När böcker gör ont

När jag första gången fick veta att frilansjournalisterna Johan Persson och Martin Schibbye fängslats i Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i Ogadenprovinsen befann jag mig hos en ...

Av: Klas Lundström | 18 oktober, 2013
Reportage om politik & samhälle

Konst och kraft

Intressena kolliderar, i Ödeshögs planarbete ses det sydöstra hörnet upp mot höglandet som en tyst zon. Å andra sidan norröver i kommunen jobbas för vindkraftverk. Ett antal verk finns redan ...

Av: Per-Inge Planefors | 21 april, 2010
Gästkrönikör

Stockholm Filmfestival Junior, en blandning av etablerat och nytt

När den ordinarie filmfestivalen (Stockholm Filmfestival) går av stapeln, brukar visningarna kunna karaktäriseras av att besökarna nästan tävlar om att vara den bästa biobesökaren - här måste minsann filmen vara ...

Av: Jim Jonsson | 11 maj, 2010
Kulturreportage

Benjamin 30

   

Av: Håkan Eklund | 10 mars, 2012
Kulturen strippar

50. Ines



Lund har allt utom vattenDet regnade mot rutan. Inne på fönsterblecket stod två vita krukor på varsitt fat. I krukorna var det två likadana plantor. Bladen var ludna och många och något hopskrumpna, blommorna var små och mörkt blålila och satt i mitten som en bukett. De hängde med huvudena och många av kronbladen hade fallit av. Jorden var torr, hade varit det i flera veckor nu och den hade släppt krukornas kanter, satt som två spröda klumpar i mitten och längtade efter vatten.

* * *

Kajan hade tröttnat på att flyga runt i den hårda vinden. Den saktade in och gjorde benen redo för landning, fällde ut klorna och vid exakt rätt ögonblick greppade de om korset. Gången nedanför var nykrattad, men ändå full av löv. På andra sidan, i jorden mellan en vildvuxen miniros och några på tok för stora cypresser, satt tjugotre små virkade figurer. Alla var smutsiga och blekta och flera av dem hade vält, låg med ansiktet ned i det mörkbruna, geggiga, kalla. Kajan tog ett skutt ned på marken och hoppade in ibland dem. Den hackade lite i en gul gris med röda ben, fick upp den i näbben och försökte tugga, men det var svårt.

* * *

Hon gick ut i köket igen. Fram till skålen och luktade. Kycklingbitar gourmet gold – hennes favorit. Hon sänkte huvudet, gick därifrån utan att smaka, in på rummet igen, lade sig på filten i fåtöljen. Luktade där också. Lite, lite lukt fanns fortfarande kvar. Hon körde ner nosen i filten och blundade, lade sig tillrätta, och somnade.

* * *

Det var torsdag och sista veckan i månaden, men brevlådan var fortfarande tom. Inget på tisdagen, men så hade det varit ibland. Då hade det kommit på onsdagen. I något enstaka fall hade det dröjt till på torsdagen, men de gångerna gick att räkna på ena handens fingrar under alla 31 åren. Något var fel. Han visste att hon var ledsen för det där med pojken, att hon kände sig vanmäktig och att en känsla av hopplöshet hade kommit över henne. Kunde det vara så att hon hade gått och blivit deprimerad? Kanske, men hon skulle ha skrivit ändå. Hon skrev alltid. På alla platser och i alla sinnesstämningar. Han hoppade upp på cykeln och cyklade hemåt i den gassande solen. Det hade varit torrt länge nu och sanden blåste över vägen.

* * *

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Han gick upp, fastän han inte ville, gick fram till stolen och tog sina byxor, drog på sig dem, skulle dra upp gylfen, men det gick inte. Den hade fastnat. När han ryckte i den gick den sönder. Han svor tyst och tog av sig byxorna igen, satte sig på sängen i kalsongerna. Satt där med huvudet i händerna, ville sparka sönder något, ville slå någon, ville förstöra, men tänkte inte, tänkte fortsätta ha kontroll. Han mindes de svarta adidasen som Mia hade kommit med. De låg i skåpet. Han plockade fram dem, de var helt nya och glänsande. Det mjuka luddet på insidan kändes skönt mot låren, knäna och vaderna. När han körde ner händerna i fickorna gled byxorna nästan ner av tyngden. Han tog upp händerna och drog tag i resåren, stack ned några fingrar innanför linningen, skulle kolla om där fanns något snöre att dra åt, så att byxorna skulle hålla sig uppe. Jo, där var två snörstumpar som han drog ut och knöt. Men där var något annat också. En dragkedja. Varför då? Han drog upp den och hittade en ficka, i fickan låg ett litet papper. ”Lägg pengarna här” stod det. Och under det ”Ge aldrig upp”.

* * *

Längst ned på botten låg de två sista brysselkexen bland avsmulat, rosa socker. Hon plockade upp dem och lade dem på fatet intill temuggen, ställde burken i vasken, spolade lite vatten i den, började gråta. Det blev så symboliskt på något sätt: den där tomma burken, som aldrig skulle fyllas igen.

* * *

När hon hade läst brevet för säkert tjugonde gången lade hon det ifrån sig, fortfarande inte säker på att hon hade läst rätt. Framför sig såg hon hur de skulle slippa att välja bara de allra värsta, de trasigaste. Pengarna gjorde att de skulle kunna ta emot alla som kom och ge dem vad de behövde! Det började blinka i taket och en siren ljöd i rummet. Det var redan tredje gången idag, den tredje kvinnan, det tredje barnet och förhoppningsvis det tredje livet. Hon kollade så att hårnätet satt där det skulle, tog på sig rocken och ett par nya handskar, skyndade in i salen.  

Ur arkivet

view_module reorder

Mattias Lundmark – dikter

Mattias Lundmark är född 1988 och bosatt i Umeå där han studerar till psykolog.     *   regnet klöser på kupéfönstret himlen tjocknar som blötlagda havregryn vi är tätt packade ofrivilliga rumskamrater ögonen studsar mot varandra som rädda pingisbollar  

Av: Mattias Lundmark | Utopiska geografier | 16 januari, 2012

Anders Björnsson

Tolerera varken oljud eller språkfel!

Språkförsvaret är en förening som jag tillhör, dock utan att vara aktiv i den. Föreningen försvarar svenska språkets användning i Sverige. I många sammanhang, till exempel kommersiella och akademiska, trängs ...

Av: Anders Björnsson | Gästkrönikör | 08 maj, 2017

Sara Stridsberg och de progressiva ödesbilderna

En del karaktärer i litteraturen strider för att bli trodda och giltigförklarade. De slåss för att spränga sömmarna i sina trånga kvinnokläder, spränga väggarna i sina klaustrofobiska kvinnorum, spränga ramarna ...

Av: Tommy Sandberg | Litteraturens porträtt | 17 juni, 2014

Eric von Post - diktare i islams tecken

Genom den ljusport ditt molnsvärd öppnat, Muhammed, steg jag jublande inför Allah och hans härlighet. - Ur Ramazan Den store humanisten Eric von Post (1899-1990) tillhör den glesa skara svenska toppdiplomater ...

Av: Ashk Dahlén | Essäer om litteratur & böcker | 10 januari, 2011

En dag för kärlek sedan Romarrikets dagar

Tillägnad min älskade hustru Carolina Ek på St. Valentins dag 2014 Den 14 februari infaller den kalenderhögtid som i Sverige kallas för Alla hjärtans dag, och dagens namn ger oss det ...

Av: Carl Ek | Kulturreportage | 14 februari, 2014

Att tala om Ibsens dramer och dikter är samtidigt att tala om Ibsen själv. Wikipedia

Att bestiga ett fjäll: Henrik Ibsen ( del I)

Henrik Ibsen (1828-1906) är en av det moderna dramats fäder och absoluta mästare. Hela hans täta produktion är tidlös och kan förstås som en närmast universell analys av mellanmänskliga relationer ...

Av: Carsten Palmer Schale | Scenkonstens porträtt | 29 juni, 2015

Kalkmålning i Sofiakatedralen från 1000-talet. Den visar Ingegerds och Jaroslavs döttrar.

Sveriges främmande och okända helgon – S:ta Anna av Novgorod

Den Heliga Birgitta (1303-1373) är Sveriges och Nordens mest kända helgon, helgonförklarad 1391 och även utnämnd till särskilt skyddshelgon över Europa. Under nuvarande år, 2016, kommer ännu en svensk kvinna ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 01 april, 2017

August Strindberg 2012

Om August Strindbergs liv, leverne, texter och persona tvistar de lärde ständigt. De flesta har en uppfattning om Strindberg och ofta en ganska stark sådan. Det är anmärkningsvärt att en ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 07 januari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.