Hebriana Alainentalo. Tre dikter

Hebriana Alainentalo är född i Pajala. Hon är poet. bildkonstnär, sångerska och harpist. I hennes röst blandas jojktraditionen med de mest avancerade formerna av vokal- och sångteknik. Hebriana Alainentalo liknar ...

Av: Hebriana Alainentalo | 06 maj, 2013
Utopiska geografier

Valentin och Caligula

Varje år när det är Alla hjärtans dag tänker jag på Valentin. Det var en pojke i min klass som hette så i andranamn, något som vår lärare hurtfriskt påminde ...

Av: Marja Beckman | 14 februari, 2014
Gästkrönikör

Inge Schiöler – Den västsvenske färglyrikern

Stränderna stiger i evig renhet ner pärlemorsvala av sandsom i var skiftande minsta skärva serspeglat himmelens land. Mångfald, enhet är stigen ingen går,ljus som bretts ut av en handsom allt att tyda ...

Av: Thomas Notini | 09 januari, 2013
Konstens porträtt

Drömmen är tingets isolering

Spiegel: noch nie hat man wissend beschrieben, was ihr in euerem Wesen seid. (Rilke)

Av: Gilda Melodia | 10 maj, 2017
Gilda Melodia

Tal till nationen



Stefan WhildeLandsmän!

Låt er inte luras av marknadsräntorna, budgetpropositionerna och de vinklade nyhetssändningarna. Det finns något annat bakom detta töcken av siffror, statistik och fjärran blodbad. Det finns nudistläger, mörk rom och pur kärlek!

Jag älskade med en kvinna på en strand utanför Ystad när en yngling plötsligt kom förbi. Nyfiken i en strut som han var stannade han till och började titta på. Jag reagerade med att först bli ängslig, sedan topp tunnor rasande.

”Ge dig iväg!” skulle jag ha skrikit om jag inte varit så svensk och lärt mig det mesta om att svälja och knipa käft. Kvinnan som jag hade under mig skrattade hjärtligt. Hon hade hela världen i sina vener och var friare än den europeiska storken eller kappgamen däruppe i den troposfäriska zonen. När jag försynt och någorlunda kontrollerat viftat bort inkräktaren som vore han en mygga, slappnade jag av och stämde in i skrattet. Jag skrattade tills halva stranden glodde och det var så skönt. Att få störa rytmen, bryta tystnaden, vara galningen som dyker upp på varje strand, varje vernissage, varje nyårsfest. Jag blev alldeles rusig och kastade mig ut i havet likt en annan Errol Flynn.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kan inte, får inte, måste. Tre honnörsord i vår kultur, tre själsdödare, tre drejskivor på vilka vi formas som lerklumpar tills vi passar in i samlingen. Robin Williams viskade carpe diemi Döda Poeters Sällskapför länge sedan och uttrycket kom på modet, men nya filmer produceras i en strid ström och visdom blir till skällsord eller faller i glömska. Våra daghem är proppfulla med barn som gråter sig hesa efter uppmärksamhet, sjukhusen svämmar över av gamlingar som lärt sig att ålderdom är detsamma som förtvinande och däremellan jäktar vi, målinriktade, karriärkåta och pillerberoende. Vi är bilar på en motorväg och i vägrenen står chockade kor och skakar sina huvuden. Till och med korna verkar klokare än vi. De strövar fälten, tuggar sitt gräs, viftar med svansen efter flugor och befruktar varandra i stillsamt mak.

Glöm inte att teves nyhetssändningar visar mindre än 0,0000001 procent av dagens nyheter, varav 90 procent av det de visar är laddat med våld, elände och misär vilket inte på långa vägar speglar stämningarna i världen generellt även om vi lär oss att tro det värsta där vi sitter nedsjunkna i våra trygga soffor. Våldet som rullas är dessutom politiskt, kulturellt och socialt vinklat vilket i sin tur innebär att bilden som målas upp är högst subjektiv och aldrig sann i en vidare bemärkelse. Och en annan sak: Varför sker inga katastrofer på helgerna? Varför startas inga krig på en söndag?

Istället för att sitta halvt paralyserade framför dumburken borde vi kanske ge oss ut i den verkliga verkligheten och känna av strömningarna, tala med människor, iscensätta möten, lära oss något om det riktiga livet.

Angående den ekonomiska koncentrationen i väst (fixeringen vid aktier, kurser, skinnsoffor, elektriska tandborstar, mobiltelefoner och högteknologiska leksaker) så tycks den ha förlamat vårt andliga, kulturella och sociala medvetande. Om man ställer sig vid sidan av cirkusen i en sekund blir man smärtsamt påmind om att mammons giftläcka ”befriar oss” från oss själva och leder oss bort från allt det som egentligen är av värde. Och visst är det beklagligt när det finns så många vackra isvakar att dyka ner i, så många kvinnor och män att förälska sig i, så många barn att lägga tid och kärlek på, så många böcker att förföras av, så mycket skog och ängsmark att vandra, så goda korvgrytor med whiskysås att dricka spanskt öl till.

Så medborgare! Förpassa teven till garderoben och slå vattnet ur öronen. De säljer bräserade tjurtestiklar och solmogna tomater på marknaden i Florens, i Egypten reser sig pyramiderna ända upp till himlen och på ängarna utanför Ystad springer vildhästarna så att den feta jordmyllan yr över vallmo och snödroppe. Antikvariaten i Malmö och Lund sprängs snart av det stinna bokhavet i hyllorna. Victor Hugo, Charlotte Brontë, James Fennimore Cooper, Benito Pérez Galdós, Henrik Ibsen, Iván Turgénev. Vi behöver ta oss dit och handla. Vi behöver vinterbada om natten så att vi glömmer varken månens ansikte eller det härliga ruset när iskallt vatten slår över oskyddad hud. Vi behöver söka upp skogsgläntorna, sätta oss på ett nedfallet träd och lyssna på tystnaden som tagits ifrån oss.

Stefan Whilde

Ur arkivet

view_module reorder

Ekologisk kapitalism

Att inleda en essä med en universell maxim, illustrativ och klatschigt propedeutisk är numera en simpel konvention i de lägen då man rappt och under allmängiltighetens flagg vill snärja in ...

Av: Robert Stasinski | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2009

Karin Victorin

… hootchy kootchy-dansare som baserade sina danser på magdans och andra orientaliska danser sågs först 1893 i Chicago … – Ur Burlesque – and the New Bump-n-Grind Av Michelle Baldwin. Karin Victorin Hootchy Kootchys ...

Av: Agneta Tröjer | Övriga porträtt | 11 september, 2007

Den metaforiska metafysiken

Den metaforiska användningen av ord och begrepp utgör en manipulativ akt av överföring inom lingvistiska kommunikationsspel av en verklighetsordning till en annan ordning. Aristoteles definierade i sin beskrivning av överföringen, att ...

Av: Carsten Schale | Agora - filosofiska essäer | 25 februari, 2012

Detalj ur omslaget till

Vad kan vi lära av Läsebok för folkskolan?

I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 13 juli, 2017

Hebriana Alainentalo

Hebriana Alainentalo, tre engelska dikter

Tre dikter på engelska av Hebriana Alainentalo

Av: Hebriana Alainentalo | Utopiska geografier | 30 december, 2017

Ove Allansson. Foto: Tre böcker

En sjöman har gått i land

Ove Allansson har lämnat skeppet. Han blev 83 år. Han hade provat flera yrken men sjömanslivet blev det som lämnade djupast intryck i honom och i hans författarskap. Han skrev ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 24 januari, 2016

Händelserna i Oslo och på Utöya Varför litteratur och filosofi?

Vid terrordåd sådana som mot regerinsgsbyggnaden i Oslo och mot det politiska ungdomarna på Utöja, liksom för övrigt vid tidigare terroristdåd, känns det då inte lite futtigt och lyxigt att ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 28 juli, 2011

Skärgårdsdeckarna

Skärgårdsdeckare kan man väl kalla den nya kriminalgenren i Camilla Läckbergs efterföljd. I fjol debuterade Viveca Sten med en deckare, där det mördades på och kring Sandhamn i Stockholms skärgård. Hennes ...

Av: Bengt Eriksson | Essäer om litteratur & böcker | 17 juni, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.