Arne Sucksdorff

Ett stort äventyr med en stor filmare!

Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det ...

Av: Belinda Graham | 22 april, 2017
Filmens porträtt

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | 27 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Bland alla dessa nya deckardrottningar och kriminalkungar.

Det är tur att man kan simma. Annars hade jag för längesedan dränkts av den svenska deckarvågen som vuxit sig stor och blivit till ett eget litet innanhav. Idag, fyrtiofem ...

Av: Crister Enander | 31 Maj, 2011
Crister Enander

Metaltown 2013 – en nära-döden-upplevelse?

Årets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en ...

Av: Linda Olsson | 03 augusti, 2013
Essäer om musik

Anna Larsson om kulturföretagande i dagens Sverige. Intervju



Anna Larsson har satsat på dansen och utbildar bl.a. blivande brudpar i dans. Foto: Mattias Ahlberg FranzénAnna Larsson började som gymnast och märkte efterhand att hon var duktig på att dansa. Då började hon ta lektioner i streetjazz och hiphop på en dansskola i Lund, för att sedan få möjlighet att vara med i en amatörproduktion av Jesus Christ Superstar som skulle sättas upp i Malmö. Efter det insåg Anna att hon ville stå på scen och sökte sig till musikalutbildningar i Sverige och England, kom in på The Urdang Academy i London och valde att satsa på det. Utbildningen var tre år lång och väldigt intensiv. Nu är Anna tillbaka i Sverige, där hon forsätter det spår hon slagit in på och utbildat sig inom.

Du håller på med kultur på ett något annorlunda sätt. Berätta!
Jag och en vän och kollega - tillika första danslärare faktiskt - har startat ett företag som heter I do Entertainment. Vi sysslar med underhållning på alla former av events samt koreograferar och lär ut bröllopsdans till blivande brudpar.

Hur kom ni på att ni skulle starta ett sådant företag? Hur startade det?  Varifrån kommer inspirationen?
Vi har båda många års erfarenhet inom underhållningsbranschen och satt en dag och diskuterade om vi inte skulle kunna göra något spännande tillsammans. Min kollega hade hjälpt en del vänner med deras bröllopsdans. Jag visste genom en vän i England att bröllopsdans, eller ”First Dance” som det heter där, är väldigt stort och jag hade funderat på om konceptet skulle kunna funka i Sverige. Vi bestämde oss för att göra ett försök. Vi har varit igång i ett år och väntar väl fortfarande på att det ska ta fart på riktigt, men vi tror på detta.
Inspirationen kommer från alla möjliga håll. Det kan vara att paret vill dansa som Patrick Swayze och Jennifer Grey i Dirty Dancing eller John Travolta och Olivia Newton-John i Grease. Vår uppgift är att lägga koreografin, eller dansstegen, på en nivå som passar paret vi jobbar med, och helt enkelt få dem att se så bra ut som möjligt.

Finns det fler kulturella företag som har en liknande inriktning eller är ni unika i det ni gör?
Man kan lära sig vals och andra danser på dansskolor men vi är unika i det att vi specialkoreograferar till varje brudpar och efter deras önskemål. Det finns ingen som har vår bredd. Vi både undervisar dans och underhåller med sång, musik och andra upptåg, precis på det sätt kunden önskar sig.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Tror du att ett företag som ert som en sidoeffekt kan hjälpa till att ge mer kraft också åt de kulturella uttryck som ni omfamnar, så som att göra människor mer ”dansanta” eller få upp ögonen för kulturellt utövande, så som dans och akrobatik?
Jag önskar verkligen att människor börjar dansa och njuta av kultur mer än de gör idag och om vår idé hjälper på traven är det en underbar utveckling. När man har fått professionell hjälp med att dansa på en av sitt livs viktigaste fester, hoppas jag att det ger blodad tand och att man vill fortsätta röra sig till musik. Gästerna gillar förhoppningsvis också vad de ser och kanske även de vill prova på något liknande.

Tillsammans med sin kollega Elena Franzén har Anna Larsson startat företaget I do Entertainment. Foto: Mattias Ahlberg FranzénTror du som kulturföretagare att kultur och synen på kultur håller på att förändras? På vilket sätt? Hur ser du från ditt perspektiv som kulturföretagare på saken?
Jag tror att vi är mer öppna för nya influenser i våra liv och vi vill gärna se och uppleva nya saker. Alla dessa talangprogram på TV öppnar också upp för nya förmågor och känslan av "kan hon så kan jag". Då vågar folk mer och det är bara bra. Ibland kan jag i och för sig lite bittert fundera över om det kanske inte behövdes flera års utbildning för att stå på scen och ser man krasst på saken kanske synen på kultur solkas ner om vi som publik utsätts för alltför mycket som inte håller måttet.

Har det faktum att du bestämde dig för att ”göra pengar” på kultur skapat dilemman för dig eller föll det sig naturligt? Hur ser du på företagande och kultur? Har din syn förändrats sedan ni startade ert företag?
Ända sen jag var liten har jag velat jobba med dans och musikaler så när tanken att starta eget börjat ta form var det inte ett svårt beslut att ta. Kultur är inte lätt att tjäna pengar på. Det gäller att man verkligen trivs med det man gör och är villig att jobba ordentligt. Ofta är det korta jobb eller engångs-events utan någon egentlig kontinuitet. Än så länge har jag kvar mitt butiksjobb så att jag har en trygghet att falla tillbaka på. Min önskan är såklart att vi kommer att få så mycket att göra i företaget inom de närmsta åren att jag varken har tid eller behov av en andra inkomst.
Det är fortfarande svårt att av kunder kräva den betalning som egentligen behövs för att täcka alla utgifter som ett företag dras med. Jag tror inte folk är medvetna hur mycket av det som de betalar för en danskurs egentligen försvinner till skatter och avgifter, jag visste inte det själv innan jag började göra research inför uppstarten. Dessutom ska det som någon betalat för en tjänst, efter dessa avdrag, även räcka för att täcka utgifter för fortbildning, annonsering och material och då har vi inte börjat tala om lönen som vi vill kunna ta ut för alla planering och utfört arbete. Men om tjänsten skulle vara för dyr skulle ingen privatperson vara intresserad. Ja, min syn på företagande har verkligen förändrats och min respekt för företagare har ökat sedan vi startade.

Vilka är de största problemen enligt dig och som du kan se för de personer som professionellt vill hålla på med kultur?
Pengar. Finansiering. Löner. Trygghet - eller brist därav. Mycket av det jag nämnt tidigare helt enkelt.
Att t ex sätta upp shower eller musikaler är mer krävande och mycket dyrare än de flesta anar. Man vill se mer kultur men är inte beredda på att betala så mycket för att få se det.
Väldigt många vill syssla med kultur och risken finns att kulturarbetare, både utbildade och outbildade, tvingas acceptera lägre lön för att de inte vågar kräva sin rätt. De är rädda för att inte få jobbet, eller inte få komma tillbaka nästa gång.
Vill man syssla professionellt med kultur måste man vara beredd på det hårda arbetet. Ofta måste man ha en inkomst vid sidan om för att finansiera sin dröm. Tyvärr är det alltför få som kan klara sig på enbart en kulturarbetarlön. Alla har vi räkningar att betala och tar vad jobb vi kan få, även om det innebär mer än ett. Under en period jobbade jag som både säljare och lokalvårdare samtidigt som jag uppträdde tre kvällar i veckan.

Elena ”Lelle” Franzén var även Annas första danslärare. Foto: Mattias Ahlberg Franzén Foto: Mattias Ahlberg FranzénFinns det en lösning för den bild du målar upp av den situation som kulturella företagare befinner sig i just nu? Vilka förändringar skulle enligt dig behöva göras på ett politiskt plan som skulle göra det lättare att vara kulturell företagare? Vilka andra faktorer skulle kunna förbättra situationen för enskilda företagare inom kultur? Har du även funderat på alternativa sätt att se på kultur från företagarsidan för att hitta nya tillvägagångssätt och lösningar för att göra den kultur som du arbetar med mer möjlig att leva på?
Haha, ja hade jag haft svaren på det, så hade jag sett till att sälja till högstbjudande. Nej skämt åsido. Skulle man kunna tänka sig sponsorer? Inte så att det infördes reklampauser i förställningarna, men kanske mer reklam i programbladen. Tänk om flygbolag eller mjölkproducenter började sponsra kultur lika gärna som sportevenemang. Eller "Kvällens föreställning av Hamlet presenteras av NIKE. Just do it", eller varför inte njuta av MFF:s eget resande teatersällskap? (skratt)

I och för sig vill kulturarbetare och artister gärna gå sin egen väg och inte ha någon som dikterar vad de får eller inte får göra eller visa. Företag som vill framhäva sitt eget budskap genom kultur kanske inte skulle komma så långt, men om de bara ville ha exponering och goodwill hade de vunnit stort, tror jag.
Moms på kultur kan dikuteras och dissekeras i all oändlighet. I vårt företag utbildar vi människor, alltså är det 25% moms på den tjänsten. Rent själviskt tycker jag att momsen borde sänkas när utbildningen, som i vårt fall, ligger inom kultur. Då hade vi inte behövt fundera så mycket på om det finns utrymme för en prishöjning, utan hade, lite som restaurangbranschen gjort, kunnat ligga kvar på samma prisnivå men att mer av kakan hade gått till vinst – i vårt fall "lön".
Dessvärre räknar många kultur som en lyx, något att unna sig när man vill må bättre eller uppleva något annorlunda. Att betala för kultur är sällan högsta prioritet i en familj, men i takt med att allt runt omkring oss blir dyrare, så kommer även den där tjänsten, konserten eller upplevelsen att bli dyrare. I slutänden gäller det att få publiken att tycka att det är värt att lägga ut den extra hundralappen.
Jag skulle önska att kultur fick högre status. Kommentarer som "jaså du jobbar med kultur.... men vad gör du för att tjäna pengar?" eller "men vad jobbar du egentligen med?" ska inte behöva ställas till en kulturarbetare. Då vill jag hellre höra "Jaså du jobbar med kultur... Så spännande! Jag önskar att jag kunde sjunga. Då skulle jag inte behöva oroa mig för framtiden". Det önskar jag!

Intervju av Anna Nyman

 

Ur arkivet

view_module reorder

Svenskan som driver en av Europas ledande dansutbildningar

Det var med mycket envishet och en portion mod som Jessica Iwanson för 35 år startade sin skola för nutida dans i München. I dag räknas Iwanson International School of ...

Av: Linda Karlsson Eldh | Övriga porträtt | 04 januari, 2010

Brott och straff I. Brottets relativitet - straffets exekutivitet

Det är icke allt sant som sanning är likt (ur Domarreglerna) Lagarna var nyktra och definitiva. Uttömmande och sakliga. Där fanns inga promenadstråk, eller blombeströdda ängar insprängda mellan lagarna, inga ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 20 oktober, 2009

Levittown i Pennsylvania   1959

Magnolia och förgätmigej

Som jag nyss skrev handlar en av berättelserna i Robert McCloskeys ”Han hette Homer” om hur man byggde amerikanska sovstäder med expressfart, tack vare färdiga byggelement. I bild och text ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 28 Maj, 2016

Joseph Conrad

Joseph Conrad som människa och författare

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2017

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | Utopiska geografier | 09 februari, 2009

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 04 mars, 2012

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 28 september, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts