Altaret

Altaret är kvinna. Altaret ska ha den perfekta klassiska kvinnans ”proportioner” med brett bäcken, lite smalare axlar och smal midja. Och precis som en kvinna ska altaret inte vara naket ...

Av: Guido Zeccola | 19 september, 2017
Essäer om religionen

Köttet tänker

Det finns i köttet en inspirerad fruktan som överflödar till andra sidan av tingen en smak av synd, av teologalisk synd. Kroppen darrar, och det är i dessa konvulsioner som ...

Av: Gilda Melodia | 24 Maj, 2017
Gilda Melodia

Georg Klein i bakersta raden, vid dörröppningen. Gudrun Eriksson, vid staketraden, längst till höger

Georg Klein – forskare och samtalspartner

Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen ...

Av: Thomas Wihlman | 14 december, 2016
Reportage om politik & samhälle

Marcel Proust och litteraturens lins

För hundra år sedan i år publicerades Swanns värld –första boken i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt – på förlaget Grasset efter ett antal refuseringar ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 04 oktober, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Gandhara Buddha foto CC BY SA 3.0

In & ut



Översättning till svenska: Esmeralda Westerstrand.

 


Och på så vis tror jag att Buddha organiserat förhållanden i vinayan så att hans Saṅgha blir en mycket respektabel grupp män, som håller på att förlora eller som har förlorat allt intresse för respektabilitet. Det är till en början som respektabiliteten denna Saṅgha för med sig är besvärande, och vissa som fortfarande är 'Arga unga män' avstår av den anledningen från att gå med (vilket är bra), och föredrar att spruta eld och massakrera mot Etablissemanget som hinduasketer och andra udda saker.
vrd. Ñāṇavīra Thera. Foto: © Path Press Publications

vrd. Ñāṇavīra Thera. Foto: © Path Press Publications

Annons:

Jag har på senare tid när jag läst i gamla (engelska) dagstidningar hittat ett flertal olika referenser till Etablissemanget. Detta ord verkar vara på modet för närvarande; för jag kan inte minnas att det användes ofta eller överhuvudtaget på min tid. Kan du bekräfta detta? Det refererar till miljöerna kring det konservativa Englands internatskolor och studentkårsföreningar – det förkortas 'E', och kanske är det synonymt med världen runt The Daily Telegraph. Sartre skulle utan tvekan säga att det är ett kollektivt substantiv som omfattar alla salauds.

Detta var egentligen ämnat som introduktion till vad som följer. En av artiklarna som refererade till Etablissemanget var skriven av Colin Wilson (Outsidern) som påpekar att hans tankar om Etablissemanget inte är särskilt vänskapliga. Artikeln i sig är helt ointressant, men den gav upphov till tanken i mig att ingen kan ha avvisat systemet mer resolut än vi själva, som rätt och slätt kastat det och blivit pabbajita.  Dock verkar vi nu, så att säga, vara en av Etablissemangets hörnstenar, om inte i England så åtminstone på Ceylon. Vi är verkligen oerhört respektabla. Nästan de mest respektabla människorna på hela Ceylon, om man tänker efter, (och du blev till och med tillfrågad av en ambassadör och professor att besöka en utländsk huvudstad å hans vägnar).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När vi väljer att yttra dem blir våra ord hörsammade med respekt och ibland även med förundran, om än med oförståelse – och detta i synnerhet av de som själva anses respektabla. Hur har vårt förkastande av respektabiliteten kunnat ha denna märkliga effekt? För jag har på intet sätt återvänt till respektabilitet, och jag undrar ibland vad dessa O! så respektabla människor skulle tänka om de visste vad jag tänkte.

Svaret verkar finnas i ett resonemang runt konceptet araṇa. För detta resonemang kommer vi behöva följande décor: (a) en dörr markerad IN, (b) en dörr markerad UT, och (c) Etablissemanget. För att kunna nå araṇa måste vi gå igenom fyra stadier.

I det första uppfostras till engelska gentlemen (eller mutatis mutandis för andra tider och platser) i Etablissemanget och av Etablissemanget. Vi får lära oss ganska bestämt att det är rätt och riktigt, nej – vår plikt, att gå in genom dörren markerad IN och ut genom dörren markerad UT. Och lydigt gör vi så. Men ibland händer det att vi medan vi växer upp frågar oss, Varför är det min plikt att gå in genom dörren markerad IN, och ut genom dörren markerad UT? Givetvis kan ingen ge oss ett övertygande svar, och Etablissemanget viftar iväg oss med hot och skrämsel och försöker gifta bort oss med någon lämplig tjej.

Om vi trots det framhärdar blir vi 'Arga unga män', och detta är det andra stadiet. Vi gör en sak av att gå in genom dörren markerad UT, och ut genom dörren markerad IN. Dock har detta stadium ett mycket instabilt jämviktsläge, eftersom Etablissemanget så snart vi blivit 'Arga unga män' börjar se oss som hopplösa fall och slutar lägga sig i. Som en konsekvens har vi inte längre något att vara arga över, och kanske gifter vi oss med den där lämpliga tjejen och slutar som någonting så utomordentligt tråkigt som en minister, en företagare eller en kommunistisk partiledare.

Vi kan hursomhelst upptäcka att det finns pengar att tjäna som 'Arga unga män' och börja kultivera det professionellt. Detta är ett tufft jobb eftersom vi alltid måste vara uppdaterade på aktuella åsikter för att kunna veta vad vi ska vara arga på. Men framhärdar man leder denna väg till ett nobelpris i litteratur, (jmf. Camus).

Eller tillslut, Etablissemang eller inte, drar vi kanske slutsatsen att vi existerar och att det inte finns någon mening med denna existens, samt att något måste göras åt detta. Här har vi det tredje stadiet, som inte bryr sig för fem öre om vad andra (Etablissemanget, Allmänna Opinionen, o.s.v.) tänker eller säger, men som däremot bryr sig om det egna sinnestillståndet. Detta är antagligen den europeiska visdomens kulmen, grekiskans ataraxia, som bäst exemplifieras av Sokrates. Och här går man in och ut genom vilken dörr som än är närmast. Men faran här är att Etablissemanget sannolikt tar illa upp över att bli offentligt ignorerat (det bryr sig inte om fientlighet – 'Arga unga män', o.s.v. – men står inte ut med likgiltighet) och tar död på dig, som det gjorde med Sokrates.

Så slutligen har vi vad jag tror lärdes ut av Buddha och sannolikt ingen annan – det fjärde stadiet, som är araṇa. Här tänker vi: det finns dessa två dörrar markerade IN och UT; det spelar inte den minsta roll för mig vilken jag använder för att gå in eller ut genom; men om det noteras att jag inte verkar tycka att detta är en viktig fråga så kommer de som faktiskt tycker att det är det att ställa till problem för mig; och det skulle störa och hindra mitt arbete; så, allt annat lika, jag skall gå in genom dörren markerad IN, och ut genom dörren markerad UT, och jag skall passera obemärkt och obesvärat.

Och på så vis tror jag att Buddha organiserat förhållanden i vinayan så att hans Saṅgha blir en mycket respektabel grupp män, som håller på att förlora eller som har förlorat allt intresse för respektabilitet. Det är till en början som respektabiliteten denna Saṅgha för med sig är besvärande, och vissa som fortfarande är 'Arga unga män' avstår av den anledningen från att gå med (vilket är bra), och föredrar att spruta eld och massakrera mot Etablissemanget som hinduasketer och andra udda saker. Men jag finner min nuvarande situation ganska fascinerande tidvis, och skulle nästan kunna önska att jag framstod som än mer respektabel än vad jag gör. Ibland upprepar jag för mig själv, med all uppriktighet jag kan frammana, cela m'est tellement égal. Prova själv. Det är en kraftfull fras om man uttalar den med en tillräcklig esprit de sérieux.

 

Tack till: Path Press Publications och vrd. Bhikkhu Hiriko Ñāṇasuci Originalets titel: In & Out [Ur ett brev, EL 78: http://issuu.com/pathpress/docs/stp-ntdp.7-334/170 ]

vrd. Ñāṇavīra Thera

Ur arkivet

view_module reorder

Sann historia, tre generationer och ett Egypten med alla dess färger

Three Ladies in Cairo är en kombinerad släktkrönika och historisk vandring i ett Egypten som snabbt ändrar karaktär under den tid det tar för tre generationer att leva där. “True ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 29 april, 2014

Jag vill se statsministern klättra i träd

Pippi Långstrump älskar att klättra i träd och gå på händer. Men frågan är: Har någon sett Fredrik Reinfeldt gå på händer? Har han delat ut karameller till alla barnen ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 februari, 2011

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Inget som tjänar livet kan vara förnedrande

Svaret på frågan om vad som är mystik, varierar från religion till religion, från en tid till annan tid. Kristen mystik ger, generellt sett, uttryck för den enskilda människans upplevelser ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer | 23 april, 2014

Näcken och scientismen

Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa,Och den bladbekrönta näckenGigan rör i silverbäcken. Liten pilt bland strandens pilarI violens ånga vilar,Klangen hör från källans vatten,Ropar i den stilla natten: "Arma gubbe! Varför ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2011

John O´Hara läst på nytt

T. S. Eliots diktcykel Det öde landet är så full av abstrusa allusioner att han fann för gott att lägga till några noter på slutet där läsaren får reda på varifrån en ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 februari, 2013

En rapsodi från Manhattan Del 2, Museer på East Side

American Museum of Natural History på 79 gatan West överraskar med nya friska erbjudanden. Vad sägs om en nattlig ficklampsexpedition som paleontolog bland 65 miljoner gamla Tyrannosarius rex? Tänk att ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 20 april, 2009

Motsatserna natur-kultur på Kiasma

   Var finns den starka, uppkäftiga, berörande tredimensionella konsten idag? Skulptur, alltså. Om den tycks satt på undantag i Sverige, kan man söka den i Finland. Detta märkesår, då det gått ...

Av: Nancy Westman | Reportage om scenkonst | 01 juni, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts