna sig åt något egentligt berättande. Istället ägnar han sig åt svårgenomträngliga akademiserande dimridåer. Ibland undrar man om poängen med denna berättarkonst är att skrämma läsaren till underkastelse, snarare än att vinna läsarens respekt. Om Räihä bryter sina akademiska bojor är han ett steg närmre det senare.

Fredrik Sixtensson

Ur arkivet

view_module reorder

“Sköna maj välkommen till vår bygd igen…”

 År 1741 lämnade Carl von Linné Stockholm ”i den behagligaste vårtiden, klockan elva på förmiddagen, solen sken och luften var något kulen”, som han skriver i sin ”Öländska resa”, och han ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 02 maj, 2013

William Seward Burroughs och småfolket

Illustration: Carl Johan RedemoGustaf Redemo tar itu med Burroughs An autobiography of a wolf, en novell han skrev när han bara var 8 år gammal där han berättar hur han ...

Av: Gustaf Redemo | Essäer om litteratur & böcker | 22 september, 2008

Jenny Berggren Keljevic

Skillnaden mellan giraffer och krokodiler

Varje dag ser vi människor, lyssnar vi till människor, pratar vi med människor. Vi har våra relationer till olika människor, det kan vara arbetskamrater, familj, vänner eller partners.  I denna moderniserade ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 22 juli, 2016

Vyn är densamma av Einar Askestad

Författare med åtta böcker utgivna inklusive novellsamlingen ”Frånfällen”, hösten 2010, som den senaste, född i Kalix av österrikisk mor och norsk far, uppvuxen i Portugal, Spanien, Österrike och Sverige. Efter ...

Av: Einar Askestad | Utopiska geografier | 24 oktober, 2011

 Esko Männikkö lägger stor vikt vid hängningen av sina verk. Foto: Emil Fagander

”I do it my way”.

En av Finlands mest omtalade och framgångsrika samtida bildkonstnärer visas just nu i en stor utställning i Stockholm. Esko Männikkös måleriska bilder sätter sig fast i betraktarens medvetande, direkt eller ...

Av: Nancy Westman | Konstens porträtt | 23 oktober, 2017

Den på Stockholms filmfestival 2014 Bronshästnominerade filmen Keeping Room av David Barber

Intervju med Daniel Barber

Roberto Fogelberg Rota intervjuar regissören till filmen "Keeping Room", en film om det amerikanska inbördeskriget, vars historia och foto i hög grad imponerat intervjuaren.

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 15 april, 2015

Han gör det här för att han måste

Musikartist, radiopratare, skribent och nu senast programledare för SVTs "Filmkrönikan". Navid Modiri har hunnit med mycket.  Till hösten släpper han en tredje skiva tillsammans med bandet Gudarna.

Av: Tim Sterner | Musikens porträtt | 25 juli, 2008

Peter Forsskål

Rätten att kritisera överheten

En av mina idoler heter Peter Forsskål. Han föddes i Helsingfors i januari 1732 och dog i malaria under en expedition till dagens Jemen drygt 32 och ett halvt år ...

Av: Anders Björnsson | Kulturreportage | 22 december, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.