Att spela sig fram till ett inre lugn

Daniel Westerlund är en mångfacetterad man. Han är verksam som skribent och förläggare, men även som musiker och kompositör. Det som överraskar mig när jag lyssnar på hans dubbel ...

Av: Guido Zeccola | 02 mars, 2009
Musikens porträtt

Månskensstråk över svenska Pommern

Det är i slutet av oktober. Stranden ligger nästan öde. Vågorna rullar långsamma och tunga mot stranden med sitt dova ljud. I horisonten tornar en hotande molnbank upp sig, men ...

Av: Mathias Jansson | 05 november, 2010
Kulturreportage

Brott och straff 3 Lagens bokstav - Rättens andliga märg

Bor Gud i lagboken? Domarreglerna menade så. Men hur kunde Guds ande trängas i lagarna vid sidan av ett tungt mandat givet till folket? Det var en fråga som endast ...

Av: Benny Holmberg | 11 november, 2009
Essäer om konst

Tack så mycket för elden

F. Scott Fitzgerald är framför allt känd för sin roman ”Den store Gatsby”, som räknas som ett av försöken att skriva ”den stora amerikanska romanen”. Fitzgerald och hans hustru Zelda ...

Av: F. Scott Fitzgerald | 27 mars, 2013
Kulturreportage

Om förväntningar och böcker



Jessica JohanssonOftast börjar upptäckten av ett författarskap med att jag läser en bok av personen ifråga, gillar boken och blir nyfiken på mer. Antingen har jag blivit rekommenderad boken av någon, fastnat för den på en loppis eller fått den som recensionsexemplar. Jag läser på om författaren och letar eventuellt efter fler som liknar denna och på så sätt fortsätter mitt läsande i det oändliga.

Ibland börjar det på ett helt annat sätt. Med att myten, författaren, kommer före själva läsandet. Det är förstås farligare på ett sätt, eftersom det kan leda till besvikelse. Man har liksom målat upp bilden av att de här böckerna kommer vara precis i min smak, och så visar de sig inte vara det. Förväntningarna är högt ställda när man låter blicken glida över inledningsmeningarna och väntar på att bli fascinerad, fångad, förundrad i bästa fall.

Jag befinner mig precis i ett sådant här skede just nu. Det började med att min handledare för uppsatsskrivande i litteraturvetenskap nämnde hennes namn och rekommenderade en viss titel. Jag nickade igenkännande, hade ju hört namnet förut men inte kollat upp det hela mer än så.

Sedan pratade jag med en kollega på mitt nuvarande jobb och hon rekommenderade mig samma författare. Hon hade själv skrivit uppsats om en av författarens böcker och sade att hon var omöjlig att värja sig emot, helt uppslukande och med ett säreget tonfall.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag började bli riktigt sugen på att veta mer om den här författaren. Men så har våren gått och jag har inte direkt lidit brist på böcker att läsa – tvärtom så har jag drunknat i dem – och därmed inte haft tid eller energi att leta nya upptäckter.

Sedan kommer jag att tänka på författaren och häver ur mig på twitter att jag vill läsa h henne. Genast kommer flera glada utrop och flera personer vars bokkunskap jag litar på tror att hon skulle passa min lässmak som handen i handsken.

Precis samma kväll så länkar någon på twitter till en dokumentär om författaren. Jag ser den. Jag gapar. Jag hittar ett gammalt nummer av 10-tal hemma (fast då hette den 00-tal) som handlar om just henne. Och nu kan jag knappt bärga mig.

Författaren jag pratar om är Mare Kandre. Jag äger ingen bok av henne och en snabbcheck på bibblan häromdagen visade att de inte hade någon av de romaner jag helst vill börja med.

Härifrån kan förväntningarna bara stiga. Det gäller att jag så snart som möjligt läser en bok av henne, innan hon förvandlats till något gudalikt för mig. Något gudalikt som jag inte läst en rad av.

Sist det här hände var i höstas, då med lyckat resultat. Samma förväntningar hade byggts upp kring Birgitta Trotzigs författarskap och när jag väl läste den första boken jag fick tag i av henne, så raserades alla mina tvivel. Nu är jag redan en frälst Trotzig-läsare och har många av hennes böcker på vänt. Jag hoppas att detsamma ska hända med Mare Kandre.

Det här är bara en vag inblick i en bokälskares liv, så viktiga är böckerna, så allomfattande och starka när de väl är riktigt bra. Jag har just nu en lässvacka och har hållit på med samma bok i två veckor, vilket är extremt för en person som vanligtvis plöjer 2-4 romaner i veckan. Med fem romaner packade i veckan och en tripp till landet inbokad så hoppas jag komma hem på söndag kväll. Kanske inte med rosor på kinden och solsken i blick, men åtminstone igång med läsningen igen. Den är min lugnande medicin, min källa till kunskap och ­– vad viktigare är – faktiskt också en del av min försörjning.

Jessica Johansson

Ur arkivet

view_module reorder

Resan till frihet

Resan till frihet Avrättningen av Saddam Hussein ställer viktiga frågor. Vad göra med den mänskliga ondskan? Måste den avrättas, eller är det möjligt att bli mer mänsklig? En ung kvinna flyger ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om konst | 01 februari, 2007

 Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Jeff Koons måste dö!!! och andra arkadspels baserade konstverk

En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där ...

Av: Mathias Jansson | Konstens porträtt | 13 oktober, 2017

Bokstavskombinationer – inte bara av godo

Diagnoserna har förlorat sin betydelse, i den mening att den målar in människor i hörn. De tycks fungera som viloplatser och försvarsmodeller inför påverkan utifrån. Människor ursäktar sig gentemot det ...

Av: Barbro Bruun | Essäer | 13 oktober, 2013

Dikter av Daniel Westerlund

Dikter av Daniel Westerlund vi var i dessa gående vi kom att nyktra till när dom som kallade nytt stoff kallade dom vi var i våra identiteter när vi samtidigt försökte solidifiera ...

Av: Daniel Westerlund | Utopiska geografier | 26 januari, 2007

Karin Victorin

… hootchy kootchy-dansare som baserade sina danser på magdans och andra orientaliska danser sågs först 1893 i Chicago … – Ur Burlesque – and the New Bump-n-Grind Av Michelle Baldwin. Karin Victorin Hootchy Kootchys ...

Av: Agneta Tröjer | Övriga porträtt | 11 september, 2007

Franz Werfel, fotograferad av Carl van Vechten, 1940. (Wikipedia)

Franz Werfels Die vierzig Tage des Musa Dagh.

Franz Werfels roman om folkmordet på armenierna och om hur en spillra av dem räddades undan tack vare ett franskt fartyg kom ut sent i november 1933, trots att hans ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 28 Maj, 2015

Bo Setterlind

Bo Setterlind på Nya Zeeland

Den 24 augusti 1973 fyllde Bo Setterlind femtio år. Inför födelsedagen blev han intervjuad i pressen. Bland annat av K. A. Adrups artikel i Dagens Nyheter framgick att han tänkte ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 11 december, 2016

Ord som fötts ur tystnaden

Lämnar åter över en handfull av mina dikter, alla burna sina egna känslostormar. Dock, ligger alla avstånd nära i en växelverkan mellan subjekt/objekt, du som jag. Men låt mig först ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 23 oktober, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.