Adolf Eichmann, den lille mannen i historiens malström

För 50 år sedan stod en av historiens värsta massmördare inför rätta. Adolf Eichmann hade ansvaret för Förintelsens logistik i det ockuperade Östeuropa, det var han som såg till att ...

Av: Gregor Flakierski | 30 april, 2011
Porträtt om politik & samhälle

A som i Altele. om en novell av Isaac Bashevis Singer

”Folk frågar mig ofta: 'Varför skriver ni på ett döende språk?' och jag ska förklara det med några ord. Jag tycker om att skriva spökhistorier, och ingenting passar spöken bättre ...

Av: Vladimir Oravsky | 01 oktober, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Saxå konsertlokalen Foto Björn Gustavsson

Om Saxå kammarmusikfestival

Saxå kammarmusikfestival: artister som verkligen brinner för kammarmusik möter här en publik som gör detsamma. Och resultatet blir därefter.

Av: Björn Gustavsson | 12 september, 2016
Essäer om musik

En dystopisk hjälte i var mans hand

Pennans makt är starkare än svärdet. Hur ofta har vi inte hört den slitna frasen utan att djupare reflektera över innebörden? Pennan, en symbol för det skrivna ordet, ett överlägset ...

Av: Mathias Jansson | 17 december, 2009
Essäer om litteratur & böcker

Foto: Anna Rasmussen

Dansa bort den mörka tiden



På Nationalteatern i Prag framförs just nu "Trollkarlens lärling", en balettuppsättning vars berättelse springer ur det trettioåriga kriget. Medan man i Västeuropa och USA kanske bäst känner till berättelsen genom den ljusa Musse Pigg-iscensättningen i "Fantasia", är berättelsen fortfarande beskrivningen av ett mörkt kapitel i Centraleuropas historieuppfattning. 
”[…] fågelsymboliken är bedövande vacker […].”
Korpens ständiga närvaro är laddad med symbolik.

Korpens ständiga närvaro är laddad med symbolik.

Trollkarlens lärling - Dansen fångar sagans flyende essens

Säg Trollkarlens lärling till vem som helst i Skandinavien och de flesta ser framför sig Musse Pigg, dansande med en kvast i Walt Disneys Fantasia. Hyllad, precis som The Old Mill, men utan någon egentlig svärta i botten.

I Centraleuropa är Trollkarlens lärling däremot en saga med mycket svärta och lite, lite ljus på slutet. Baletten Trollkarlens lärling på Nationalteatern i Prag (koreografi av Jan Kodet, musik av Zbyněk Matějů, scenografi av Jakub Kopecký och kostym av Alexandra Grusková) är bokstavligt talat en mörk produktion med mörk scendekor, mörka kläder och ljussättning i kalla färger. Det är inte någon slump.

Mot bakgrund av trettioåriga kriget

Sagan Trollkarlens lärling har sitt ursprung i Centraleuropa, skriven i sviterna av det trettioåriga kriget. Den manliga befolkningen hade halverats, hela befolkningen hade sjunkit med trettio procent, soldater hade drabbats av sjukdomar och drev omkring i skogen, ungefär som de hemska, hotfulla svarta fåglarna i inledningen av Trollkarlens lärling. Precis som huvudpersonen Krabat, fanns det många föräldralösa barn i Europa som ingen såg efter och ingen tog hand om. Dragen går att känna igen i en nutida kontext, med föräldralösa barn i krig som lätt hamnar i fel händer och, precis som Krabat, bli utnyttjade. På så sätt är sagan tidlös.

Dessutom har fantasy och dystopier idag vuxit sig starkare än någonsin. Trollkarlens lärling besitter just dessa övernaturliga och dystopiska drag, där Krabat rör sig genom ett tidlöst landskap, befolkat av underliga fåglar, samtidigt som han undrar hur han ska klara sig, utan vuxna som bryr sig.

I ensamheten ropar en röst

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Krabat, huvudpersonen i Trollkarlens lärling, går inledningsvis ensam och fryser i den snöiga skogen. Filmprojektioner på olika dukar ger ett fantastiskt djup åt scenen i Nationalteaterns uppsättning, det känns som om snöflingor flyger ut i salongen. Som åskådare fryser man.

En röst ropar på Krabat. Det är det enda ordet som uttalas under hela baletten. Uppmaningen. Krabat är väntad. Han är ensam, frusen, föräldralös, utan möjlighet att försörja sig och plötsligt ropar en röst på honom, en röst som leder till en magisk kvarn. Krabat tror först att det är en vanlig kvarn och skriver på kontraktet med den magiker som bor där. Vad Krabat inte förstår, är att han just signerat ett kontrakt om svart magi, där de dansande skeletten ska malas ner i kvarnen.

Kvarnen fungerar inte utan uppoffringar, något som Krabats bäste vän Toník bittert får erfara; både han och hans flickvän Dorotka blir dödade av trollkarlen. Dorotkas dödsscen är en av de vackraste scenerna under hela baletten. Filmprojektioner låter fåglar flyga över himlen, samtidigt som Dorotka flyger över himlen.

Fåglarna flyger mot döden

På det hela taget finns det många djur- och fågelmotiv i Trollkarlens lärling. När Krabat är vilsen och frusen i skogen, möter han de svarta fåglarna: mörka varelser med hemska masker och lysande stavar. När en av trollkarlens lärlingar, Jura, försöker sätta sig upp mot trollkarlen, förvandlas han till ett djur. Men även i djurform lyckas Jura rädda Krabats älskade Kristýnka och leda henne rätt. Människor som lyssnar på naturen och hyllar den, har en fördel gentemot de personer som försöker dominera den och Kristýnka är en av de många flickor som varje påsk hyllar vårens återkomst, något som kan ses som en hednisk rit, men som här anpassats till den kristna mytologin.

Maskerna som fåglarna bär för tankarna till japansk kabukiteater, men även till egyptiska sägner om hur de dödas själ kan anta formen av en fågel.

En flicka kan bryta den svarta magin

Krabat kan i sin situation inte förvänta sig att någon ska rädda honom; hans bäste vän hittade visserligen kärleken, men båda dödades av trollkarlen. För Krabat går det dock bättre. Hans flickvän Kristýnka hittar till kvarnen och lyckas klara provet som trollkarlen låter henne genomgå: att identifiera Krabat bland alla trollkarlens lärlingar i den magiska kvarnen, ett prov som inte är alldeles lätt, eftersom trollkarlen förvandlat alla sina lärlingar till korpar – i sig en symbolladdad fågel, inte minst i Norden (tänk bara på Odens korpar).

Anledningen till att Kristýnka kan hitta sin hjärtevän, är att hans hjärta, trots att han förvandlats till korp, slår på ett annat sätt än de andra lärlingarnas hjärtan. Det slår extra hårt för hans älskade, av fruktan för att något ska hända Kristýnka, som i sin tur hör hans hjärtslag, klarar provet och därmed bryter den svarta magins tid. Den mystiske Godpapa kommer från ovan, krokar bokstavligen tag i trollkarlen och tillsammans flyger de fågellikt ut i rymden.

En modern balett med klassiska drag

Trollkarlens lärling är en modern balett med många klassiska drag som passar för alla åldrar. Temat om barns utsatthet blir aldrig gammalt, fågelsymboliken är bedövande vacker och sorglig, förvandlingarna hänförande och koreografin genomtänkt: minsta lilla vardagliga gest betyder något i denna uppsättning. Koreografi, scendekor, filmprojektioner, masker: allt bidrar till att skapa en tidlös fantasivärld. Man glömmer att det är dans och inte en verbal berättelse man just bevittnat. Det hela flyter på med en naturlig lätthet och skapar en tredimensionell berättelse där det känns som man själv är deltagare; man vill så gärna rädda Krabats bäste vän från döden. Man sörjer, man räds, man gläds, man går in i alla känslostämningar under balettens gång.

Godhetens triumf är färgglad, livsbejakande och vacker, men vi vet samtidigt att den bara är tillfällig. I skogen går de svarta fåglarna fortfarande runt med sina stavar, som reliker efter ett krig som ingen förstår.

Trollkarlens lärling är en saga som levt vidare i muntlig tradition sedan 1600-talet. Vill man läsa den, finns den utgiven med titeln Krabat på det tyska Thienemanns förlag och för den som vill läsa en svensk version av sagan, då med titeln Trollkarlens lärling, är också det möjligt.

Belinda Graham

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Hässelby slott. Foto: CC BY-SA 3.0

Det musikaliska slottet

En ny svensk kammarmusikfestival invigs den 2 mars på Hesselby slott i Hässelby; det hela är tänkt som ett slags vintrig motsvarighet till Stockholm Folk Festival, som arrangeras alltsedan 2012.

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 05 februari, 2016

Tiggaren

Det finns de som säger med hård min att ”jag skänker aldrig pengar till tiggare”, och de hävdar därtill att det är det bästa man kan göra för att bli ...

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 15 juni, 2015

 Tage Aurell

existentialisten från Mangskog

Tage Aurell (1895-1976) är en, enligt min mening, alltför förbisedd författare idag. Han var dock en stor författare. Dessutom kan man med fog tolka honom som existentialist (med reservationer); något ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 11 juli, 2016

Veckan från SAAB

Först räddades Saab från en ofrånkomlig nedläggning av holländska Spyker. Ett företag som aldrig någonsin har gått med vinst, och som har finansiella problem sedan gammalt. Sedan dröjde det ett år ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 19 juni, 2011

Danska karikatyrer och imamer

2003 skickade tecknaren Christoffer Zieler in skämtteckningar på Jesus och uppståndelsen till Jyllands-Posten. Redaktionen tackade nej med förklaringen att det skulle skapa ett ramaskri.i Två år senare publicerade de tolv ...

Av: Gustaf Redemo | Essäer om politiken | 01 juni, 2013

Upplevelser i Kappadokien del 3

Vi har tänkt oss att få uppleva dervischernas dans, sema, och fortsätter vår resa till Mevlana. Där går vi in på museet, som numera är ett fajansmuseum. Dervischernas rituella och ...

Av: Lilian O. Montmar, Mats Olofsson | Resereportage | 20 december, 2013

Den utsökta labyrinten - Pierre Boulez musik

Det var rubriken på en ytterst ambitiös fokusering på tonsättaren Pierre Boulez och hans musik i London nyligen (30/9-3/10). I Queen Elisabeth Hall och Royal Festival Hall. Boulez är idag ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 09 oktober, 2011

Förstår liberaler frihet?

Är det dags att uppdatera bilden av Joseph Stalin? Har liberaler aldrig förstått sig på frihet? Är kampen mot kolonialismen verkligen över?  Frilansskribenten Pierre Gilly har intervjuat den kontroversielle italienske ...

Av: Pierre Gilly | Porträtt om politik & samhälle | 31 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.