Böcker som har påverkat mig av Robert Louis Stevenson

Tidskriften British Weekly gjorde 1887 en rundfråga till ett antal kända brittiska författare, bland dem William Gladstone, John Ruskin, H. Rider Haggard och Robert Louis Stevenson. Frågan var vilka böcker ...

Av: Robert Louis Stevenson | 21 april, 2013
Kulturreportage

Filosofisk – litterær imaginasjon

Innledning Filosofisk – litterær virksomhet er 'innvortes og stille'; Platon skriver et sted  at karakteristisk for filosofi (kjærlighet til visdom) og filosofisk refleksjon(ettertenksomhet), er at det går veien om 'at sjelen ...

Av: Thor Olav Olsen | 19 april, 2012
Agora - filosofiska essäer

Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | 24 mars, 2008
Konstens porträtt

Thérèse av Lisieux ─ Thérèse av Jesusbarnet

Helighet och mystik har varit och förblir viktiga dimensioner i religionens värld. Behov av andlighet och helighet tycks kvarstå även när sekulariseringen tilltagit. Trots ekonomiska kristider och miljöhot konsumerar och ...

Av: Lena Månsson | 11 januari, 2010
Essäer om religionen

Litteratur: Karin Saler; Dom som är kvar



det handlar om sorgDet postmoderna barnet och döden

Karin Saler
Dom som är kvar
Illustrationer: Siri Ahmed Backström
Urax

Barnböcker om sorg och död hör kanske inte till vanligheterna, men är välkomna. Döden är ett känsligt ämne i vår kultur. Man pratar inte ofta om den annat än i film- och tevespelssammanhang (och då är det egentligen inte döden man pratar om).

Allt tycks handla om att förlänga liv till varje pris i dag. Det är numera läkarnas jobb. Inte att människor ska leva ett friskt och kreativt liv utan att de ska överleva. Till varje pris. Som om döden är något pestsmittat, något onaturligt.

Men döden är fullt naturlig. Precis som livet. Sedan kan man förstås välja att se på döden och efter-döden på olika sätt. Det kan vara en filosofisk fråga, det kan vara en religiös fråga eller bara en fråga i vardagen för vem som helst – lever man vidare i någon form, föds man på nytt eller vad händer egentligen?

I ”Dom som är kvar” ställs inte de filosofiska frågorna. När man dör så är man död, då finns man inte kvar. Men de levande finns kvar. Hur reagerar de i sorgen? För man reagerar ju olika, vi är individer. Vissa blir kanske arga när någon dör, andra tystnar och vill vara för sig själv och åter andra behöver prata ut och kramas.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”Dom som är kvar” är en finstämd bok, men ändå karg i sin saknad av filosofiska aspekter. Den konstaterar att allt tar slut i och med döden. Boken hade blivit mer intressant om den öppnat upp för frågeställningar, om den sett livet och döden som ett kretslopp. Men det är förstås en smaksak. Och en fråga för filosoferna.

Stefan Whilde

Ur arkivet

view_module reorder

Rubikcubism och andra fyrkanter i konsten

På avstånd påminner bilden om ett svenskt sommarlandskap med spröda björkar utspridda mot en sjö i bakgrunden. Det som stör den idylliska miljön är möjligtvis hamburgarna och tomaterna som flyger ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 17 november, 2008

Carina Nurmilehto, några verk

Carina Nurmilehto, 48, har skrivit poesi och prosapoesi i knappt ett år. Hon är trebarnsmor och mångårig skådespelare. Efter avlagd logopedexamen i Uppsala arbetar hon nu till vardags med funktionshindrade ...

Av: Carina Nurmilehto | Utopiska geografier | 12 mars, 2012

Vad jag till sist kommit fram till

Vad jag till sist kommit fram till i alla dessa studier, allt detta tänkande, är att världen inte styrs av en Gud, men den är heller inte ett mekaniskt, deterministiskt ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 28 november, 2014

Strofer av Emily Brontë i översättning av Erik Carlqvist

I Harold Blooms bok Hur du ska läsa och varför kallar han, beundrande men litet klichéartat, Emily Brontë för "Svindlande höjders sibylla". I sin kommentar till dikten Stanzas, nedan "Strofer", visar ...

Av: Emily Brontë | Kulturreportage | 06 april, 2013

Jacques Rancière

Det sköna och det sinnliga i den politiska konsten

Den estetiska frågan blir politisk hos Jacques Rancière.

Av: Osvald Wiklander | Agora - filosofiska essäer | 08 februari, 2015

Orfeus och Eurydike – patch no. 231010

Mathias Jansson (f. 1972) är idag verksam som konstkritiker och webredaktör. Han har sedan ungdomen skrivit poesi och dramatik i olika former. Hans dramatik och poesi handlar främst om språkets ...

Av: Mathias Jansson | Utopiska geografier | 28 maj, 2012

Basale element i Hegels filosofi

Innledning Det gis mange slags typer av filosofi, og én av disse er Hegels filosofi. Tankegangen i den filosofiske konsepsjonen til Hegel slik. Mennesket er av ånd, der ånden er tredelt ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 december, 2014

Översätta texten eller sätta sig över texten?

Översätta texten eller sätta sig över texten? Hans Färnlöf, lektor i franska vid Mälardalens högskola, har läst språkexperimentalisten Stefan Hammaréns tolkning av Maupassants kortroman "Horla".

Av: Hans Färnlöf | Essäer om litteratur & böcker | 08 september, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.