Operasångare är också människor - Festtage Berlin 2010

Först var det Placido Domingo som ställde in och efter honom följde fyra andra i "Simon Boccanegra" och det var lite av ett B-lag som stod på Staatsopers scen ...

Av: Ulf Stenberg | 15 april, 2010
Reportage om scenkonst

Thomas Bernhard. Om geniet och fallet eller de sammanväxta i en verklighetens fiktion…

"What matters is whether we want to lie or to tell the truth and write the truth, even though it never can be the truth and never is the truth” (T ...

Av: Göran af Gröning | 03 oktober, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Loveninjas - nu utan masker

Artist: Loveninjas Titel: Johnny C Loveninjas - nu utan masker Jag kommer ihåg ett stort hjärta och tre killar utklädda till kärleksfulla Turtles. Jag kommer ihåg tokroliga låtar om brutna penisar ...

Av: Sofia Lundgren | 27 oktober, 2006
Musikens porträtt

Bruno Kreisky 1983 foto Wkipedia

Bruno Kreisky och Sverige

Vad har Arne Carlsson med Wien att göra? Den frågan ställde jag mig hösten 1978 när jag var gästlärare i Österrike; uppdraget innefattade skolbesök och deltagande i fortbildningskurser för österrikiska ...

Av: Kurt Bäckström | 26 februari, 2017
Porträtt om politik & samhälle

Nu står chefen på scenen



Image
Roger Westberg. Foto: Erika Hesselgren
Som sextonåring avslutade han sin första karriär, då som filmare. I dagarna står han på Boulevardteaterns scen och river av 40 roller på en dryg timme. Chefskapet sköter han vid sidan om. Hur orkar Roger Westberg?

Att lyssna till Roger Westberg är som att se en föreställning, en mycket underhållande sådan. Hans levande gestik och uttrycksfulla mimik lämnar inga som helst tvivel om att det är en skådespelare som sitter i fåtöljen mitt emot. Blicken i de bruna ögonen är pigg och uppmärksam. Ingenstans går det att läsa: stressad teaterchef, skådespelare, regissör och småbarnspappa.

Torsdagen den 24 oktober är det premiär för Den komiska Tragedin på Boulevardteatern, en pjäs där Roger Westberg gör alla 40 roller. För regin står Peter Engkvist. Föreställningen blir en välkommen återförening mellan de två herrarna som en gång i tiden bildade Mimensemblen och senare Teater Pero tillsammans. Och ja, nervositeten börjar så sakteliga smyga sig på.

- Så länge nervositeten skapar ett fokus är den bara positiv, säger Roger Westberg.

Med en bakgrund inom mim och improvisationsteater finns det en känsla Roger Westberg gärna bär mer sig i en föreställning som Den komiska tragedin.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Jag vill förmedla känslan av här och nu, något som ofta förknippas med impro. Publiken ska inte vara riktigt säker på om det som sägs är repeterat eller om det sägs för allra första gången. Det är den här närvarokänslan som är så speciell för teatern, som inte går att uppleva på samma sätt på film.

Ändå var det som filmare Roger Westberg började sin bana. En karriär som var överstökad redan i sextonårsåldern.

- Jag hade en filmkamera, skrev manus och regisserade och så fick mina kompisar spela. Allra helst hade jag nog bara stått framför kameran men skulle det bli någon film fick jag lov att ta tag i allt det andra också.

Det här med att ta saker och ting i egna händer är ett mönster som verkar ha förföljt Roger Westberg alltsedan dess.

- Många gånger har jag känt, jag måste skriva det här annars blir det inte gjort, jag måste regissera det här annars blir det inte gjort. Trots att jag helst av allt vill stå på scenen.

När filmkarriären var avslutad lockade scenskolan.

- Jag var lite för ung för att börja på scenskolan så jag sökte Skara skolscen istället och kom in. Det var det första riktiga steget mot skådespelarbanan, där höll vi på med teater från morgon till kväll.

Och det var också där, i ett klassrum i Skara som Roger Westberg upptäckte mimen.

- Vi hade mim på schemat med fantastiska Brita Holm och det var något helt nytt för mig. Som liten hade jag sett stumfilmer på bio hemma i Uppsala och nu upptäckte jag att det här med mim var ju precis som Charlie Chaplin. När jag sen fick höra talas om mimlinjen tänkte jag, kan man hålla på med mim hela dagarna i tre år?

Image
Foto: Erika Hesselgren
Och det kunde man. Efter att ha "gått på is" och "lekt att han var i vattnet med en haj" blev Roger Westberg antagen till mimlinjen under polske mimlegenden Stanislav Brosovski. Därefter har det blivit mycket fysisk teater. Något som Roger Westberg tog med sig till Boulevardteatern när han för ett och ett halvt år sedan axlade rollen som teaterchef.

Stockholm pryds av affischer föreställande en man i röda kläder som tar ett skutt rakt in i ljuset. Den komiska tragedin nalkas och Roger Westberg är överallt. Men någonstans tvingas även han prioritera.

- Jag trivs i chefsrollen, men prio ett för mig är ändå att spela teater så chefskapet blir nog tyvärr lidande ibland. Tack vare ett gäng fantastiska producenter som klarar av att driva projekt utan en alltid närvarande chef, så funkar det.

På en liten teater fungerar det ofta så, en person har många olika uppgifter och på Boulevardteatern har Roger Westberg ett finger med i det mesta.

- Ju fler roller jag kan ta, desto billigare blir det för teatern.

Det faktum att pengar är en faktor som påverkar det konstnärliga arbetet går inte att förneka. En mycket liten del av Boulevardteaterns intäkter kommer från statligt och kommunalt stöd. Då gäller det att hitta andra vägar för att kunna driva en så levande teater som Roger Westberg vill göra.

- Har man en teater ska det spelas mycket. Men det är klart att det sliter en del på lokalerna, säger han och fortsätter.

- Boulevard ska vara öppen för många olika uttryck, barnteater, pensionärsteater, improvisation, musikal, mim, stå-upp och gästspel av olika slag. Man gör det man själv har lust till att göra helt enkelt och så ser man sig om och märker att, just det här finns inte. Jag vill påstå att just den här typen av scen som har en sådan bredd i uttrycket inte finns någon annanstans i Stockholm.

Barnteater är en av de konstformer som ligger Roger Westberg extra varmt om hjärtat. Han glömmer aldrig sin egen första stora teaterupplevelse och vill ge samma möjlighet till dagens småttingar att tidigt fängslas av teaterns mysterier.

- Min familj var inga teaterbesökare, den första pjäsen jag såg var Hasse Alfredssons Varför finns det så ont om Q, då var jag nio år gammal. Den gjorde jättestort intryck på mig. Efter det såg jag knappt någon mer teater som ung, det var väldigt sällan vi gick på teater med skolan och jag minns aldrig att det kom några föreställningar till oss.

Men med hjälp av en moster som lekte teater hemma i vardagsrummet och en filmintresserad storebror lyckades Roger Westberg ändå hitta öppningen in till teaterns sällsamma värld.

Erika Hesselgren

 

Roger Westberg
Ålder: 49
Bor: Skanstull
Familj: Frun Yvonne, producent på Boulevardteatern.
Döttrarna Hanna 1, Naomi 2 och Freja 20.
Gör: Teaterchef på Boulevardteatern, skådespelare, regissör, manusförfattare
Aktuell: Den komiska Tragedin, premiär 24 oktober 2008

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Räkans fenomenologi

Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och ...

Av: Jesper Nordström | Övriga porträtt | 28 januari, 2016

Skallmätningen som ideologi

År 1900 hade var femte svensk utvandrat. Oroliga prognosmakare tolkade samhällsutvecklingen i Sverige och utvandringen utifrån rena rashygieniska aspekter. "Det är bättre, att en svensk familj under primitiva förhållanden tar sin ...

Av: Lilian O. Montmar | Reportage om politik & samhälle | 31 juli, 2009

The roles of computer in doing and studying the art

Bernardo Nicoletti, redan bekant till våra läsare med artikeln A Hidden Part of the Culture: the Business Culture, tar en utgångspunkt från boken Futures past, för att visa de möjliga ...

Av: Bernardo Nicoletti | Essäer | 10 juni, 2013

Samuel Beckett och livets absurda teater

Nobelpristagaren i litteratur, Samuel Beckett, är den okrönte mästaren i att skriva om meningslöshetens och den tåliga väntans utdragna absurditeter och i förlängningen om den sorglustiga väntan på döden. Nerven ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 20 Maj, 2010

Att slå näven i bordet när det behövs

Man ska vara bestämd. Man ska veta vad man tycker och följa upp det i handling. Man ska slå näven i bordet om det behövs. Man ska visa i kroppsspråk ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 15 april, 2011

Batik -Buddha från Sri Lanka. Nu på min balkong

Buddhist i Miljonprogrammet

Min sons lekkamrat såg sig omkring med förundran. Vi var på historiska muséet i Stockholm och befann oss i en sal där det hängde krucifix från olika epoker och med ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 07 augusti, 2017

Niclas Mossberg. Trädet

Niclas Mossberg har bland annat jobbat som ställningsbyggare på Leab och Sparta – Entreprenad och bemanning. Han har också skrivit ungdomsdikter som publicerats i antologin Eremonaout IV (2014).       Trädet Jag ska döda ...

Av: Niclas Mossberg | Utopiska geografier | 26 Maj, 2014

Poul Bjerre av Carl Milles

Om skapandets läkande kraft

Eva-Karin Josefson om allkonstnären Viking Dahl och samhället omkring honom.

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 18 november, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.