Thomas Hardy. Sammanstötningen (rader när Titanic gick under)

Efter oceanångaren Titanics undergång i april 1912 organiserades insamlingar till stöd för de överlevande. Thomas Hardy ombads att medverka med en dikt till en sådan insamling, och skrev då The ...

Av: Thomas Hardy | 11 april, 2014
Kulturreportage

Lärdomsgiganten - Henrik Schück

Henrik Schück var i alla avseenden en gigant, obegripligt produktiv under hela sitt långa liv och överväldigande kunnig. Ingen svensk lärd eller humanistisk vetenskapsman kan - varken då eller nu ...

Av: Crister Enander | 07 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Senmoderniteten. Del 2

Det desillusjonerte menneske Del 1 ble avrundet med at jeg snakket om Internett, som er en bra ordning, i og med at via nettet er det ganske enkelt å oppdage svindel ...

Av: Thor Olav Olsen | 25 juli, 2013
Agora - filosofiska essäer

Du är tillämpningen – Johan von Fritz, dikter och prosa.

Jag heter Johan von Fritz, von är inte riktigt på riktigt. Är 29 år gammal och bor på Gotland. Har skrivit sen jag var liten, på något sätt rättfärdigar skrivandet ...

Av: Johan von Fritz | 27 februari, 2012
Utopiska geografier

Whilde på sommar



Stefan WhildeDoktor Frederick Foster Hervey Quin var två steg från döden. En koleraepidemi hade brutit ut och Quin insjuknade med grymma plågor. Desperat tog han det homeopatiska medlet camphor, som Hahnemann hunnit röna framgångar med under epidemin, och blev botad på ett par dagar!

För Quin räckte det. Han bytte skola. 1832 drev han en egen homeopatisk praktik i hemstaden London. Sjutton år senare öppnade han världens första homeopatiska sjukhus; London Homeopathic Hospital. När en ny koleraepidemi bröt ut kring 1854 överglänste Quin landets alla sjukhus med trettio procent färre dödsfall.

Under 1800-talets första decennier arbetade Hahnemann med att lindra de förstförsämringar som till exempel sulphur (svavel), sepia (bläck från bläckfisken) och lycopodium (sporpulver från mattlummer) framkallade hos hans patienter. En allt högre utspädning eller potensering testades och gav goda resultat, helt i linje med Hahnemanns önskan att begränsa patientens lidande.

Flera homeopater fortsatte arbetet, inte minst engelsmannen Quin och två amerikaner; Constantine Hering och professorn i anatomi James Tyler Kent vars hustrus kroniska infektion botades homeopatiskt. Juristen Clemens von Bönninghausen utvecklade ett symtomlexikon och James Compton Burnett ägnade tid åt organpatologi och nosoder (urtinkturer tagna från mänskliga sjuka vävnader).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Potenseringen – att upphöja till ett högre värde – är en del i beredningen av den homeopatiska substansen, en komplicerad process som går ut på att späda och skaka ämnet i successivt stegrande grad så att en svängningsfrekvens uppstår och stimulerar substansens elektromagnetiska fält.

Den lägsta potensen som föreskrivs är D6. Därifrån går man generellt till D12, D30, D200, M, 10M, 50M och C.

Den kliniska vetenskapen står handfallen inför det faktum att riktigt höga potenser av homeopatiska läkemedel botar utan att innehålla så gott som en enda molekyl av ursprungsämnet! Ledande homeopater menar att ursprungsämnets energi finns kvar, men det tycks lika svårt att bevisa som det att människan har en själ. Dagens vetenskap är helt enkelt för begränsad och saknar mätinstrument och kunskap. Men under 1980- och 90-talet gjordes framsteg bland annat på universitet i Glasgow. Homeopatiska läkemedel som ordineras holistiskt till astmatiker tycks överlägsna kemiska preparat, till och med ur ett strikt vetenskapligt perspektiv.

1996 tilldelades George Vithoulkas det alternativa nobelpriset i medicin, Right Livelihood Award, för ”hans enastående bidrag till återupprättandet av homeopatisk kunskap och för hans tålmodiga arbete med att utbilda kunniga homeopater, vilket har givit homeopatin en plats inom vetenskapen som ett effektivt alternativ till andra medicinska skolor och traditioner… ” (Ur juryns motivering.)

Doktor Alfons Geukens väckte sin dotter ur koma efter en trafikolycka. Högt efterfrågad som föreläsare i homeopati driver han även International School for Classical Homeopathy i Hechtel, Belgien.

Samlad data säger att klassisk homeopati är världens största läkekonst. Endast ett par länder vägrar erkänna den. Sverige är ett av dem.

Ändå konsulterar allt fler svenska bönder och veterinärer homeopatin istället för allopatisk medicin, till fördel för djuren, men också med tanke på oss konsumenter. Vem vill njuta en kyckling fullproppad med antibiotika när alla vet att kemiska läkemedel är klassade som miljöfarligt avfall, precis som batterier och tändvätska.

Bortsett från ett hårdnackat smörgåsianskt motstånd vinner klassisk homeopati globalt erkännande, även bland allopatiskt utbildade läkare. I Tyskland säljs homeopatiska substanser på apoteken och patienten kan komma till en klassisk homeopat på remiss, i Storbritannien studerar man klassisk homeopati på universiteten, kungahuset är pro homeopati och homeopatiska sjukhus drivs under insyn av National Health Service. Läkekonsten är vida populär i Indien, USA, Kanada, Nya Zeeland och hela Sydamerika. Varannan belgisk medborgare och var tredje fransk, holländsk och norsk vänder sig till homeopatin. Franska sjukhus anställer allt fler homeopatiska konsulter. 1999 erkände Belgiska parlamentet akupunktur, osteopati, kiropraktik och homeopati. EU avsatte 1998 pengar till forskning inom alternativ medicin, samma år uppvaktade SAKH (Svenska Akademin för Klassisk Homeopati) Socialdepartementet för att främja konkurrensfriheten och patientens valfrihet. 2001 bestämde danska Stortinget att homeopatin ska momsbefrias.

En undersökning genomförd av BBC under 2003 har kartlagt britternas medicinska vanor och visar att antalet personer som söker alternativmedicinsk hjälp mer än fördubblats sedan 1998. Bara inom EU-regionen praktiserar tolv tusen homeopatiska läkare. Cirka fyrtio procent av alla europeiska läkare rådfrågar den klassiska homeopatin någon gång, femton procent gör det regelbundet.

Nu senast är det Schweiz som införlivat klassisk homeopati och fyra andra alternativmedicinska läkekonster i landets försäkringssystem.

Stefan Whilde

 

Ur arkivet

view_module reorder
Sångaren Rickard Söderberg vill ta opera till lyssnarnas vardagsrum. Foto: Christian Andersson.

Operahuset med Rickard Söderberg

”Operan är en av de häftigaste upplevelserna man kan ha. Jag bryr mig inte om alla normer som förknippas med den, kom i skitiga kläder, sitt med din mobil om ...

Av: Linda Bönström | Musikens porträtt | 04 april, 2016

Marxismen och marknaden: Del III

Marxismens problem är att marknadskrafterna kunde smälta ner dess kritik och göra den till del av sitt maskineri. Den kritiska konsten blev insugen i varuutbudet och prissatt efter principen om ...

Av: Anton Stigermark | Agora - filosofiska essäer | 13 februari, 2014

Livet er om det vi trenger

Forord   Artikkelen min danner innledning til Livet med filosofi, der jeg allerede har planlagt at prosjektet skal bestå av følgende artikler, som jeg har gitt disse navn: Biologisk liv, Biografisk liv ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 maj, 2014

Sado-masochism - historien bakom ordet

Sado-masochism - historien bakom ordet Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ...

Av: Agneta Tröjer | Essäer om samhället | 04 augusti, 2007

Leipzig en kulturstad

20 mil söder om Berlin – 1,5 timme med snabbtåg – ligger ett veritabelt Mecka för den kulturintresserade: halvmiljonstaden Leipzig. Jag minns hösten 1989: varje vecka gick hundratusentals leipzigbor ut på ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 21 november, 2013

Robotens sporadiska dans tillbaka mot framtiden

Moderna museets konstår 2014 i Stockholm inleds med utställningen ”Dansmaskiner – från Léger till Kraftwerk”, som visas 22 januari - 27 april 2014. Vid sekelskiftet 1800/1900 hade moderniseringen av västvärlden inletts ...

Av: Carsten Lindström | Essäer om konst | 31 januari, 2014

Är höga klackar och chica fransyskor förenliga med den gröna vägen?

Det var en av frågorna jag ställde mig under denna miljövänliga vår vi har haft i Paris, med utställningar, konferenser och mässor. Miljöfrågorna verkar ha blivit trendiga i Frankrike. Att ...

Av: Anne Edelstam | Reportage om politik & samhälle | 12 juni, 2009

Två röda systrar

Hella WuolijokiHella Wuolijoki var exceptionell både som människa och konstnär. Hon beskrev sig själv som ett "smått underligt djur som inte låter sig placeras i någon fålla". Hon var en ...

Av: Rolf Karlman | Essäer om litteratur & böcker | 06 augusti, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.