Bonaden från Överhogdal

Från Asken Yggdrasils tupp "Gullinkambe" har egentligen menats Gulltopp (emblem för sol-ljus guden…

I den nordiska mytologin rytande tuppen Gullinkambe (den med gyllene kam) på toppen av trädet Yggdrasil motsvarar Gulltopp (den guldluggade, den mytiska häst som är Heimdalls emblem), Heimdall som blåser ...

Av: Javad Mofrad | 25 maj, 2017
Essäer om religionen

Motsatserna natur-kultur på Kiasma

   Var finns den starka, uppkäftiga, berörande tredimensionella konsten idag? Skulptur, alltså. Om den tycks satt på undantag i Sverige, kan man söka den i Finland. Detta märkesår, då det gått ...

Av: Nancy Westman | 01 juni, 2009
Reportage om scenkonst

Dansmusikens marknadsekonomi

Roland TB-303 (TB av transistor bass) är ett instrument som numera är legendariskt bland elektroniska musiker. TB-303 var tänkt att skapa basslingor till gitarrister som saknade basist. Det floppade och ...

Av: Robert Halvarsson | 16 januari, 2012
Essäer

Två röster och en cello. Foto: Tina Axelsson

En resa oändligt lustfylld och lite skrämmande – intervju med albumaktuella Lise och…

Det har ösregnat hela dagen när Lise Hummel, Gertrud Stenung och jag möts på ett kafé på Kungsholmen. Om ett par dagar släpps deras femte album, ”Lyckan kommer från ett ...

Av: Hedvig Ljungar | 29 september, 2014
Musikens porträtt

Foto: Anna Rasmussen

Dansa bort den mörka tiden



På Nationalteatern i Prag framförs just nu "Trollkarlens lärling", en balettuppsättning vars berättelse springer ur det trettioåriga kriget. Medan man i Västeuropa och USA kanske bäst känner till berättelsen genom den ljusa Musse Pigg-iscensättningen i "Fantasia", är berättelsen fortfarande beskrivningen av ett mörkt kapitel i Centraleuropas historieuppfattning. 
”[…] fågelsymboliken är bedövande vacker […].”
Korpens ständiga närvaro är laddad med symbolik.

Korpens ständiga närvaro är laddad med symbolik.

Trollkarlens lärling - Dansen fångar sagans flyende essens

Säg Trollkarlens lärling till vem som helst i Skandinavien och de flesta ser framför sig Musse Pigg, dansande med en kvast i Walt Disneys Fantasia. Hyllad, precis som The Old Mill, men utan någon egentlig svärta i botten.

I Centraleuropa är Trollkarlens lärling däremot en saga med mycket svärta och lite, lite ljus på slutet. Baletten Trollkarlens lärling på Nationalteatern i Prag (koreografi av Jan Kodet, musik av Zbyněk Matějů, scenografi av Jakub Kopecký och kostym av Alexandra Grusková) är bokstavligt talat en mörk produktion med mörk scendekor, mörka kläder och ljussättning i kalla färger. Det är inte någon slump.

Mot bakgrund av trettioåriga kriget

Sagan Trollkarlens lärling har sitt ursprung i Centraleuropa, skriven i sviterna av det trettioåriga kriget. Den manliga befolkningen hade halverats, hela befolkningen hade sjunkit med trettio procent, soldater hade drabbats av sjukdomar och drev omkring i skogen, ungefär som de hemska, hotfulla svarta fåglarna i inledningen av Trollkarlens lärling. Precis som huvudpersonen Krabat, fanns det många föräldralösa barn i Europa som ingen såg efter och ingen tog hand om. Dragen går att känna igen i en nutida kontext, med föräldralösa barn i krig som lätt hamnar i fel händer och, precis som Krabat, bli utnyttjade. På så sätt är sagan tidlös.

Dessutom har fantasy och dystopier idag vuxit sig starkare än någonsin. Trollkarlens lärling besitter just dessa övernaturliga och dystopiska drag, där Krabat rör sig genom ett tidlöst landskap, befolkat av underliga fåglar, samtidigt som han undrar hur han ska klara sig, utan vuxna som bryr sig.

I ensamheten ropar en röst

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Krabat, huvudpersonen i Trollkarlens lärling, går inledningsvis ensam och fryser i den snöiga skogen. Filmprojektioner på olika dukar ger ett fantastiskt djup åt scenen i Nationalteaterns uppsättning, det känns som om snöflingor flyger ut i salongen. Som åskådare fryser man.

En röst ropar på Krabat. Det är det enda ordet som uttalas under hela baletten. Uppmaningen. Krabat är väntad. Han är ensam, frusen, föräldralös, utan möjlighet att försörja sig och plötsligt ropar en röst på honom, en röst som leder till en magisk kvarn. Krabat tror först att det är en vanlig kvarn och skriver på kontraktet med den magiker som bor där. Vad Krabat inte förstår, är att han just signerat ett kontrakt om svart magi, där de dansande skeletten ska malas ner i kvarnen.

Kvarnen fungerar inte utan uppoffringar, något som Krabats bäste vän Toník bittert får erfara; både han och hans flickvän Dorotka blir dödade av trollkarlen. Dorotkas dödsscen är en av de vackraste scenerna under hela baletten. Filmprojektioner låter fåglar flyga över himlen, samtidigt som Dorotka flyger över himlen.

Fåglarna flyger mot döden

På det hela taget finns det många djur- och fågelmotiv i Trollkarlens lärling. När Krabat är vilsen och frusen i skogen, möter han de svarta fåglarna: mörka varelser med hemska masker och lysande stavar. När en av trollkarlens lärlingar, Jura, försöker sätta sig upp mot trollkarlen, förvandlas han till ett djur. Men även i djurform lyckas Jura rädda Krabats älskade Kristýnka och leda henne rätt. Människor som lyssnar på naturen och hyllar den, har en fördel gentemot de personer som försöker dominera den och Kristýnka är en av de många flickor som varje påsk hyllar vårens återkomst, något som kan ses som en hednisk rit, men som här anpassats till den kristna mytologin.

Maskerna som fåglarna bär för tankarna till japansk kabukiteater, men även till egyptiska sägner om hur de dödas själ kan anta formen av en fågel.

En flicka kan bryta den svarta magin

Krabat kan i sin situation inte förvänta sig att någon ska rädda honom; hans bäste vän hittade visserligen kärleken, men båda dödades av trollkarlen. För Krabat går det dock bättre. Hans flickvän Kristýnka hittar till kvarnen och lyckas klara provet som trollkarlen låter henne genomgå: att identifiera Krabat bland alla trollkarlens lärlingar i den magiska kvarnen, ett prov som inte är alldeles lätt, eftersom trollkarlen förvandlat alla sina lärlingar till korpar – i sig en symbolladdad fågel, inte minst i Norden (tänk bara på Odens korpar).

Anledningen till att Kristýnka kan hitta sin hjärtevän, är att hans hjärta, trots att han förvandlats till korp, slår på ett annat sätt än de andra lärlingarnas hjärtan. Det slår extra hårt för hans älskade, av fruktan för att något ska hända Kristýnka, som i sin tur hör hans hjärtslag, klarar provet och därmed bryter den svarta magins tid. Den mystiske Godpapa kommer från ovan, krokar bokstavligen tag i trollkarlen och tillsammans flyger de fågellikt ut i rymden.

En modern balett med klassiska drag

Trollkarlens lärling är en modern balett med många klassiska drag som passar för alla åldrar. Temat om barns utsatthet blir aldrig gammalt, fågelsymboliken är bedövande vacker och sorglig, förvandlingarna hänförande och koreografin genomtänkt: minsta lilla vardagliga gest betyder något i denna uppsättning. Koreografi, scendekor, filmprojektioner, masker: allt bidrar till att skapa en tidlös fantasivärld. Man glömmer att det är dans och inte en verbal berättelse man just bevittnat. Det hela flyter på med en naturlig lätthet och skapar en tredimensionell berättelse där det känns som man själv är deltagare; man vill så gärna rädda Krabats bäste vän från döden. Man sörjer, man räds, man gläds, man går in i alla känslostämningar under balettens gång.

Godhetens triumf är färgglad, livsbejakande och vacker, men vi vet samtidigt att den bara är tillfällig. I skogen går de svarta fåglarna fortfarande runt med sina stavar, som reliker efter ett krig som ingen förstår.

Trollkarlens lärling är en saga som levt vidare i muntlig tradition sedan 1600-talet. Vill man läsa den, finns den utgiven med titeln Krabat på det tyska Thienemanns förlag och för den som vill läsa en svensk version av sagan, då med titeln Trollkarlens lärling, är också det möjligt.

Belinda Graham

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Å ha et globalt liv å leve, Del II

Innledning I Del II fortsetter jeg diskursen med å trekke opp skillet mellom materiell kultur og immateriell kultur. Rent tentativt skal det sies så mye at det immaterielle er om hva ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 oktober, 2013

Metaltown 2013 – en nära-döden-upplevelse?

Årets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en ...

Av: Linda Olsson | Essäer om musik | 03 augusti, 2013

Ett möte på häktet

En av de hittills mest berikande upplevelserna i mitt liv hade jag när jag besökte häktet i Jönköping för att berätta om mitt skrivande. Jag var inte särskilt orolig när jag ...

Av: Bruno Franzon | Gästkrönikör | 18 januari, 2012

Kunglig glans på Åmells

Bland alla utsökta föremål i Åmells konsthandel på Birger Jarlsgatan i Stockholm väljer jag att skriva om tre ganska små tavlor, närmare bestämt 33 x 22,5 cm, av Mathias Hradh ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om konst | 17 april, 2010

Alfred Hitchcock.  Foto: El Matador

Svindel à la Hitchcocks Vertigo

Hur närmar man sig en ikon, en makalös filmmakare, kort sagt en av de verkligt stora i filmens drygt hundraåriga historia. Man får snabbt svindel, och det leder mig osökt ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 22 februari, 2016

Ian McEwan: Sweet Tooth

Goda vänner till oss på Nya Zeeland köpte för många år sedan en försvarlig hög tegelstenar i St. Privat, en liten lantlig by i det inre av Frankrike. Fast de ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 20 maj, 2013

Veckan från hyllan Vecka 10 2012

Hemma igen efter två veckors solsemester. Det är så skönt att förkorta vintern på det sättet, här i Norrland kan den vara i drygaste laget. Ska man orka jobba till ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 03 mars, 2012

Robert Burns i översättning av Erik Carlquist

Writers´ Museum, en av Edinburghs sevärdheter, är tillägnat de skotska nationalförfattarna Robert Burns, Walter Scott och R.L.Stevenson. Där visas, förutom originalmanuskript och porträtt, sådant som Scotts schackbord och en ring med ...

Av: Robert Burns | Allmänna reportage | 20 maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts