Den tänkande människan är TV-reklamens fiende

Det finns många bra saker med att vara förälder, inte minst det att man måste vara på sin vakt mot idel skadligheter och hot. Medvetenheten om att hot föreligger skapar ...

Av: Carl Abrahamsson | 07 september, 2011
Carl Abrahamsson

Noble liv

  En inngangsport til hva som menes med «å ha et nobelt liv å leve», er å hevde at livet vi mennesker har å leve ikke bare er om ren overlevelse ...

Av: Thor Olav Olsen | 01 februari, 2011
Agora - filosofiska essäer

Anna Mattsson om Anna Mattsson

Anna Mattsson om Anna Mattsson "Jag drömmer om ett hus som står ensamt på stranden. Det är ett mörkt och tillbommat hus, ett hus som jag vet är tomt inuti ...

Av: Anna Mattsson | 26 oktober, 2006
Litteraturens porträtt

Skenhistoria

 Nästan längst söderut på Attika, en halvtimmas bilfärd från Atens Internationella flygplats, ligger det en liten hamnstad som bär namnet Lavrio. Den tillhör inte det grekiska fastlandets pärlor, faktum är ...

Av: Magnus Alkarp | 21 oktober, 2012
Kulturreportage

Litteratur: Einar Askestad; Nya ordstäv



Den som har tro vet mer

Einar Askestad har tidigare utkommit med nio böckerEinar Askestad
Nya ordstäv
MBM Förlag

 

Vad är ett ordstäv?

Egentligen vet väl varje människa det, men det är många bud på svaret. I förordet till sin bok Nya ordstäv ger oss Einar Askestad några benämningar och definitioner:

″Folkliga talesätt, gärna dråpliga, burleska, grova och subtila på samma gång. Tänkespråk, ofta omedelbara, ofta undflyende, i bästa fall samtidigt, ett slags sentenser, som kan vetta mot ordspråk, ibland mot nonsens.″

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Låter sig sägas. Men vad händer när författaren samlar närmare tusentalet egenformulerade ordstäv i en enda volym, på över 260 sidor? Under ″kapitelrubriker″ som ″Det begav sig″, ″Mor och far″ (tidigare publicerade i Tidningen Kulturen), eller ″Kontentan av ett liv″.

Sammantagna framträder enradingarna – homogena i formen, men ofta disparata i utsagan – som en berättelse, en verbal ruinstad ovanför ett livs fördolda hålrum. En både sorglustig och till sist bara sorglig berättelse.

Det inledande ″kapitlet″ är lustigt nog. ″Det begav sig″ återbrukar den traditionella ordspråksskattens persongalleri: gumman, prästen, bödeln, drängen etc – och givetvis folklorens ″huvudkaraktär″, flickan, hon som ju alltid sa något. Här hos Askestad redan på de första sidorna snävt socialt definierad, degraderad: ″Går även att kavla med, sa pigan.″ – ″Nu så, sa pigan, sära på bena.″

På boksidans kyska vita fält, stenhugget i serif-typsnittets moderna elegans, ter sig detta mest som reminiscenser från drängstugans tankevärld och magkänsla. Tagna var för sig – som ju alltid ordstäv brukar tas – blir dessa Askestads återkopplingar till det svenska 1800-talets könspolitiska Jurassic Park ganska håglösa, och därför harmlösa, provokationer.

Men snart nog tar berättandet över. Som det ska vara i vår postmoderna samtid, där ju kravet på ″berättelse″ ställs i alla möjliga och omöjliga sammanhang: på USA:s president, på F!, på livet självt, till och med på TV-serier. ″Handlingen″ i kapitlet ″Gun och Sven″ (i ett stiliserat spanskt turisthelvete) spelas upp i enradingar där författaren inte ens försöker dölja att han här totalt struntar i allt aforististiskt finlir. ″Gun och Sven går in i snabbköpet.″ – ″Gun klämmer på tomater, Sven har fastnat bland spritflaskorna.″ Kom igen, Lasse Åberg, allt är förlåtet!

Desillusionen och misantropin djupnar i kapitlet ″Förberedeler för festen″, där Askestad tycks liksom räddningslöst alienerad i vårt rigoröst gränslösa svenska samhälle: ″Vi lever över våra tillgångar, sa kronofogden.″ – ″För den gränslöse fanns enbart hinder.″ – ″Sådant är livet, man vänder andra kinden till och ingenting hände.″

Bokens tre avslutande kapitel fyller läsaren med medkänsla, över författarens uppenbara vantrivsel i tillvaron – liksom över ordstävsformens allt tydligare begränsningar när det gäller att gestalta denna vantrivsel litterärt. ″C.V.″, ″Don Juan″ och ″Kontentan av ett liv″ är var för sig titlar helt adekvata för romaner. Det bultande hjärta som vill ut i världen, ingå i mänskligheten, få livsnäring, är inte mycket hjälpt av ordstäv som ″Prat undviker prat genom prat″, eller ″Kompromissen är ingens″. Slutligen återstår väl bara den eviga sanningen(?) ″Den som har tro vet mer″.

 

Leif Janzon

Ur arkivet

view_module reorder

"Tror han på sig själv och sanningen, han som förtvivlar?"

Tänker en skiss, ett fragment av bild utan disposition: Jag förstod att jag tillintegjort dagen. Bortsett från denna missberäkning var det inte speciellt anmärkningsvärt. Jag var ju inte olycklig. Mitt enda ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 14 september, 2017

Brahms och själens vägar

En essä och en dikt - tonsättaren och skribenten Emanuel Ladenstein skriver om tanken där allt tar sin början. Det är reflektioner i allhelgonatid som kretsar kring konstnärlig utveckling, konstens ...

Av: Emanuel Ladenstein | Musikens porträtt | 11 november, 2012

Den sköna och den obscena Rut Hillarp

Under läsande och funderande kring det intressanta ämnet hbtq inom skönlitteraturen kom jag som av en händelse över författarnamnet Rut Hillarp (1914-2003). Hon var en var våra mest kända kvinnliga ...

Av: Mats Myrstener | Litteraturens porträtt | 16 april, 2013

I gevär på Dramaten. Dramaten& Åke Hodell

När Dramaten för en dag slog upp portarna för att ge plats åt en av modernismens stora hade det formen av en resa över Styx och andra djupa vatten. Tillsammans ...

Av: Lena S. Karlsson | Kulturreportage | 13 september, 2011

Shri Mahavira. Ett diamantformat emblem srivatsa på bröstet av Tirthankara symboliserar  kunskap

Jainismen

Jainismen är en ganska okänd religion i väst. Det beror kanske på att den aldrig spreds utanför Indien såsom buddhismen som spreds i hela Asien. Jainismen har sina rötter i ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Essäer om religionen | 24 november, 2015

Pancrazi. Foto: Catherine Helie, Grape förlag.

Antikolonial barnslakt

En intensiv bok, med utgångspunkt i traumat när sex av hans skolkamrater fick halsarna avskurna av algeriska upprorsmän uppe i bergen, efter att frivilligt ha följt med på ett lastbilsflak ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 01 augusti, 2017

Han tänker med kroppen

Samtal med dansaren Kjell Nilsson TEMA VÄSTERBOTTEN  Den syltsöta katalanbakelsen på Mekkas konditori i Umeå försvinner raskt och inte alls med den zenminimalistiska långsamhet som jag förknippar Kjell Nilsson med efter ...

Av: Annika Burholm | Konstens porträtt | 18 februari, 2008

Benjamin 17

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 10 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.