Hayati Kafe. Foto: Martin Adolfsson (detalj)

Stockholm Jazzfestival 2015: Hayati Kafe hyllar Frank Sinatra och Putte Wickman

Ett samtal med sångaren Hayati Kafe om turktoppen, svensktoppen, storbandsjazz, Frank Sinatra, den amerikanska sångboken och språket ladino.

Av: Leif Carlsson | 07 oktober, 2015
Musikens porträtt

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | 27 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Oavhängigt perfektionens hegemoni – Progglådan del 2

”Man ska vara försiktig med vad man önskar sig för plötsligt kanske man får det”, skriver Kulturens Peter Sjöblom i sin recension av ”Progglådan”; 38 timmar med svensk progg, fördelade ...

Av: Peter Sjöblom | 21 maj, 2013
Essäer om musik

Förnuftets ljus. Om Johan Henrik Kellgren

Kanske låg det, som skalden säger, ett skimmer kring konung Gustafs dagar. Det är åtminstone den bild av Gustaf III och hans tid som artonhundratalets senromantiker, en Tegnér, en Geijer ...

Av: Crister Enander | 09 augusti, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Stefan Whilde

Livets mening på begriplig dialekt



Jag har en sommarstuga strax utanför en sydskånsk stad. Stugan ligger i en bortglömd by. Byn finns inte med på någon karta. Den blott och bart existerar, kan man säga, som en påminnelse om att Sverige är långt mer än den förgiftade luften i Stockholm eller de sönderbyggda, asfaltstinkande gatorna i Malmö. 
Jag föddes i Malmö på 60-talet och har haft min beskärda del av lyor i staden genom åren.

Mina föräldrar köpte stugan i mitten av 1970-talet, men den byggdes redan 1961 – för femtiofyra år sedan. Byn har varit sig lik genom fem decennier med små marginella undantag till förändringar. Inte mycket händer där. I gryningen gör sädesärlan piruetter i gräsets dagg. Hackspetten slår några virvlar mot en tall eller björk, vildkatterna stryker sig mot husknutarna, kaninerna leker och knullar på fält och ängar.

Man ser ofta gladorna glidflyga lågt på himlen. Rör man sig försiktigt och lugnt kan man få se rådjursfamiljerna också, hur de kommer i gryning och skymning och passerar över diket. En gång mötte jag en älg i skogen. För inte så länge sedan sneddade en rufsig räv över gräsmattan utanför altanfönstret. Där stod jag, naken och nyvaknad, och morsade på det lilla rovdjuret.

Jag föddes i Malmö på 60-talet och har haft min beskärda del av lyor i staden genom åren. Trean jag bor i idag är helt okej. Den vetter visserligen mot ett vedervärdigt schabrak, men jag trivs där. Det är helt okej. Rummen är ingångna. Stadens fixering vid "riva och rusta" samt myllret av civilisations-tämjda människor ger jag dock inte ett vitten för. Det blir som att leva i exil till slut. Det är först i bortglömda stugbyn jag landar. Efter ett par dagar omgiven av tallbarr och salt skum från havet träder livet fram och förklarar sin mening på begriplig dialekt.

När jag sitter där, i en luggsliten solstol, eller promenerar fram och tillbaka på grusstigen iförd morgonrock, syns inte skymten av folk som ivrigt tjattrar i mobiltelefon, trängs i svettiga köer eller spottar på smutsiga trottoarer. Människor är över huvud taget sällsynta i byn. En och annan bil hörs kanske på avstånd, om man vässar öronen noga, men det kan gå timmar, till och med dagar mellan gångerna. Däremot hör man hur de kåta tjurarna brölar, hur hästarnas hovar slår ner i svarta myllan, hur humlorna surrar borta vid syrenbersån. Man hör hur havet brusar mellan träden.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är en ynnest, en lyx, ett privilegium. Att få andas in gran och tuja om morgonen. Att få klippa gräset barfota. Att, som kaninerna, få knulla fritt på ängarna. Vem vill tillbaka till staden då? Tillbaka till den högst överskattade och destruktiva civilisationen? Till det konstruerade, normtyngda livet i en trång box full av gängkrig och hamburgerbarer? När man kan lata sig i en hängmatta, ha på sig samma t-shirt i två veckor och prata filosofi med backsvalorna.

Sedan nås man av ryktet att allt fler svenskar överger landsbygden för att trängas i stanken, i städerna, på arbetsmarknaden, på de sliskiga caféerna. Och man undrar hur det är fatt egentligen, med folkhälsan. Samtidigt som man unnar sig ett stilla hurra-rop och frankt konstaterar att man kanske kan få ha paradiset för sig själv i ytterligare några decennier.

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Alexander Danje. Skrivandet är den sista geografin, två dikter.

Alexander Danje – För omkring ett år sedan råkade jag läsa ”The Aliens” av Charles Bukowski och varenda rad var som en defibrillatorchock till mitt hjärta – jag vet inget ...

Av: Alexander Danje | Utopiska geografier | 26 november, 2012

Jeremiah Karlsson

En novell av Jeremiah Karlsson

Jeremiah Karlsson debuterade 2012 med "Tystnadens älskare, stjärnornas vän", Sveriges första socialtjänstthriller, ett slags modern tjänstemannaromaner där polisen är utbytt mot socialarbetare och mordutredningarna mot invecklade familjeproblem. Han har bl.a ...

Av: Jeremiah Karlsson | Utopiska geografier | 30 december, 2016

Ett rebelliskt kvinnligt ego i artonhundratalets kultur-Sverige

Wendela Hebbe.Wendela Hebbe tillhör tveklöst en av 1800-talets i särklass mest fascinerande och mer fängslande personligheter. Det lite gäckande och gåtfullt tillbakadragna i hennes väsen har lett till att hon ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 04 augusti, 2008

Lypsyl eller läppglans eller trutvalla

Efter en rejält saltad pastaövning skulle vi gå på Eva Dahlgren-konsert i Jönköping. Plötslig uppstod ett Lypsyl-behov. Pastan med tonfisk och räkor samt ruccola hade varit så smakrik och salt ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 02 november, 2012

Kriget enligt Julius Evola

Vad är krig? Eller rättare sagt: vad innebär krig? Svaren på denna fråga är naturligtvis mångtaliga. Väpnade intressekonflikter mellan klasser eller plutokrater. Meningslöst, mekaniserat lidande. Ett nödvändigt ont i syfte ...

Av: Sven André | Essäer om litteratur & böcker | 22 november, 2010

Elsa Viola. Anteckningar från våning 33

1. De har spärrat in mig och hon har vaknat någonstans i öster. Det var så det började den här gången, precis så. Det där snabba, sköna, onda kan jag inte ...

Av: Elsa Viola | Utopiska geografier | 28 oktober, 2013

George Gordon, Lord Byron Vi skall inte ströva mer

En "byronisk hjälte" ska vara passionerad, melankolisk och ädel. Bilden är sammansatt av drag ur både Lord Byrons liv (han levde 1788-1824) och hans dikter, särskilt det långa verspoemet Don ...

Av: Lord Byron | Utopiska geografier | 23 juni, 2013

Om ensamheten, kärleken och skönheten. Intervju med Dr Jan Stenis

Vad är det som driver dig som författare? - Jag tror att det är ett logiskt resultat av min naturliga, mentala utveckling mot en alltmer fullfjädrad kommunikatör. Jag är dock på ...

Av: Freke Räihä | Litteraturens porträtt | 02 november, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.