Tidens flod

Tankar vid Tidens flod

Att födas är inte religion. Att dö är inte religion. Eller är det? Mellan födelse och död försöker människan leva så gott hon förmår, och under den tiden ägnar hon ...

Av: Percival | 31 oktober, 2015
Essäer om litteratur & böcker

"Allt är en del av processen"

Warpaints 2010 var fullt av turnéer och uppmärksamhet kretsande kring det mångfacetterade debutalbumet "The Fool". Kvartetten från Los Angeles, bestående av Jenny Lee Lindberg (bas, sång), Emily Kokal (gitarr, sång) ...

Av: Carl Abrahamsson | 29 januari, 2011
Musikens porträtt

De farligaste fängelserna har osynliga galler. Om Tariq Ramadan

I en tid då Sverigedemokraterna pekar ut muslimska invandrare som orsak till allt ont i det svenska samhället och då flera europeiska länder infört en islamofobisk lagstiftning genom förbudet mot ...

Av: Bo Gustavsson | 01 november, 2010
Essäer om samhället

Gamla staden i Riga Foto CC BY-SA 3.0

Ryssarna i Baltikum

Riga är Lettlands vackra huvudstad vid floden Dünas(Daugava) mynning i Östersjön. 2014 var staden med all rätt Europas kulturhuvudstad. Otaliga sevärdheter lockar. Riga var också en viktig industristad under ...

Av: Rolf Karlman | 21 augusti, 2016
Reportage om politik & samhälle

Whilde på sommar



Stefan WhildeDoktor Frederick Foster Hervey Quin var två steg från döden. En koleraepidemi hade brutit ut och Quin insjuknade med grymma plågor. Desperat tog han det homeopatiska medlet camphor, som Hahnemann hunnit röna framgångar med under epidemin, och blev botad på ett par dagar!

För Quin räckte det. Han bytte skola. 1832 drev han en egen homeopatisk praktik i hemstaden London. Sjutton år senare öppnade han världens första homeopatiska sjukhus; London Homeopathic Hospital. När en ny koleraepidemi bröt ut kring 1854 överglänste Quin landets alla sjukhus med trettio procent färre dödsfall.

Under 1800-talets första decennier arbetade Hahnemann med att lindra de förstförsämringar som till exempel sulphur (svavel), sepia (bläck från bläckfisken) och lycopodium (sporpulver från mattlummer) framkallade hos hans patienter. En allt högre utspädning eller potensering testades och gav goda resultat, helt i linje med Hahnemanns önskan att begränsa patientens lidande.

Flera homeopater fortsatte arbetet, inte minst engelsmannen Quin och två amerikaner; Constantine Hering och professorn i anatomi James Tyler Kent vars hustrus kroniska infektion botades homeopatiskt. Juristen Clemens von Bönninghausen utvecklade ett symtomlexikon och James Compton Burnett ägnade tid åt organpatologi och nosoder (urtinkturer tagna från mänskliga sjuka vävnader).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Potenseringen – att upphöja till ett högre värde – är en del i beredningen av den homeopatiska substansen, en komplicerad process som går ut på att späda och skaka ämnet i successivt stegrande grad så att en svängningsfrekvens uppstår och stimulerar substansens elektromagnetiska fält.

Den lägsta potensen som föreskrivs är D6. Därifrån går man generellt till D12, D30, D200, M, 10M, 50M och C.

Den kliniska vetenskapen står handfallen inför det faktum att riktigt höga potenser av homeopatiska läkemedel botar utan att innehålla så gott som en enda molekyl av ursprungsämnet! Ledande homeopater menar att ursprungsämnets energi finns kvar, men det tycks lika svårt att bevisa som det att människan har en själ. Dagens vetenskap är helt enkelt för begränsad och saknar mätinstrument och kunskap. Men under 1980- och 90-talet gjordes framsteg bland annat på universitet i Glasgow. Homeopatiska läkemedel som ordineras holistiskt till astmatiker tycks överlägsna kemiska preparat, till och med ur ett strikt vetenskapligt perspektiv.

1996 tilldelades George Vithoulkas det alternativa nobelpriset i medicin, Right Livelihood Award, för ”hans enastående bidrag till återupprättandet av homeopatisk kunskap och för hans tålmodiga arbete med att utbilda kunniga homeopater, vilket har givit homeopatin en plats inom vetenskapen som ett effektivt alternativ till andra medicinska skolor och traditioner… ” (Ur juryns motivering.)

Doktor Alfons Geukens väckte sin dotter ur koma efter en trafikolycka. Högt efterfrågad som föreläsare i homeopati driver han även International School for Classical Homeopathy i Hechtel, Belgien.

Samlad data säger att klassisk homeopati är världens största läkekonst. Endast ett par länder vägrar erkänna den. Sverige är ett av dem.

Ändå konsulterar allt fler svenska bönder och veterinärer homeopatin istället för allopatisk medicin, till fördel för djuren, men också med tanke på oss konsumenter. Vem vill njuta en kyckling fullproppad med antibiotika när alla vet att kemiska läkemedel är klassade som miljöfarligt avfall, precis som batterier och tändvätska.

Bortsett från ett hårdnackat smörgåsianskt motstånd vinner klassisk homeopati globalt erkännande, även bland allopatiskt utbildade läkare. I Tyskland säljs homeopatiska substanser på apoteken och patienten kan komma till en klassisk homeopat på remiss, i Storbritannien studerar man klassisk homeopati på universiteten, kungahuset är pro homeopati och homeopatiska sjukhus drivs under insyn av National Health Service. Läkekonsten är vida populär i Indien, USA, Kanada, Nya Zeeland och hela Sydamerika. Varannan belgisk medborgare och var tredje fransk, holländsk och norsk vänder sig till homeopatin. Franska sjukhus anställer allt fler homeopatiska konsulter. 1999 erkände Belgiska parlamentet akupunktur, osteopati, kiropraktik och homeopati. EU avsatte 1998 pengar till forskning inom alternativ medicin, samma år uppvaktade SAKH (Svenska Akademin för Klassisk Homeopati) Socialdepartementet för att främja konkurrensfriheten och patientens valfrihet. 2001 bestämde danska Stortinget att homeopatin ska momsbefrias.

En undersökning genomförd av BBC under 2003 har kartlagt britternas medicinska vanor och visar att antalet personer som söker alternativmedicinsk hjälp mer än fördubblats sedan 1998. Bara inom EU-regionen praktiserar tolv tusen homeopatiska läkare. Cirka fyrtio procent av alla europeiska läkare rådfrågar den klassiska homeopatin någon gång, femton procent gör det regelbundet.

Nu senast är det Schweiz som införlivat klassisk homeopati och fyra andra alternativmedicinska läkekonster i landets försäkringssystem.

Stefan Whilde

 

Ur arkivet

view_module reorder

Harpan på Drachmanns grav

På skalden Holger Drachmanns grav bland klittren på Skagens Sønderstrand finns det en harpa, eller kanske är det en lyra. En lyra i järn på det minnesmonument som Peder Severin ...

Av: Kerstin Dahlén | Essäer | 05 november, 2017

Livets långfredagar

Är det något speciellt med långfredagar? I många länder, särskilt i Nordeuropa, är gudstjänsterna på långfredagen bland årets mest besökta. I gamla Östtyskland försökte kommunistledarna utrota långfredagen ur befolkningens medvetande ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 22 april, 2011

Anita Björk och Graham Greene

I en artikel i Svenska Dagbladet om Anita Björk som avled i onsdags sägs att hon hade kunnat göra internationell karriär, efter en biroll i en Hitchcock-film. Men hon sammanlevde ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 28 oktober, 2012

Hela havet stormar på Opera Comique

På Opera Comique i Paris händer det numera rätt märkliga saker. Man har hittat en egen profil vid sidan av de två andra, större operahusen, Garnier och Bastille. Repertoarvalet ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 30 maj, 2010

Tove Jansson, författare, bildkonstnär, muminmamma

Tove Jansson skulle i år ha fyllt etthundra år. Det firas inte minst i Finland, där hennes bildkonst ställs ut på museet Ateneum i Helsingfors. Lagom till utställningen har konstprofessorn ...

Av: Mats Myrstener | Övriga porträtt | 07 april, 2014

Vägen till läsandet – Svenska Akademien

Mörkret är kompakt. Det är tidig morgon. Men det är ändå långt till gryningen. Skrivbordslampan lyser, skapar en skyddande cirkel av ljus som möter dataskärmens flimmer. Det är höst, och ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 24 oktober, 2012

Daniel Barenboim Foto Monika Rittershaus

Stalin, Mozart och vi

Josef Stalin älskade Mozarts musik och berördes av den på djupet. Han lyssnade ivrigt till den, på radio och grammofon, på operan och i konsertsalen. Den Store Ledaren, som mördade miljontals ...

Av: Thomas Notini | Essäer om samhället | 18 december, 2016

Dagbok från en filmfestival

Parker Posey och Zoe Cassavetes. Foto: Carla Hagberg   Göteborgs årliga filmfest kändes mer filmfestival än någonsin. Lite ”Alla Var Där” stämning över det hela. Kulturenreportern och festivalanhängaren Joel var på plats för att få ...

Av: Joel Carlund | Essäer om film | 21 februari, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.