”Skjuta din älskarinna?Har du blivit galen?I Frankrike är det bara sin lagvigda man…

 På detta direkta vis ville Marya Chéliga informera främst unga kvinnor om fransk lagstiftning, som de förväntades vara helt okunniga om, då det rådde förbud mot att informera om den ...

Av: Eva-Karin Josefson | 31 maj, 2014
Essäer

Rösten är ett väldigt personligt instrument

Rösten är ett väldigt personligt instrument Ylva Q. Arkvik har framför allt komponerat instrumentalmusik, alltifrån solostycken till orkester och opera, men även elektroakustiska verk och stycken för instrument och band. Hon ...

Av: Guido Zeccola | 26 oktober, 2006
Musikens porträtt

Kors i taket – Finnegans Wake på kinesiska

”Finnegans Wake” av James Joyce anses inte bara vara oläslig i sitt på engelska baserade original. Texten anses dessutom oöversättlig, vilket inte hindrade James Joyce själv från att tillsammans med ...

Av: Bertil Falk | 07 januari, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Veckan från hyllan. Vecka 18. 2012

Guernica är en liten stad i Baskien, grundad på 1300-talet, och ett viktigt centrum för baskisk kultur. För 75 år sedan, den 26 april 1937, när spanska inbördeskriget hade pågått ...

Av: Gregorz Flakierski | 28 april, 2012
Veckans titt i hyllan

Tidsperspektiv



Ju äldre jag blir ju mer fascinerad blir jag över de konstruktioner och dekonstruktioner – och mycket annat – som är ett resultat av att tänka i och ”genom” olika tidsperspektiv. Några hållpunkter i detta skulle kunna vara:




 

 

Vår numera starkt eurocentriska världsbild kan därför komma att globaliseras alltmer ju mer forskningen finner. Globaliseras i djupare mening, alltså. ”Big History”-traditionen visar ex. att ”vår” europeiska civilisation spreds från Österlandets slätter och hit på grund av att de låg på samma latituder som de civilisationer som alltså senare uppstod runt Medelhavet. Omvänt har spridningen sett annorlunda (och mer dröjande) ut längs longituderna (exempelvis från Alaska till Chile).

Annons:

1. Hur förhåller vi oss till livet och världen när vi använder uttryck som ”det var tusen år sedan” eller ”det känns ju som det hände går”? Varför?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

2. Hur förhåller vi oss till, och reagerar vi på, den ofta plötsliga upptäckten av att någon eller något var samtida med någon eller något annan/annat? Vad innebär detta i den mycket fascinerande traditionen, som ju är relativt ny och ännu håller på att utvecklas: ”Big History”.

3. ”Men herregud, säger jag ofta till en av mina närmaste vänner, du glömmer bort tidsperspektivet!”. Vad menar jag med detta? Med detta menar jag bl.a. att nästan alla ”företeelser” får helt olika betydelser beroende på just i vilket tidsperspektiv man ser dem: universums, den jordiska geologins, evolutionens, mänsklighetens, civilisationernas, ”epokernas” och den enskilda människans.

4. Det MYCKET svårfångade BEGREPPET TID i sig är ett alldeles särskilt intressant fenomen, varom det naturligtvis skrivits och tänkts mycket. Icke desto mindre kan och bör vi kanske också här – något mycket litet bara – uppmärksamma just detta.

Det var tusen år sedan – det känns ju som det hände igår

För en tioåring utgör ett år 10 % av livet. ”Ett år sedan” var alltså (ganska) länge sedan. För en mycket äldre människa – låt säga en 60-åring – är motsvarigheten under 2%, dvs ”igår”. Omvänt är det ju så, om vi tänker oss att en genomsnittssvensk idag blir ca 80 år, att en 60-åring har 25% av sitt liv kvar medan en tioåring har 88 %. Om farfar talar med sin sonson talar han alltså de facto i ett annat perspektiv. Hastigheten mot döden accelererar i psykologisk bemärkelse. Detsamma gäller naturligtvis om vi talar om grupper. Detta är inte bara intressant, utan existentiellt betydande. Envar borde nog betänka detta. En några år gammal Smartphone kan alltså både vara urgammal och splitter ny. Och detta gäller det mesta av livet i övrigt också. För mig föll Berlinmuren igår – för tioåringen handlar detta om abstrakt historia (kanske jämförbar med hur vi ser på Napoleon?).

Var de samtida?

Jag personligen har många gånger reagerat mycket starkt på sådana fakta som exempelvis att:

Såväl Platon som Buddha och Konfucius var samtida. De levde alla i det enda av alla de sekel som passerat. Påverkade de varandra? Och i så fall: hur?

Vikingarna hade redan på 8-900-talen vt direkt eller indirekt (via Jorsala/Jerusalem och Petra) kontakt med Kina! Är inte det fantastiskt?

Aztekerna och deras föregångare i Mexico och däromkring var MYCKET utvecklade civilisationer redan innan ”VI” kom dit. Mexicaindianerna var (Wikipedia) ett nahuatl-talande nomadiserande indianfolk som under 1000- och 1100-talen norrifrån invaderade centrala Mexiko och Mexicodalen. Till en början tjänade de andra indianfolk i olika stadsstater i regionen, men runt 1325 (alternativt) 1345grundade de Tenochtitlán, den stad som skulle bli huvudstad i Aztekerriket, på en ö i Texcocosjön i Mexicodalen. Enligt detta folks tro skulle man bygga sin stad på en plats där man först skymtade en fågel med en orm i munnen, sittandes på en kaktus. Denna stad blev Tenochtitlán och var placerad där dagens Mexiko City ligger. Och om man tar sig en titt på Mexikos flagga idag så finns symbolen med en örn som har en orm i munnen sittandes på en kaktus.

Rom och vikingarna

Varje gång jag på radion eller framför teven hör om Birka sitter jag som klistrad. Birka var en liten – men högst viktig - ort i vårt ”svenska” samhälles begynnelse. Vi talar alltså om ett slags ”urtid”: om 8-900-talet vt. Men då låg Västrom i ruiner sedan fyra eller fem sekler. För att inte tala om faraonernas Egypten, Babylon eller Assur.

Aten och österlandet

Redan de gamla grekerna hade intim kontakt med Mesopotamien och troligen även Indien och Kina. Impulserna gick åt båda hållen, men först antagligen mest från öst till väst. Greklands – och därmed Europas – kulturella ”skuld” till Österlandet är med andra ord högst betydande. Språkligt, matematiskt, astronomiskt. filosofiskt, politiskt och mer. Idag ser det helt annorlunda ut. Jag undrar hur det ser ut ”imorgon”?

Kina för 2000 år sedan

De stora civilisationerna i ”Mesopotamien” hade i sin tur avgörande förbindelser med både Indien och Kina sedan kanske millennier när vi byggde barkbåtar och käkade proteinrika och lättfångade musslor. Tanken svindlar, och existensen formerar sig till en virvel.

Amerika och Afrika

Ja, vad skall vi säga om dessa kontinenter? Mer och mer forskning visar att det fanns ”civiliserade” människor där redan när sådana fanns här.

Tidsperspektivens avgörande betydelse för vår världsbild

Som om inte det ovanstående vore nog påverkar sådana här omständigheter hela vår världsbild.

 Det hela beror på tidsperspektivet. Vår art, homo sapiens, har kanske 200.000 år på nacken. Gränserna bakåt förflyttas dock varje decennium. Varelser som med stor sannolikhet har med vår distinkta utveckling att göra fanns redan för många miljoner år sedan. Ett skelett som vittnade om detta för några år sedan är 47 miljoner år gammalt. Utvandringen från Afrika till Mellersta Östern och vidare till Asien och Europa påbörjades åtminstone för tiotusentals år sedan, eller rentav hundratusentals år sedan. Detsamma gäller nog för vandringarna från Asien till Amerika och från Sibirien till oss.

Vår numera starkt eurocentriska världsbild kan därför komma att globaliseras alltmer ju mer forskningen finner. Globaliseras i djupare mening, alltså. ”Big History”-traditionen visar ex. att ”vår” europeiska civilisation spreds från Österlandets slätter och hit pga. att de låg på samma latituder som de civilisationer som alltså senare uppstod runt Medelhavet. Omvänt har spridningen sett annorlunda (och mer dröjande) ut längs longituderna (exempelvis från Alaska till Chile).

Samtidigt som vi enligt bara det senaste årtiondets forskning har fått veta att vi har rötter i både Syrien och Sibirien säger detta oss också en del om om oss i Birkaland. Det var helt enkelt för kallt att utveckla någon riktigt tidig hög-civilisation här. Samtidigt är det mycket märkligt detta med att språk och mytologier ofta är så nära besläktade – eller tvärtom inte alls märkligt. A:et i det grekiska ALFA-betet ärvde grekerna från Egypten, som i sin tur fått det från hebréerna. Ursprungligen var A:et ett piktogram för ett tjurhuvud, vilket med lite fantasi kan ses om vi ställer bokstaven upp-och-ned. Nu använder vi den. Nästan alla mytologier av rang i Eurasien har mängder av beröringspunkter: samma slags gudar, samma antal huvudgudar (12), samma eller liknande ursprungsberättelser. Afrodite ”ärvde” grekerna från fenicierna (Astarte) som i sin tur tagit över henne från det mesopotamiska Babylon (Ishtar). Även vi asatroende hade gudar av liknande slag och antal som – låt oss säga – assyrierna,.

Tiden som abstrakt begrepp och empiriskt faktum

Tiden kan vara exempelvis linjär, cirkulär, ”smättig”, eller ”upphävd”. Men egentligen är den väl för den mänskliga tanken obegriplig, samtidigt som den för handlingen åtminstone i stor utsträckning är hanterbar. Vi lever och verkar mestadels ”linjärt”. Detta har starkt bidragit till vår teknologiska utveckling såväl som vår politiska.

För de flesta greker – och för Nietzsche! - var tiden cirkulär och i samklang med både årstidsväxlingarna och historiesynen. Detta bildade grund för både jordbruket och religionen/filosofin. Till de cirkulära världsreligionerna räknar vi hinduismen, buddhismen och sikhismen.

Vissa sydamerikanska indianer har, enligt tysk forskning, ”smätt-tid”, vilket konkret betyder, att vilken tid som helst kan ”dras ut” från ett ”elastiskt gumminystan av tid” för att därefter s.a.s. smätta tillbaka igen. Alla tider är alltså på sätt och vis samtider.

I den långa och invecklade disputationen inom filosofin och religionen har en del mystiker antytt tidens egentliga tidlöshet och/eller eviga utdragenhet. Sören Kierkegaard pläderade för att den tid som vi möter i Øieblikket, dvs. Ordets och Evighetens/Guds tid, är ”upphävd tid”. Vilket inte hindrar att vi utan minsta svårighet kan tala om ”i nästa vecka”.

Om vi däremot börjar fundera på saken är det hela inte alls enkelt. Särskilt inte om vi dessutom väver in exempelvis Einsteins rumtid, termodynamikens andra huvudsats och kvantfysikens konsekvens för kausaliteten. För övrigt har jag knappast ens berört universums, den jordiska geologins och evolutionens tidsfilter.

 

 

Carsten Palmer Schale

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Att följa brinnande ord

 I det tysta har det skett en kulturhändelse i Sverige. På Alhambra förlag har al-Niffaris Anhalternas bok kommit ut. Översättningen står Öjevind Lång för i samarbete med Hesham Bahari. Ett informativt förord ...

Av: Bo Gustavsson | Essäer om religionen | 11 maj, 2014

Skarabéerböckerna utgivenhet

Första skarabéerboken, h;ström Text & Kultur 2010Största skarabéerbokenTredje generation skarabéerbok Skrev självrespektören kallolitteratör auteur Dante Havsboda ”Världens sista roman” är frågeställningen mer talande än att gjorde. Fan sinnrik titel, han gjorde ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 05 september, 2012

Frankenstein av Theodor von Holst, Public Domain Wikipedia

Monstrets intellekt

En ny reflektion av Melker Garay .

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 24 april, 2016

Toleransens dilemma del 1 av 2

Ohyggligheterna i Syrien. Ockupationen på Västbanken. Förtrycket i många muslimska länder. Galna kristna, som sätter eld på Koranen. Kongo Kinshasa. Guds befrielsearmé i Centralafrika. Muhammedkarikatyrerna. De fruktansvärda övergreppen på kvinnor ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 08 oktober, 2012

Loserförfattarfabriken 1

Letade efter en tidigare adreschlapp där det stod i vilken stad, ett kontorslandskap som anställde loserförfattare vilka skrev om loserförfattare, aldrig annat än om förehavanden och om en utväg, helst ...

Av: Hammaren | Stefan Hammarén | 06 juli, 2011

Vi slits isär, och isflaken krossas

Visst, man försöker mötas på riktigt. Man har kuddkrig, öppna sinnen, kärlek som är tänjbar. Friktion kan studsa tillbaka, tills man kommer till en vändpunkt.  Vändpunkten kräver en transformering. En fjäril ...

Av: Karolina Nina Sörman | Gästkrönikör | 11 oktober, 2014

Ensamheten bränns

Ensamheten bränns Fingertoppar möts i vinden Luften möter ett motstånd han skälver till därför sedan hälften ryker då bort surrar gör bina lejonen ryter regndropparna förvirrar synen Flygplan över haven, han har färdats ...

Av: Alexandra Rutz | Utopiska geografier | 16 februari, 2009

Lars Erik Falk Skulptur i stål vid Norrköpings Konstmuseum CC by 2.0

Lars Erik Falk och de 73 gradernas skönhet

Att bli förknippad med ett gradantal. Vem vill det? Det låter lite torrt och tråkigt. Skulptören Lars Erik Falk vill det, eller kanske riktigare, har blivit det. Hans stålblanka skulpturer ...

Av: Ulf Stenberg | Konstens porträtt | 27 maj, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.