Frida Andersson, ”Ett hjärta av guld”. Foto och grafik: Julia Ingo.

Intervju: Frida Andersson

En och annan finlandssvensk artist, skådespelare eller annan kulturarbetare söker sig till Sverige, kanske främst för att nå en större publik. En av dem är sångerskan och låtskrivaren Frida Andersson.

Av: Thomas Wihlman | 25 april, 2016
Musikens porträtt

Det var en slump

Vi hade handlat båda två men i olika affärer. Mina kassar var fyllda med mat och hans med vin och en flaska vodka. Vi hade inte sett varandra på fjorton ...

Av: Björn Augustson | 12 januari, 2012
Gästkrönikör

Veckan från hyllan, Vecka 34-2012

Det rasar just nu en initierad debatt om Raoul Wallenberg. Var han verkligen en sådan hjälte, romantiseras han inte helt oförtjänt? Var det i själva verket inte så att det ...

Av: Gregor Flakierski | 18 augusti, 2012
Veckans titt i hyllan

Dagbok från en filmfestival

Parker Posey och Zoe Cassavetes. Foto: Carla Hagberg   Göteborgs årliga filmfest kändes mer filmfestival än någonsin. Lite ”Alla Var Där” stämning över det hela. Kulturenreportern och festivalanhängaren Joel var på plats för att få ...

Av: Joel Carlund | 21 februari, 2008
Essäer om film

Operahuset blickar mot en ny vår



TEMA VÄSTERBOTTEN Image
Ett samtal med Norrlandsoperans teaterchef och vd Magnus Aspegren om Norrlandsoperan och operahusens framtid.

Det är en torsdagsmorgon i januari, Norrlandsoperan vaknar upp i takt med att morgonen skrider fram. Personalkafeterian är tom då jag slår mig ned vid ett bord med en kopp kaffe, tillsammans med teaterchef Magnus Aspegren. Berätta om repertoaren 2008, vad bör man inte missa i vår?

– Ja, vi har ju förstås vår stora operasatsning, Poet and Prophetess, som blir något av kulmen på vårt samarbete med Sydafrika. Vi har tidigare satt upp Rusalka och Porgy and Bess. Men detta är det största vi gjort, det kommer vara 60 personer på scenen samtidigt, scenografin består bland annat av ett gigantiskt skepp som man just nu bygger i monteringshallen, i syateljén håller sju/åtta personer på för fullt att sy upp 1700-talskostymer.

Magnus bläddrar vidare i Norrlandsoperans programblad.

– Sedan har vi ju Erwartung, Schönbergs monodrama. Det är en halvscenisk föreställning, med både scenografi och kostym. Vi jobbar med att konsertsalen också ska kunna vara ett sceniskt rum.

Han pratar engagerat vidare och kommer så in på dansen.

– Dansen kommer ju mer och mer, nu i höstas hade vi Triphtych av Örjan Andersson till exempel, som ju var en av de största satsningarna vi gjort på dansområdet. Vi hoppas kunna se mer av liknande samarbeten och residenser. Vi vill också gärna jobba med att föra samman opera och dans. Hitta nya vägar att skapa verk.

Dansämnet för Magnus in på frågan om ekonomi.

– Det kostar mycket med dans. Dansare pensioneras ju tidigt och kostnaden för pensionerna är ett problem. Det är miljoner som försvinner.

Har den borgerliga regeringens tillträde inneburit några markanta förändringar för Norrlandsoperan?

– Ja, de har ju varit smarta, genom att tillsätta en kulturutredning, och den är fortfarande inte klar. Så just nu finns det ingen kulturpolitik. Men tanken är väl att kultur ska finansieras mer genom sponsorer osv. Det är inte riktigt som att de säger att ”nu ska vi lägga ned allt som är bidrag och låta marknaden styra”, men man räknar dock med att det ska komma mer av andra pengar. Man tänker sig väl att det ska funka som i Amerika, där den mesta kulturen lever genom sponsring. Dock, i USA finns massor av rika människor, på ett annat sätt än här.

Norrlandsoperan kommer ju att vara värdar för Dansbiennalen i vår. Kan du berätta lite om det?

– Ja, vi hade ju Dansbiennalen här i Umeå 2001 och sedan dess har den vuxit så den nästan blivit alldeles för stor. Den har dock mest vuxit för själva dansbranschen, vilket visar sig genom att det inte kommer vara så mycket på scen, utan mer fokus på seminarier och workshops. Men, eftersom vi kommer att slå ihop den med MADE-festivalen, så har vi ju ändå en hel del sceniskt att erbjuda. Band annat kommer Meredith Monk hit, som jobbar med dans.

Norrlandsoperan har ju profilerat sig som en nytänkande, fräsch institution som samarbetar med barn och ungdomar, ni har satt upp en opera baserad på bloggtexter, ni har en queerklubb i huset, ni har MADE-festivalen som låter olika konstarter mötas, Malin Hellqvist Sellén är här titt som tätt med sina queera koreografier. Innebär det att ni tagit ett steg bort från rollen som ett traditionellt operahus?

– Ja, det kan man säga. Och det förs ju till exempel diskussioner i Stockholm om att bygga ett nytt scenkonsthus där man blandar opera med balett och dans. Jag tror absolut att det är framtiden för operahusen. Att man börjar arbeta mer internationellt, men även lokalt och regionalt. Att låta folk komma hit. I grund och botten handlar det om att man vill utveckla konsten. När det gäller bloggoperan var det intressanta att se ”vad blir det för resultat?” - inte ”åh vad fint att de fick komma in och leka!” Nej, vi ställer krav. Det handlar om kreativitet, ungdomar mår bra av det. Att hålla på med kultur är framtidens sätt att överleva.

Magnus tar fram en text han skrivit i Norrlandsoperans program, som handlar om att sluta stressa och konsumera prylar och istället konsumera kultur, som får oss att må bra.

– Tänk om vi lade våra pengar på att göra saker tillsammans, skapa saker tillsammans, istället för att köpa en ny bil. Hela vår välfärd bygger på att vi måste sälja bilar. Vi måste få ett nytt sätt att få kickar.

Om man mister rollen som ett traditionellt operahus, förlorar man då samtidigt status?

– Ja, i vissa sammanhang. Det finns en del gamla operarävar som säger ”hm, jaa, du gör ingen opera i år”. Om jag då säger ”jo, vi har haft bloggoperan och Mitt hjärta brister” så får man till svar att ”det är ingen riktig opera”. Men om man tar Göteborg som exempel, så har de visat att man kan göra det folkligt och ändå så jäkla bra. Sen är det ju naturligtvis häftigt med traditionell opera också. Det är egentligen ett mysterium med opera, att det fortfarande finns. Vissa talar om att göra opera på internet, men det tror jag är kört, det ska vara live.

Återspeglas samma sociala bredd hos publiken som den som Norrlandsoperan visar upp på scenen?

– Om man ser på symfoniorkestern och deras konserter, så visst är det mycket gråa hår, men vad är det egentligen för fel på det?  Ibland sitter det dock faktiskt grupper med ungdomar även i symfonipubliken. Och bloggoperan engagerade ju trots allt 450 ungdomar, vilket lockade många andra unga att komma och titta.

Har ni gjort några publikundersökningar?

– Ja, vi har gjort några tidigare som dock inte är relevanta. Men i vår kommer vi att göra nya, genom att dela ut lappar i samband med föreställningar, men också undersöka hur synen på Norrlandsoperan är utifrån sett.

Vem saknar du i publiken?

– Ja, det finns det här glappet mellan 23/24 år upp till ungefär 40. Det är väl under de åren man är upptagen med att skaffa familj, man kanske har dålig ekonomi och köper hellre en starköl för 70 kronor. Tänk om man kunde få operapubliken att gå på Club Subjekt!

Hur är det med svenskar med invandrarbakgrund?

– Ja, där är det ju ett jätteglapp, de är inte här alls. Det är mycket ett kommunikationsproblem. Även i personalen har vi alldeles för få med invandrarbakgrund. Där måste vi bli bättre. Inte genom att bjuda in, utan genom att jobba ihop. Men, sedan är det också en väldig skillnad på Malmö och Umeå.

Vad är bäst med att vara operachef?

– Att få jobba med Norrlandsoperan, jobba med bredd. Det är ett bra hus, bra personal och stämning. Ett drömjobb.

Vad är nackdelen?

– Det är att jag måste pendla, så jag är bara hemma i Stockholm någon dag i veckan.

Vad gör du efter Norrlandoperan?

– Jag skulle gärna jobba med något SIDA-projekt i Vietnam. Projekt som har med demokrati att göra. När vi satte upp Eldfågeln så var ju det en del i ett sådant projekt, liksom Cosi van tutte.  Jag skulle vilja arbeta med såkallade Non Governmental Organisations, där det inte handlar om pengar utan att få unga att prata och lära sig demokrati.

En timme har gått och Magnus måste rusa vidare till ett möte. Under tiden vi suttit där har fler och fler av operans personal strömmat in i kafeterian för att dricka sin kopp med morgonkaffe. Norrlandsoperan vaknar upp till en ny morgon och till en ny spännande vår.

Kirsti Jönson

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Carl-Henning Wijkmark. Foto: Carl-Henning Wijkmark

”Allting har ett pris, bara människan har ett värde”

Min första kontakt med Carl-Henning Wijkmark blev läsningen av "Dressinen", där efter kom "Jägarna på Karinhall" följd av "Den svarta väggen", "Den moderna döden" som redan är en klassiker och ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 09 november, 2015

Sceniska rum: Scener från Odenplan. I samtal med John Jakobsson, konstnär

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Anders Nilsson | Reportage om scenkonst | 20 juli, 2014

Illustratör: Signe Collmo

Vad är upplysning?

Är arbetare och tänkare synonymer? Var det upplysningsidealet? Tänka för sig själv? Betrodd i sina hållningar; Principfast? Hinner den unge studenten eller äldre professorn tänka för sig själv? Behålla sina ...

Av: Arsho | Essäer om politiken | 09 juli, 2015

Janne Karlssons satyr

Jag heter Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Jag är förmodligen Sveriges mest refuserade serietecknare. Möjligen beror detta lite på att jag förmodligen även är sveriges ...

Av: Janne Karlsson | Utopiska geografier | 06 december, 2010

Turism som draglok

Det är lika bra att erkänna från början. Jag är ett turistiskt freak. Det innebär att jag sällan kan resa utan att turism som fenomen spökar i bakgrunden av mina ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 30 juli, 2012

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Svenska bilderbokskonstnärer från Adelborg till Adbåge

Barn har en inneboende drivkraft att upptäcka världen. Ordens magi i sagor och berättelser är viktiga för utvecklingen. Olika tider har gett olika svar på frågan vad en barnbok är ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 31 juli, 2013

To former for frihet

Dette essayet er om to former for frihet. Den ene beskriver jeg med ‘frihet fra’, mens den andre formen for frihet beskriver jeg med ‘frihet til’. I et stort antall ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 04 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.