Shaw´s corner Foto Ivo Holmqvist

Engelska mil 1: Shaw´s Corner

Den andra bok som Jan Olof Olsson-Jolo gav ut efter debuten med ”Kungens Köpenhamn” hette ”Engelska mil” och var illustrerad av Birger Lundqvist. Omslaget är vackert, med kåsörens och ...

Av: Ivo Holmqvist | 03 augusti, 2016
Resereportage

Liv som inte förtjänar att leva

From the viewpoint of racism, there is no exterior there are no people on the outside. There are only people who should be like us and whose crime is not ...

Av: Kristian Pella | 24 juni, 2011
Agora - filosofiska essäer

Über allen Gipfeln

Kopparstick av Evert A Duyckinick. Über allen Gipfeln Über allen Gipfeln ist Ruh, in allen Wipfeln spürest du kaum einen Hauch; die Vögelein schweigen im Walde. Warte nur, balde ruhest du auch. – Johann Wolfgang von Goethe

Av: Karl-Gösta Engquist | 13 november, 2007
Utopiska geografier

På jakt efter Don Quijote

Alcalá de Henares - en behaglig och vacker stad belägen tre mil öster om Madrid - är känd för åtminstone tre saker: storkarna, universitetet och Cervantes. Ett hundratal storkpar lever ...

Av: Johan Werkmäster | 18 oktober, 2010
Kulturreportage

Patti, mon amour



altDet var en ganska vanlig dag. Jag var tonåring och således mest upptagen med att tänka på mig själv och musik. Alla tonåringar är säkert inte så, men jag var det garanterat. Jag hade följt med pappa och handlat middag. När vi satte oss i bilen för att åka hem, så avvaktade han med att starta bilen. 'Vänta lite', sade han. 'Jag ska bara spela en sak innan vi åker'. Han plockade fram en skiva ur handskfacket och höjde volymen. Det väckte min nyfikenhet. Kort dessförinnan hade han nämligen introducerat mig i Lou Reed och David Bowie, vilket i sin tur lett till att jag upptäckt Iggy Pop och en hel rad andra artister. Jag avgudade dessa artister. Köpte slitna tidningar från 70-talet, klippte ut bilder och tapetserade precis hela mitt rum med dem. Nu kom dock något helt nytt.

Pappa sade att vi skulle vara tysta och lyssna på hela låten, att han hade älskat den när han var ung. Först hördes bara en låg röst som mumlade. Rösterna blev flera och till slut var hela bilen uppfylld av Patti Smiths "Land" på högsta volym. Låten är hela nio minuter lång och vi lyssnade andaktsfullt på exakt hela. Det var ett sådant där ögonblick som uppstår väldigt sällan, då något kulturellt uppfyller hela ens väsen och skapar en stark och obeskrivlig känsla i magtrakten. Det kan hända när man läser en extra bra dikt eller roman, eller när man ser en ovanligt inspirerande tavla. När låten var helt slut så sänkte pappa volymen och startade bilen. Vi pratade om Patti Smith hela vägen hem och efter det bodde cd-skivan i mitt rum under en lång period. Under de år som gått sedan den där tonårsdagen har Patti Smith alltid funnits i varenda mp3-spelare jag haft och ägt en ständig plats i mina spellistor.

Det skulle dock dröja länge innan jag ens fick reda på att Patti även sysslade med poesi. Egentligen är det logiskt med tanke på hur poetiska hennes låttexter ofta är. Hittills har jag läst ett par av Pattis diktsamlingar på svenska och blivit väldigt förtjust. Självbiografin Just kids som fått så mycket uppmärksamhet har jag dock avvaktat med. Jag tänker mig att jag ska läsa den en lugn eftermiddag på landet i sommar, för att verkligen ta till mig den.

Förutom att vara en väldigt bra sångerska, låtskrivare och poet så tycker jag att Patti Smith äger en coolhet som få personer kan bära upp. Såväl hennes poetnonchalanta kläder som slitna uppsyn bär på många minnen från en tid som aldrig kommer tillbaka. Det är dock inte alltid enkelt att ta till sig hennes musik eller texter. Att lyssna på Land till exempel, som jag gör medan jag skriver den här texten, är en stark upplevelse. Efteråt får jag nog lyssna på annan musik en stund för att ta död på den lilla, lilla klumpen i maggropen. Det är dock värt det, varenda gång.

När jag läste att Patti Smith fått Polarpriset så blev jag otroligt glad. Hon är verkligen värd det.

Jessica Johansson

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Jonas Wessel. Embryots iakttagelser

Far har imponerande ärr efter cykelolyckan, som skedde i alléns dystra dunkel. I fallet sprack en luktflaska av kristall och man meddelar om tidssjukdomar via telefon från Marrakech. Far avfärdar det som efemära fenomen och förgyller ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 16 december, 2013

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 11 juni, 2013

Knut Hamsun porträtterad av  Alfredo Andersen

Randanmärkningar om glädjens villkor. Del 1

Om det inte finns glädje i människolivet är det inte mycket värt. Det är då knappast mödan värt att sträva vidare. Den som inte vet vad glädje är kan inte ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 19 augusti, 2017

Burroughsparasiten

”Every man has inside himself a parasitic being who is acting not at all to his advantage.”– William S. Burroughs  Jag ser dig i din Brooks Brothers-kostym med väst, din blårandiga ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 14 april, 2013

Frost

Märkligt det, vad det nu kan benämnas som, kännas som, vara eller förnimmas som. Det som fyller upp en tomhet, det som ständigt är, när inget finns att ta på ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 04 mars, 2014

Gustav Holm, tredje från vänster  i Qaqortoq, Greenland, år 1894

Min farfar var aldrig på Svalbard

När jag ser den svenska sångerskan Tove Styrke som går omkring i de övergivna skolsalarna, de ödsliga korridorerna och den tömda simbassängen i musikvideon till låten Borderline så kommer jag ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 19 juni, 2016

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 01 Maj, 2017

Dansk humor enligt redaktören Claus Christensen

Bäste Claus Christensen, Tack för länken till din artikel om filmkaraktären Zelko och om undertecknad. Den verkar vara åtminstone 8 månader gammal och jag undrar varför du inte bekantade mig med den ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 april, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.