Litteraturens resa in i det underbara. Intervju med Dante Maffìa

Dante Maffìa är en italiensk författare från Kalabrien i Syditalien. Han har skrivit många böcker: romaner, diktsamlingar, essäer. Böckerna publiceras på italienska men i bland även på kalabresiska, ett vackert ...

Av: Iacopo Vannicelli | 06 december, 2013
Litteraturens porträtt

Filosofiske anliggender

Å drive med filosofi er å ha kjennskap til virksomhetens opprinnelse, og å kjenne til virksomhetens opprinnelse er å oppnå kunnskap om dens røtter og stamme, dens vugge eller fødsel ...

Av: Thor Olav Olsen | 01 september, 2010
Agora - filosofiska essäer

”Jag vet en hemlig trädgård”

"Jag vet en hemlig trädgård"    Stefan Sundström. Foto Mikael Löwegren Stefan Sundström om marginalisering, självförsörjning och det inre livet. – Årets visa är ju inte det hippaste, tyvärr. Man blir lite marginaliserad ...

Av: Mikael Löwegren | 10 Maj, 2007
Musikens porträtt

Kan man fortfarande tala om tid?

Under hösten presenterades två föreställningar av två välkända dramatiker och likaledes män; Anton Tjechov och Samuel Beckett. Den förstnämnde har konstruerat ett samhälles miniatyr – innanför välfärdsmurarna. Mellan middag och ...

Av: Frida Sandström | 19 januari, 2014
Reportage om scenkonst

Gösta Ekman med Bibi Andersson och Kjell Grede

En dåres försvarstal – Gösta Ekman i en annorlunda roll



August Strindberg kände sig långt ifrån alltid helt tillfreds med den högst personliga syn på äktenskapet med Siri von Essen som han delgav världen i En dåres försvarstal.




Kjell Grede var inte intresserad av den litteraturhistoriske Strindberg. Den klichébild, den figur som växt fram var för honom inte intressant, istället försökte han lyfta fram drag hos titanen som var allmänmänskliga och som även kunde appliceras på både August och Axel. Grede ville blottlägga barnet i mannen, en barnaman som längtar efter både en mor och en fri kvinna. En önskan som inte alltid är lätt att förverkliga till allas belåtenhet i det verkliga livet.

Annons:

Han förbjöd Siris efterträderska Frida Uhl att läsa verket i den tyska översättning från franskan som kommit när paret år 1893 befann sig i England på en resa som det visade sig skulle bli början till slutet på deras korta och konfliktfyllda äktenskap. Men Frida var en kvinna som inte alltid följde sin omgivnings råd, önskemål och befallningar, vare sig de kom från hennes äkta man, hennes inflytelserika far eller andra, hon tog gärna sina egna beslut, ofta till förfång för henne själv. Efter läsningen anade hon vad relationen med maken kunde utmynna i. Någon offentlig reaktion från Siri på makens tolkning av deras äktenskap kom inte.

I Tyskland blev boken åtalad efter en anmälan från ”en tysk mor”; det ryktades att Frida Uhl medverkade i detta för att höja bokens attraktionsvärde, ett av flera misslyckade försök att stödja sin make. Någon dom kom aldrig. Dock har Intresset för boken, Strindberg och von Essen levt vidare i oförminskad styrka. Svenska översättningar 1914 av John Landquist och 1999 av Hans Levander har varit viktiga.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

År 1975 skrev Kjell Grede ett manus efter boken och huvudpersonernas brevväxling för en fyra avsnitt lång tevefilm. Producentbolag var Ingmar Bergmans Cinematograph, efter viss tveksamhet från Bergman tilldelades hans en gång tidigare assistent Gösta Ekman rollen som Axel, Bibi Andersson fick förtroendet att kreera Marias gestalt. Andersson och Grede var gifta åren 1960-1973. Ekmans äktenskap med Karl Gerhards adoptivdotter Fatima var nyligen avslutat. De tunga namnen i produktionen hade alla både färska och gamla erfarenheter från fasta parbildningar under både lyckliga och påfrestande tider. Grede, Andersson, Ekman med Bergman i bakgrunden var ett dreamteam.

Kjell Grede var inte intresserad av den litteraturhistoriske Strindberg. Den klichébild, den figur som växt fram var för honom inte intressant, istället försökte han lyfta fram drag hos titanen som var allmänmänskliga och som även kunde appliceras på både August och Axel. Grede ville blottlägga barnet i mannen, en barnaman som längtar efter både en mor och en fri kvinna. En önskan som inte alltid är lätt att förverkliga till allas belåtenhet i det verkliga livet.

Hos Gösta Ekman såg Grede egenskaper som med lätthet kunde föras över på August/Axel, ett komiskt drag som ibland kunde finnas i djupet av ett gravallvar. Ekman var mycket intresserad av Strindberg, han stannade gärna vid Eldhs staty i Tegnérlunden och tog på den vänstra stortån; det hände att han läste in roller i närheten av giganten.

Under en månad stängde Gösta och Bibi Andersson in sig i en lånad lägenhet på Östermalm i Stockholm och ”knådade varandra”. Inget familjeliv störde, det rådde ett tillstånd av djup koncentration och god arbetslust , de skötte sig och la sig tidigt på kvällarna. De hade olika arbetssätt, Gösta spelade ut i varje scen, Bibi satt bara på en stol och läste sina repliker. Enligt Ekman var det en lycklig tid, de två kunde arbeta fritt och många sceneriförslag gjordes. Grede kom förbi, lyssnade och antecknade. Vi jobbade jävligt bra ihop, menade Ekman.

Både produktionsledaren Katinka Faragó och Kjell Grede kunde när inspelningen började konstatera hur laddad, men även rädd, Ekman var inför uppgiften. Men han var mycket bra, fantastisk. Regissören var en aning rädd för att Ekman var överladdad, men hans uppskattade lustigheter i sminklogen bidrog till att minska hans egen nervositet och överambitiösa tacklande av uppgiften.

Mellan Ekman och Grede förekom ibland diskussioner, Ekman tyckte inte om att Grede ibland gjorde ändringar i det manus som han lärt in och utgått ifrån. Men det mesta fungerade på bästa sätt, t.ex återgav Ekman på ett uttrycksfullt sätt det leende hos Strindberg som regissören talade om och som var ungt, sårbart och snabbt kunde förvandlas till någon lustig kommentar. Vi känner igen det från flera av Göstas andra roller i film och revy.

Ett problem för Ekman var samlagsscenerna, de innebar mest vånda, migränanfall kunde störa. När den några år äldre och synnerligen attraktiva Bibi, som många av oss på avstånd varit förälskade i, frågade om Gösta verkligen tyckte det var så förskräckligt att spela in dessa intima scener med henne, blev svaret att det inte var frågan om det, det handlade om annat, bl.a. blyghet. När Bergman besökte inspelningen frågade han Ekman om man kunde knulla på film. Svaret blev att gränsen går vid genitalierna.

Bibi Andersson sa att Axel och Maria var fria från sin tid, de var moderna människor, utanpå 1800-tal, inuti 1976. Filmen blev en stor framgång, en tidig ”scener ur ett äktenskap”, hyllad av både tevetittare och recensenter men en berättigad uppföljning av samma dignitet blev det inte, endast en repris i svensk teve år 1980, i utlandet har den inte visats.

Man ställer sig frågan om orsaker till detta. Kjell Grede har gett sin förklaring, Bergman var helt enkelt svartsjuk på Grede och det faktum att inblandade i projektet hade haft så trevligt under arbetets gång. Grede påpekade även att Bergmans åsikter om filmens förnämliga kvalitet säkert var uppriktigt ärligt menade. Det låg annat bakom. Kände han sig övertrumfad? Eller var det bara avundsjuka, och än värre misskundsamhet? Gredes teori, att allt i första hand kan förklaras med Bergmans flykt ur landet i samband med den infekterade skatteaffären, ligger förmodligen nära sanningen.

Vi biobesökare och tevetittare är ledsna över att manusförfattare, regissör och skådespelare inte fått en hållbar uppskattning för skapelsen. Beklagligt att inte än fler fått ta del av en skådespelarkonst som vi inte alltid förknippar med Gösta Ekman. Och Strindberg borde rotera i sin grav.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kurt Bäckström

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Ge sig röst

Ge sig röst   En kvinna som var dvärg och Siv Arb är mina förebilder Den lilla kvinnan klev upp på sin stol och viftade med armen Hon var en av få i publiken som gjorde inlägg när anarkisterna hade stormöten ...

Av: Eva Grip | Utopiska geografier | 08 februari, 2007

Kriget i bilden

Sorgen har alltid två ansikten. Sorgen har alltid ett ansikte inåt och ett ansikte utåt. Sorgen sitter med ett ensamt hjärta i spåret. Vad som (inte) sker: 1 Det är ...

Av: Vsevolod Tjepuchin | Utopiska geografier | 18 december, 2007

De fyra stegen

Den 9 maj 2011 gick jag hem genom Finngatan i Lund. Jag säger "genom" därför att grönskan var sådan, att man kunde uppleva gatan som en tunnel. Det blev jag ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 26 Maj, 2011

"Kritikernas kritiker" - ny konstform bringar förtjusning och förtret

Jag sällar mig minsann till alla andra tyckare som i detta nu besätter varenda blank ruta där man kan få in en stavelse eller två. Jag njuter av att kommentera ...

Av: Linda Bönström | Essäer om litteratur & böcker | 28 januari, 2010

Bach – trotjänaren

”Johann Sebastian Bach är den femte evangelisten. Gån ut och förkunnen honom!” Så inledde ärkebiskopen Nathan Söderblom ett tal inför en kyrkomusikerkongress i Uppsala en gång under sin ämbetstid. Söderblom var ...

Av: Thomas Notini | Musikens porträtt | 28 december, 2012

Malin Bergman Gardskär

Att leva med övervikt

När jag googlar ”Hur ska jag klä mig om jag är överviktig?” får jag 157.000 träffar på nätet. Ämnet och ängsligheten är vitt utbrett och jag överöses med alltifrån tips ...

Av: Malin Bergman Gardskär | Gästkrönikör | 03 augusti, 2015

Bortvändhet från ambitionerna

I stort sett varje strävan uppåt i de givna hierarkiernas tjänst bemöts idag med gillande eller åtminstone acceptans (som kan komma sig av såväl en välkomnande känsla av samhörighet som ...

Av: Peter Worland | Utopiska geografier | 08 juni, 2009

Magnus Göransson

Idioten speglar sig

Solen har inte klättrat högt på himmeln när idioten motbevisar evolutionen och återvänder upp i de mentala apornas träd. Han har precis vaknat och befinner sig i det gråa ...

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 14 Maj, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.