Att spela sig fram till ett inre lugn

Daniel Westerlund är en mångfacetterad man. Han är verksam som skribent och förläggare, men även som musiker och kompositör. Det som överraskar mig när jag lyssnar på hans dubbel ...

Av: Guido Zeccola | 02 mars, 2009
Musikens porträtt

Månskensstråk över svenska Pommern

Det är i slutet av oktober. Stranden ligger nästan öde. Vågorna rullar långsamma och tunga mot stranden med sitt dova ljud. I horisonten tornar en hotande molnbank upp sig, men ...

Av: Mathias Jansson | 05 november, 2010
Kulturreportage

Brott och straff 3 Lagens bokstav - Rättens andliga märg

Bor Gud i lagboken? Domarreglerna menade så. Men hur kunde Guds ande trängas i lagarna vid sidan av ett tungt mandat givet till folket? Det var en fråga som endast ...

Av: Benny Holmberg | 11 november, 2009
Essäer om konst

Tack så mycket för elden

F. Scott Fitzgerald är framför allt känd för sin roman ”Den store Gatsby”, som räknas som ett av försöken att skriva ”den stora amerikanska romanen”. Fitzgerald och hans hustru Zelda ...

Av: F. Scott Fitzgerald | 27 mars, 2013
Kulturreportage

Vårt lilla, lilla samhällsbygge



Jessica JohanssonHäromdagen upplevde jag en skräckfilm. Åtminstone kändes det så när jag gick i iskylan mot kiosken för att se om den var öppen. Jag hade lånat min pojkväns mobiltelefon som jag lyste med. Alla gatlyktor var nedsläckta, inga ljus kom från de många husen jag passerade. Man tror att det inte ska vara så mörkt ändå, kanske. Tro mig, det är det. Till slut var jag tvungen att gå ut, trots våra farhågor om att alla affärer skulle ha stängt. Det är inte så dramatiskt egentligen. Jag upplevde helt enkelt strömavbrottet som under eftermiddagen för några dagar sedan lamslog hela söderort, där jag tillfälligt befann mig. 

Men det VAR läskigt att vara den enda utomhus i kompakt mörker, med en liten ficklampa som enda ljuskälla. Ännu värre blev det när jag hörde hundskall. Jag såg några suddiga gestalter; en stor hund och en man. Jag frågade om hunden var kopplad, med ett stråk av desperation i rösten, och kände mig som i en Cormac McCarthy-dystopi där jag, hunden och mannen var de enda återstående människorna. Han blev nog lika rädd, för han hoppade till och hunden fortsatte skälla. Nej, den var inte kopplad. Mitt hjärta bultade hårdare. Är affären öppen, vet du det? ropade jag till hundkillen och lyste försiktigt med ficklampan. Nej, allt är stängt! skrek han tillbaka. Och just då tändes lamporna igen, allt var frid och fröjd, kiosken var öppen och mitt hjärta tog det lugnare igen.

Innan dess: vi tände många ljus, satt och pratade i soffan, det fanns inte mycket att göra. Också våra mobiltelefoner var utan nät och gick inte att använda. Inget internet, inga distraherande apparater. Inte ens bakgrundsmusik på Spotify gick att ordna. Jag menar, lite Kent eller Thåström i ett sådant läge hade kunnat skapa riktigt skön stämning. Till min fasa gick det inte ens att läsa i den skumma belysningen från vaga stearinljus. Det gick inte att koka kaffe, elementen blev kalla, ute var det becksvart. Några få vågade sig ut med ficklampor, mötte oroligt varandras blickar. Det uppstod en subvärld i det här strömavbrottet som drabbade många tusentals och varade i några timmar.

Det fick mig att tänka på hur skört vårt lilla samhällsbygge är. Hur mycket av ens självklarheter som lamslås av ett simpelt elavbrott. Affärer, kortbetalning, bankomater, köpcentra, kiosker, lampor, teveapparater, ja, ni vet ju själva. Poff, så ramlar allt omkull bara och vi får förlita oss till kommunikation utan att stirra ner i våra smartphones.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag hade dystopimånad i januari förra året. Under en hel månad läste jag bara dystopiska romaner. Dystra, katastrofartade berättelser om hur framtiden i värsta fall kan te sig. Vårt behov av sådana romaner i en katastroftid som den vi lever i, tänkte jag skriva mer om en annan dag. Nu ska jag njuta av en kopp elbryggt kaffe och en tänd julstjärna i fönstret.

 

Jessica Johansson

Ur arkivet

view_module reorder

Resan till frihet

Resan till frihet Avrättningen av Saddam Hussein ställer viktiga frågor. Vad göra med den mänskliga ondskan? Måste den avrättas, eller är det möjligt att bli mer mänsklig? En ung kvinna flyger ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om konst | 01 februari, 2007

 Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Jeff Koons måste dö!!! och andra arkadspels baserade konstverk

En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där ...

Av: Mathias Jansson | Konstens porträtt | 13 oktober, 2017

Bokstavskombinationer – inte bara av godo

Diagnoserna har förlorat sin betydelse, i den mening att den målar in människor i hörn. De tycks fungera som viloplatser och försvarsmodeller inför påverkan utifrån. Människor ursäktar sig gentemot det ...

Av: Barbro Bruun | Essäer | 13 oktober, 2013

Dikter av Daniel Westerlund

Dikter av Daniel Westerlund vi var i dessa gående vi kom att nyktra till när dom som kallade nytt stoff kallade dom vi var i våra identiteter när vi samtidigt försökte solidifiera ...

Av: Daniel Westerlund | Utopiska geografier | 26 januari, 2007

Karin Victorin

… hootchy kootchy-dansare som baserade sina danser på magdans och andra orientaliska danser sågs först 1893 i Chicago … – Ur Burlesque – and the New Bump-n-Grind Av Michelle Baldwin. Karin Victorin Hootchy Kootchys ...

Av: Agneta Tröjer | Övriga porträtt | 11 september, 2007

Franz Werfel, fotograferad av Carl van Vechten, 1940. (Wikipedia)

Franz Werfels Die vierzig Tage des Musa Dagh.

Franz Werfels roman om folkmordet på armenierna och om hur en spillra av dem räddades undan tack vare ett franskt fartyg kom ut sent i november 1933, trots att hans ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 28 Maj, 2015

Bo Setterlind

Bo Setterlind på Nya Zeeland

Den 24 augusti 1973 fyllde Bo Setterlind femtio år. Inför födelsedagen blev han intervjuad i pressen. Bland annat av K. A. Adrups artikel i Dagens Nyheter framgick att han tänkte ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 11 december, 2016

Ord som fötts ur tystnaden

Lämnar åter över en handfull av mina dikter, alla burna sina egna känslostormar. Dock, ligger alla avstånd nära i en växelverkan mellan subjekt/objekt, du som jag. Men låt mig först ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 23 oktober, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.