Skulptur av fallos i Pompeji

Sapfo och Catullus som antika inspiratörer

Carsten Palmer Schale om den erotiska poesin i antiken: Sapfo och Catullus.

Av: Carsten Palmer Schale | 13 oktober, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Pierre Klossowski Roberte Ce Soir Schinkel Pavillon Foto Andrea Rossetti

Målarexorcistens demoner

Om Pierre Klossowskis utställning Roberte Ce Soir, Schinkel Pavillon, Berlin.

Av: Tim Schmidt | 17 Maj, 2017
Essäer om konst

Den utopiska socialismen

De utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden ...

Av: Björn Gustavsson | 10 oktober, 2009
Essäer om politiken

Three ladies in Cairo. Del VI. Dark ages

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | 25 juli, 2014
Utopiska geografier

Dans- & Teaterfestivalen i Göteborg 2013. Binär planering i tid och rum



Dans- och Teaterfestivalen gestaltas i ett kryss, vilket vittnar om en binär planering som också blickar framåt.Ambitionen är att bli Nordens främsta festival för nutida scenkonst. Med den tionde festivalen i ordningen blev festivalen 2012 årligt återkommande. Under den elfte infördes även en ny planeringsstrategi, där försommarmånaden maj låter lyfta upp det konstnärliga arbetets grogrund.

– Det är mycket nytt det här året, inte minst i det att festivalen för första gången genomförs ett ojämnt år, säger Birgitta Winnberg Rydh. Hon gestaltar det med utsträckta armar, som om hon stod med signalflaggor i händerna. Festivalen blir härmed årligt återkommande.

– Årets festival är en mellanårsfestival, berättar hon och syftar på sina armar som pekar uppåt respektive nedåt.

– Nästa år blir sedan ett resultat av detta, fortsätter hon och sträcker armarna rakt ut. Tillsammans bildar de två åren, gestaltade i armar ett kryss, Dans- och Teaterfestivalens logga.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Frön till 2014 års festival sås redan i år, säger Birgitta Winnberg Rydh och förklarar att den binära planeringen inte bara är en planeringsmässig förenkling, utan även en ekonomisk besparing:

– Vår planering inför 2014 är i stort sett redan klar.

Här kommer 2013 års festivaltitel in i bilden: play ground. Eftersom man ville att den utforskande lek skulle vara i fokus. Det var en av de första tankarna med det nya festivalkonceptet. Orden var som gjorda för festivalen: plats för lek. När dessa sedanskrevs om till lekplats och översattes till engelskans playground, fick innebörden en djupare betydelse än kommunala rutschkanor i plast. Att engelskans grund anspelar på svenskans plattform var nämligen just vad festivalledningen vill nå ut med.

– Om leken inte är grundad, så tror jag inte på den, säger Birgitta Winnberg Rydh, och tillägger att hon tror att detsamma gäller närvaro i konst och scenkonst.

– Vi är en mötesplats mellan konstnärer och publik som alla kommer att kunna bygga någonting tillsammans nästa år, säger hon och medger att ordet festival kanske egentligen inte är det bästa.

Arrangemanget har en fördel både för arrangörer och för inbjudna aktörer som genom konceptet vinner kontakter och sparar tid.

– Men vi vore ingenting utan våra samarbetspartners i Göteborg, menar Birgitta Winnberg Rydh.

Birgitta Winnberg Rydh, Dans- och Teaterfestivalens konstnärliga ledare, illustrerar med stora famntag Dans- och teaterfestivalen och dess position i tid och rum.På Folkteaterns vita scen förkroppsligas fördjupningsforumet Open Lab – en plats för den ofärdiga konsten. Open Lab har sedan 2006 arrangerats för att under en vecka ge konstnärer och studenter möjligheten till fördjupning.

Festivalens scenkonstprogram inkluderade i år därför endast fem kompanier, just för att ge plats åt just Open Lab.

– Det behövs, menar Birgitta Winnberg Rydh, som tycker att den svenska scenkonsten ges alldeles för få möjligheter till fördjupning scenkonstsamhälle.

– Därför vill vi skapa en plats för detta.

Tidigare Lab-deltagare kan efter sin fördjupning på Dans och Teaterfestivalen återkomma som färdiga akter i Göteborg eller annorstädes. Det gäller bland annat scen- och videokonstnären Gunilla Heilborn, som med sin föreställning Gorkij Park 2 kommer att gå från 2013 års labb till 2014 års festivalprogram.

Då Open Lab är en ny form för festivalens tidigare seminarie- och utbildningsprogram, har studenter från europeiska konstnärliga utbildningar bjudits in. Tanken är att de ska följa de arbetande konstnärerna. Även festivalbesökarna är välkomna att besöka labbet i mån av plats. För Open Lab är vad det heter:

– På samma sätt som det behövs slutna rum för den konstnärliga processen, så behövs det en öppenhet, säger Birgitta Winnberg Rydh.

Samtalen på labbet bedrivs på engelska, vilket både är en för- och en nackdel, menar Malin Schiller, kreativ producent och ansvarig för Open Lab.

Men språkliga brister kan också vara en fördel:

– Kanske placerar man sig i en diskussion när man inte hittar orden, säger hon.

Med Open Lab öppnas även möjligheterna för att göra nedslag mellan festivalerna, i arbetet både med både nationell och internationell publik.

– Vi har kunskaperna och tack vare de offentliga medlen kan vi förmedla de konkreta metoderna som vi har arbetat fram. Det är vår plikt.

Bland de fyra av labbets block låter Artist in focus inbjudna konstnärer eller konstnärsgrupper presentera sina arbeten utifrån frågan "Vad är din lekplats?": under årets festival presenterade bland annat konstnären Eric Joris sina tankar bakom verket C.a.p.e. – en interaktiv föreställning där besökaren bjuds på en virtuell vandring i en parallell värld, detta med hjälp av videoglasögon, hörlurar och en ledsagare. På samma sätt förklarade Kurt Hentschläger sitt stroboskopblinkande, digitalt förkroppsligande verk FEED, där åttiotalets animerade simmande shemales överförde sina rörelser till publiken, under det att både Atalante och hela Övre Husargatan rökfylldas.

Med det andra blocket, som fokuserar på svenska konstnärer, presenterade 2013 års festival bland annat koreografi- och musiksammarbetet mellan Lisa Östberg och Kim Hiorthøy, tidigare aktuella på Atalande med föreställningen You. Det tredje blockets work in progress gav rum för de labbdeltagares verk som ännu inte är färdiga, men som ändå – eller desto mer – behövde få möta en publik. Bland annat Gorkij Park 2 presenterades på detta sätt. Avslutade festivalen gjorde en repslagarworkshop, som ingick i det fjärde blockets work shop-del. Efter att ha tvinnat ett långt rep fick deltagarna hoppa långrep på Järntorget och på så sätt uppleva lekfullheten i både hantverk, produktion och i resultat.

Arbetet med att lyfta upp den svenska scenkonsten är hårt. Genom EU-samarbetet Next Step har festivalen sedan 2007 samarbetat med cirka åtta europeiska motsvarigheter. Med två möten per år har de träffats och samtalat kring unga konstnärskap att lyfta upp.

– Vi måste hitta nya sätt att presentera scenkonst, menar hon.

Bland annat har samarbetet inneburit en framgång för Gunilla Heilborn, som har en stadig internationell publik, men som ännu är relativt okänd i Sverige.

– Varför ser vi så lite svensk scenkonst på internationella teaterfestivaler som arrangeras i Sverige?


Birgitta Winnberg Rydh tror att det beror på just bristen på fördjupning, men understryker också att finansieringsmedel ofta är öronmärkta för internationella gästspel, i stället för att stötta den svenska scenkonsten på dess väg till de internationella scenerna. Hon hoppas där att Open Lab tillsammans med Next Step ska bidra till en förändring.

– Vi vill bygga ett klimat för att scenkonstnärer ska få arbeta och fördjupa sig här och inte tvingas arbeta i exil utomlands. Numera är nämligen bara gästspel utomlands som erbjuds de svenska talangerna.

Att hjälpa svenska konstnärer att finansiera sina verk är viktigt, menar Birgitta Winnberg Rydh, som förklarar att det är lika viktigt att underbygga samarbeten med scener som själva har resurser är viktigt. På så sätt blir festivalen ett fönster för den svenska scenkonsten, ut i världen.

– Men vi har inte pengar nog, säger hon och menar att om kulturrådet finansierar internationella gästspel, snarare än de inhemska; så missgynnas de lokala konstnärerna, och tvingas flytta.

– Kulturpolitiskt går vi från att visa internationell scenkonst i Göteborg, till att vara det motsatta för den svenska scenkonsten internationellt; vi visar den inte.

Likaså menar hon att det är en hög mur mellan den europeiska scenkosten och dess utomeuropeiska dito. Om finansieringen inte välkomnar utomeuropeiska grupper, då det inte finns någon finansiering för detta.

– Det är ett stort problem. Vi bygger murar runt EU, men ingen pratar om det. Vi behöver fler som berättar om det här!

Göteborgs Dans och teaterfestival drivs av 3,5 heltidstjänster och Birgitta Winnberg Rydh berättar att de ofta får frågan om var resten av organisationen finns någonstans. Då brukar hon svara:

– Det är bara vi.

Frida Sandström

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Inge Schiöler – Den västsvenske färglyrikern

Stränderna stiger i evig renhet ner pärlemorsvala av sandsom i var skiftande minsta skärva serspeglat himmelens land. Mångfald, enhet är stigen ingen går,ljus som bretts ut av en handsom allt att tyda ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 09 januari, 2013

Du är absolut

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 mars, 2013

I am still on a stage playing with ideas - A conversation with…

Kaia Hugin is a Norwegian visual artist – here is her website: www.kaiahugin.com – whose “Motholic Mobble” (2008-2013), a series of eight surreal, magical and utterly surprising short videos, has undoubtedly revealed ...

Av: Gianluca Pulsoni | Övriga porträtt | 02 september, 2014

Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 07 september, 2012

Att läsa in människor i sin egen värld

  Så marxist jag är har jag ett fortsatt starkt intresse för historiska personligheter men också hur mer vanligt folk tänker när de gör som de gör. Helt vanliga är de ...

Av: Christer B Johansson | Essäer | 14 juli, 2011

Från utställningen 24 Spaces – en kakafoni på Malmö Konsthall 2013

Illusioner av föränderlighet inom konstens ramar

Vad är konst? Vem skapar den? Benny Holmberg diskuterar konstverkets tillblivelse genom de tre aktörerna konstnär, konstverk och betraktare. Föränderlighet, identitet, rörelse och tid, svaret som ständigt glider undan, men ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 08 mars, 2015

Kolonisterna på Lappmarksmyrarna

Per Albin Andersson. Foto: Familjen I första numret av Tidningen Kulturen 2008 skrev Lilian O. Montmar en artikel under titeln: Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land. I förra påsken hittade ...

Av: Per Albin Andersson | Reportage om politik & samhälle | 14 augusti, 2008

Vårt egentliga ansiktsuttryck är fördolt

HETERONYMENS DRÖM Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att de inte glömmer mig. Som en Victor Eremita klär jag mig på ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 21 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.