Jag ropar

Jag ropar en varm tunga öppnar en sångs tillblivelse Har i vändpunkten ropet som är ett direkt tilltal där randen av fuktighet möter . En tunga söker en mun En blick är funnen I ett stenröse en röst begraven ...

Av: Hebriana Alainentalo | 11 januari, 2007
Utopiska geografier

Den sjuka pojken. Fastlåst i en syn med tungan styv som ett horn.

Kan dikten, som är ett verbalt medium, fånga det väsentliga i en målning, en teckning eller ett fotografi, och därigenom transformera det till text så att läsaren i läsningen upplever ...

Av: Emma Tornborg | 08 oktober, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Maja Stenis 1923-2008

Lustig längtan - en sökares samhällssyn

En gång i tiden var jag också en snäll, liten pojke. Mamma tyckte då att det nog inte var så bra för mig att vid fem års ålder sitta ...

Av: Dr Jan Stenis | 23 mars, 2015
Utopiska geografier

Eugenio Carmi – den pythagoreiske målaren

I dagarna öppnades en utställning med den italienske målaren Eugenio Carmi i Stockholm. Verk av den genuesiske målaren visas på Nobis Hotel vid Norrmalmstorg, och en mindre del på Italienska Kulturinstitutet ...

Av: Guido Zeccola | 29 maj, 2012
Konstens porträtt

Att unna sig ett inomhusmaraton



Jessica JohanssonJag har precis haft några teveseriedagar. Det är ett fenomen som för mina föräldrar är fullkomligt obegripligt. På dagarna är man ute i solen om den lyser, och hittar på saker. Man sitter inte inomhus och tittar på en amerikansk blödig läkarserie eller tecknat för vuxna. Det är helt enkelt sådant man inte gör om man är en någorlunda normalt funtad person. När jag bodde hemma så gav det här upphov till många diskussioner – mamma som förtvivlat bad mig att gå ut i solen och jag som enträget hävdade att det var min RÄTT att kolla på Gilmore Girls en hel dag om jag kände för det.

Numera bor jag inte hemma längre och är alltså i min fulla rätt att göra lite som jag vill. Och nu föll det sig så att jag under några av mina semesterdagar har hängt hemma själv med katten. Solen har gassat och jag har befunnit mig mitt i Stockholms stekheta och av turister överbefolkade innerstad. Alltså har jag inte haft större lust att gå ut på dagtid. Jag har strosat runt i ettan och städat. Lyssnat på några sommarpratare. Och haft teveseriemaraton.

Vilken lyx är det inte att unna sig ett sådant. Ibland, när jag har sett ett antal avsnitt av en serie, så tänker jag att det är dags att göra något annat. Göra nytta. Fixa något. För att därefter tänka: Äh, jag är ändå ledig. Och köra igång ett avsnitt till. Yoga kan slänga sig i väggen. Jämfört med ett teveseriemaraton så har yoga inte en chans. Jag går helt in i serien, även om det rör sig om Family Guy, och glömmer alla vardagliga bestyr.

Jag gråter salta tårar när något sorgligt händer Meredith i Grey’s Anatomy. Jag skrattar eller drar på munnen åt Family Guy och Simpsons. Jag ser om mina gamla Gilmore Girls-boxar och upptäcker att de faktiskt håller även såhär långt efteråt och trots att man redan sett dem en eller ett par gånger. Tidigare har jag vältrat mig i Arrested Development, Mad Men och för ännu längre sedan självklart Sex and the city. Det är skrämmande att tänka på hur många timmar jag spenderat med amerikanska tv-serier. Samtidigt är det ungefär som att läsa en bok, och som jag erkände i min förra krönika så är jag bokoholist och tänker aldrig att lästid är slösad tid.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nu är det dags att åka ut på landet igen. Där är jag som folk är mest – går ut i solen, går ner till havet för att svalkas av vinden, sitter i skuggan och sippar på ett glas Fun Light. Teveserierna hör hemmalivet till och följer inte med till landet. Men nu har jag redan lugnat mina nerver genom de här dagarna och klarar mig ett bra tag innan jag återigen känner för ett riktigt teveseriemaraton. Det är en rekommendation för alla som behöver gå ner i varv. Resignera bara och låt disken stå i några dagar. Titta på avsnitt efter avsnitt av en omtyckt serie och du ska komma ut på andra sidan helgen som en ny människa. Fullproppad med amerikanska slanguttryck och redo för ett somrigare liv. Så funkar det åtminstone för mig.

Jessica Johansson

Ur arkivet

view_module reorder
Foto: Björn Gustavsson

Litauen - en integrerad del av västvärlden

Björn Gustavsson om Litauen, ett nytt, lite exotiskt resmål för många.

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 19 september, 2015

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

bild Privat ägo

Jack Vanarsky och den potentiella konstens sällskap

Han arbetade med rörligt, skivade skulpturer och dito ("lamellade") bilder, Jack Vanarsky, den argentinskfödde konstnären (1936-2009) som landade i Paris under upprorens tid 1968 och blev kvar och verksam där ...

Av: Ulf Stenberg | Konstens porträtt | 18 maj, 2016

 Ibsens blick brinner som en eld som bränner oss alla. Inte minst Ibsen. Wikipedia

Att bestiga ett fjäll: Henrik Ibsen (del II)

Henrik Ibsen är en av det moderna dramats mästare och klassiker. Under knappt 15 år av sitt författarskap påverkades han tydligt av romantisk och klassicistisk form, ton och tematik, för ...

Av: Carsten Palmer Schale | Scenkonstens porträtt | 06 juli, 2015

Konkretpoesi til Tidningen Kulturen fra Uwe Max Jensen

  ŠŠŠŠŠŠŠ./Z¯/)                          ŠŠŠŠŠŠ..,/¯../ ŠŠŠŠŠŠ./Š./                        ŠŠŠŠ./Z¯/'Š'/Z¯¯`·z ŠŠŠ./'/Š/Š./ŠŠ./s¯\                          ŠŠ..('(ŠZŠZŠ. ¯~/'Š') ŠŠŠ\ŠŠŠŠŠ..'Š../                          ŠŠŠ."Š\ŠŠŠ. _.·Z ŠŠŠŠ\ŠŠŠŠ..(                          ŠŠŠŠ..\ŠŠŠŠ.\Š    

Av: Uwe Max Jensen | Utopiska geografier | 04 oktober, 2008

Åvald Norén. Texter

Mitt namn är Åvald Norén, 22 år och studerar på Malmö Folkhögskola. Jag har skrivit mycket med inspiration av spoken word och även rapp då jag vill uppnå den typen av ...

Av: Åvald Norén | Utopiska geografier | 17 juni, 2013

Regissör Elisabet Ljungar, Gabriel Souvanen (Jean-Martin Charcot) och Charlotta Larsson (Blanche Wittman) Foto: Göran Jarmar

En annalkande urpremiär: intervju med operaregissören Elisabet Ljungar

Norrlandsoperans uruppförande av den nyskrivna operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe och regisserad av Elisabet Ljungar, närmar sig. Amanda Lodding ringde upp Elisabet för en pratstund om ...

Av: Amanda Lodding | Musikens porträtt | 24 september, 2014

Ian McEwan: Sweet Tooth

Goda vänner till oss på Nya Zeeland köpte för många år sedan en försvarlig hög tegelstenar i St. Privat, en liten lantlig by i det inre av Frankrike. Fast de ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 20 maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.