Aleksa Lundberg- en dramatiker med fokus på de transsexuellas problem i samhället

Det finns en marginaliserad grupp i vårt samhälle, vars röst inte har lyckats göra sig hörd i nämnvärd grad förrän nu. De transsexuella har levt vid sidan av de givna ...

Av: Jens Wallén | 02 augusti, 2014
Övriga porträtt

Vermeer van Delft och hans konst

Johannes/Jan Vermeers 1600-talsmåleri kännetecknas av den tidens moraliska uppfattningar. Det finns pedagogiska pekpinnar i hans verk, som hade som mål att åskådliggöra synen på samhällets ”nya moral” och fostra kvinnorna ...

Av: Lilian O. Montmar | 18 juni, 2014
Konstens porträtt

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | 12 juni, 2017
Essäer om religionen

Luther spikar upp de 95 teserna. Målning av Julius Hübner. Foto: Wikimedia

Ett jubileum med komplikationer

”Om inte om hade funnits...” - så börjar ett känt talesätt med många mer eller mindre burleska varianter. Sensmoralen tycks ändå alltid vara, att så kallade kontrafaktiska spekulationer om historiens ...

Av: Thomas Notini | 30 maj, 2017
Kulturreportage

Stefan Whilde

Livets mening på begriplig dialekt



Jag har en sommarstuga strax utanför en sydskånsk stad. Stugan ligger i en bortglömd by. Byn finns inte med på någon karta. Den blott och bart existerar, kan man säga, som en påminnelse om att Sverige är långt mer än den förgiftade luften i Stockholm eller de sönderbyggda, asfaltstinkande gatorna i Malmö. 
Jag föddes i Malmö på 60-talet och har haft min beskärda del av lyor i staden genom åren.

Mina föräldrar köpte stugan i mitten av 1970-talet, men den byggdes redan 1961 – för femtiofyra år sedan. Byn har varit sig lik genom fem decennier med små marginella undantag till förändringar. Inte mycket händer där. I gryningen gör sädesärlan piruetter i gräsets dagg. Hackspetten slår några virvlar mot en tall eller björk, vildkatterna stryker sig mot husknutarna, kaninerna leker och knullar på fält och ängar.

Man ser ofta gladorna glidflyga lågt på himlen. Rör man sig försiktigt och lugnt kan man få se rådjursfamiljerna också, hur de kommer i gryning och skymning och passerar över diket. En gång mötte jag en älg i skogen. För inte så länge sedan sneddade en rufsig räv över gräsmattan utanför altanfönstret. Där stod jag, naken och nyvaknad, och morsade på det lilla rovdjuret.

Jag föddes i Malmö på 60-talet och har haft min beskärda del av lyor i staden genom åren. Trean jag bor i idag är helt okej. Den vetter visserligen mot ett vedervärdigt schabrak, men jag trivs där. Det är helt okej. Rummen är ingångna. Stadens fixering vid "riva och rusta" samt myllret av civilisations-tämjda människor ger jag dock inte ett vitten för. Det blir som att leva i exil till slut. Det är först i bortglömda stugbyn jag landar. Efter ett par dagar omgiven av tallbarr och salt skum från havet träder livet fram och förklarar sin mening på begriplig dialekt.

När jag sitter där, i en luggsliten solstol, eller promenerar fram och tillbaka på grusstigen iförd morgonrock, syns inte skymten av folk som ivrigt tjattrar i mobiltelefon, trängs i svettiga köer eller spottar på smutsiga trottoarer. Människor är över huvud taget sällsynta i byn. En och annan bil hörs kanske på avstånd, om man vässar öronen noga, men det kan gå timmar, till och med dagar mellan gångerna. Däremot hör man hur de kåta tjurarna brölar, hur hästarnas hovar slår ner i svarta myllan, hur humlorna surrar borta vid syrenbersån. Man hör hur havet brusar mellan träden.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är en ynnest, en lyx, ett privilegium. Att få andas in gran och tuja om morgonen. Att få klippa gräset barfota. Att, som kaninerna, få knulla fritt på ängarna. Vem vill tillbaka till staden då? Tillbaka till den högst överskattade och destruktiva civilisationen? Till det konstruerade, normtyngda livet i en trång box full av gängkrig och hamburgerbarer? När man kan lata sig i en hängmatta, ha på sig samma t-shirt i två veckor och prata filosofi med backsvalorna.

Sedan nås man av ryktet att allt fler svenskar överger landsbygden för att trängas i stanken, i städerna, på arbetsmarknaden, på de sliskiga caféerna. Och man undrar hur det är fatt egentligen, med folkhälsan. Samtidigt som man unnar sig ett stilla hurra-rop och frankt konstaterar att man kanske kan få ha paradiset för sig själv i ytterligare några decennier.

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

An Alternative Economic Paradigm: How Redistribution would Drive the Economy

Amartya Sen (1981) provides evidence that increased income for a portion of the economic players may inflate the subsistence sector. In 1943, a famine in Bengal brought millions of citizens ...

Av: Piero Benazzo | Essäer om politiken | 25 mars, 2013

En sydafrikansk Fröken Julie drar norr- och västerut

Den bärande konflikten i Strindbergs Fröken Julie kan summeras med fyra ord, annars förbehållna missromaner: kvinnan av börd – mannen av folket. Grafiskt kan man framställa det som två diagonala ...

Av: Ivo Holmqvist | Reportage om scenkonst | 09 november, 2012

Nu krävs mer än 24 timmar för att lösa konflikten

Homeland säsong ett och två har en mycket ironisk ”story arc”: i början av säsong ett är CIA agenten Carrie Mathison den enda som tror att den hemvändande krigshjälten Brody är ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 18 februari, 2014

Handke, Keller och den Gröne Henrik

I Peter Handkes roman ”Kort brev till kort farväl” läser Peter Handke, ehh ursäkta en ”romankaraktär i en Handkeroman” den schweiziska författaren Gottfrid Kellers roman ”Den Gröne Henrik”.Vi kan anta ...

Av: Jesper Nordström | Essäer om litteratur & böcker | 10 februari, 2017

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | Kulturreportage | 02 oktober, 2013

 Ibsens blick brinner som en eld som bränner oss alla. Inte minst Ibsen. Wikipedia

Att bestiga ett fjäll: Henrik Ibsen (del II)

Henrik Ibsen är en av det moderna dramats mästare och klassiker. Under knappt 15 år av sitt författarskap påverkades han tydligt av romantisk och klassicistisk form, ton och tematik, för ...

Av: Carsten Palmer Schale | Scenkonstens porträtt | 06 juli, 2015

Dikter av Gunnar Lundin

    Till G H Hur länge stannar du i ditt lantliga vägskäl? Varje skäl pekar Pekar ditt åter mot stan? Och varje skäl har en botten stjärnorna i julinatten ovanför fårens ögon därunder      se stjärnorna i ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 12 september, 2008

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 19 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.