Den duktiga rebellen - Elsie Johansson

Dagen är genomgrå och himlen hänger tung över huvudet. Regnet tycks för tillfället ha upphört men finns hotfullt kvar i luften när jag går genom ett nästan folktomt Lund till ...

Av: Crister Enander | 05 Maj, 2010
Litteraturens porträtt

Möt konstvåren i Bryssel

Till den rika museifloran i Bryssel kan man nu lägga Fin de siècle museet som öppnade vid årsskiftet. Lägg där till vårens stora utställningar med den belgiska samtidskonstnären Michaël Borresman ...

Av: Mathias Jansson | 25 mars, 2014
Essäer om konst

Civila armenier förs till ett närbeläget fängelse i Mezireh av beväpnade turkiska soldater.

Till minne av en kultur som utplånats

Ett folkmord innebär att många, oerhört många oskyldiga människor dödas. Men det innebär också något mer. Ett lyckat folkmord leder till att en hel livsform slutgiltigt utplånas med all sin ...

Av: Svante Lundgren | 14 mars, 2017
Reportage om politik & samhälle

"Jag har förbundit mig att fullfölja en vision"

Han har skrivit 16 böcker på arabiska, engelska, tyska och svenska. Han är en av Palestinas mest kända och uppskattade författare. Han har bott i Sverige i många år. Men ...

Av: Anders Brimstedt | 29 december, 2009
Övriga porträtt

Basale element i Hegels filosofi



Innledning

gustav klimt, nuda veritas 1899Det gis mange slags typer av filosofi, og én av disse er Hegels filosofi. Tankegangen i den filosofiske konsepsjonen til Hegel slik. Mennesket er av ånd, der ånden er tredelt, det vil si at i det som er overlevert oss Hegels tenkning blir tilhøreren eller leseren, konfrontert med ulike oppfattelser av idéen om ånd, og som inndeles i den subjektive, objektive og absolutte ånd. Jeg vender tilbake til disse distinksjoner. Utgangspunktet er at ånden finnes utenfor seg selv – i sine objektiveringer, i materiell forhold, som utgjøres av diverse samfunnsformer, med dets seder og skikker, og hvor mennesket er historiske handlende og kulturelt skapende, som er åndens manifeste produkt, dens eget verk.

Overgangen fra udifferensierte åndsformer til kompleks åndsformer

Problemet er at så lenge ånden lever utenfor seg selv, er den i seg selv, det vil si at den fremmed for seg selv og sine egne aktiviteter og virksomheter, som betyr at ånden kjenner ikke seg selv igjen i det fremmede, det vil si som uttrykk for sin egen frambringelse – skapelse: Tesen er at all skapelse skjer fritt, spontant; å leve i det fremmede, er å være underlagt tvang. Derfor har ånden som oppgave å eksistere for seg selv, det vil si at den har å komme seg fri fra sin bundethet til det som er annerledes enn det selv er, og for å kunne klare det, så har ånden å arbeide med seg selv. I praksis betyr dette at den må hente seg selv ut fra tvangen og undertrykkelsen.

Tvangen og undertrykkelsen beror ikke bare på at ånden lever i det fremmede, for tvangen og undertrykkelsen tildekker og skjuler at å eksistere og skape har å skje spontant og fritt: Mennesket er også underlagt herredømmets makt, som er den sterkes makt over den svake. På dette punktet blir Hegel svært uklar: Hvordan dette skal skje, at knekten og herren kommer på likefot med hverandre, er det vanskelig å forstå, især med tanke på at det som bidrar til holdningsendringer hos herren og knekten forblir i det mørke. Er det med henvisning til arbeideren og arbeiderklassen? Er det med henvisning til borgeren og borgerklassen? Eller hva og hvem er det Hegel snakker om når han snakker om ‘knekten’? I alle fall, ut fra Hegels konsepsjon har knekten å opphøre å være knekt ved at han reiser seg overfor herren – makthaveren.

Én måte å framstille en slik overgang, eller en skisse til forståelse, er å beskrive og tyde det slik. Ovenfor nevnte jeg åndens tre ytringsformer; det er på tide at disse ytringsformer søkes klarlagt. Utgangsbetingelsen for den subjektive fornuft er den a-teoretiske og ureflekterte eksistensmåten, som avløses av den praktiske eksistensmåten, eller at i menneskets praktiske liv er dets sosiale eksistens det som er avgjørende, og som også begrenser dets fulle frihet. Det er først gjennom overgangen til den teoretiske væremåten at dets eksistens fullendes, og som utgjøres av subjektets arbeid med seg selv: At subjektet bringer dets idéer og tanker på begrep.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ut fra den subjektiv ånd, eller den subjektive fornuft, er det mylderet av umiddelbare begjær, ønsker og fantasier, gleder og sorger, og, ikke minst, frykten for den ytre naturens mektige krefter, som lyn og torden, flom og tørke, som dominerer menneskenes liv. Litt etter litt får menneskets styring på sentiment og emosjoner, og dets frykt og redsel avtar gjennom utstrakt organisert samarbeid med likesinnede om livets nødvendigheter, det vil si mat og drikke, klær og husly. Således begynner en å se konturene av det urbane liv, med stor grad av arbeidsdeling, grunnet på ulik skolering: Vi har nådd over til den objektive fornuft, eller nivået for ‘sedelighet’, som kan beskrives som ‘posisjon og plikt’ – at hver eneste samfunnsborger har en bør å ta hånd om. Det betyr at idéer om statsborgeren og samfunnsborgeren inngår i Hegels filosofi.

Å sette punktum her er å gjøre Hegel stor urett, for da utelater en å snakke om det Marx betegnet med «overbygningen», i motsetning til basis, der det er dialektikken mellom overbygningen og basis som driver konkrete samfunn framover: Hegel kaller dette den absolutte ånd, som består av litteratur, kunst og kultur, lov og rett, riter og ritualer, liturgi, seremonier, prosesjoner og minnesmerker – museer, plasser og monumenter.

Ifølge Hegel er filosofi vitenskapen om all viten

Om en ser bort fra nevnte vanskelighet om overgangene fra relasjonene mellom herre og knekt, og hvordan disse relasjoner endres over tid, og at en tenker over hva idéen om frihet står for hos Hegel, er det slik at desto mer frihet ånden får, jo mer utfoldes den som ånd. Ja, i bunn og grunn dreier Hegels filosofi seg om den absolutte åndens utvikling av seg selv. Verdenshistorien når sitt høyeste og ytterste mål gjennom den menneskelig åndens selvutvikling, og siden verdenshistorien når sitt høyeste nivå og ytterste mål gjennom den menneskelige åndens selvutvikling, har verdenshistorien kommet hjem til seg selv når ånden har nådd helt fram: Vi er alle frie, sa Hegel.

Ved å følge folk som har stor sans for Hegel og hans filosofi, for eksempel kanadieren Charles Taylor, går Hegels filosofiske konsepsjon ut på at den ikke bare representerer vitenskap, for den skal kunne stå for vitenskapen om hver eneste vitenskap. Dermed kan en undre seg over om det forholder seg på den måten at hos Hegel måles et samfunns grad av kulturytelser på mengden av museer, bibliotek og arkiv som finnes, sammen med tilpasningsstrategier, der målene for tilpasningen antas som positivt gitt, mens en kun strides om midlene til målene. Således finner disiplineringen av befolkningen sted ved hjelp av administrasjon, byråkrati, politi og militær.

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftligt ges av författaren på denna adress             Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Ur arkivet

view_module reorder

Ljuden i en indisk palmlund

Ljuden i en indisk palmlund Folke Rabe reser i södra Indien och fascineras av de tre största religionernas ljudbilder.

Av: Folke Rabe | Allmänna reportage | 04 september, 2006

45. Erik

Erik skyndade sig lite extra när han passerade Kulturanatomen. Han tittade ner på de intrampade gula löven så att han skulle slippa se den vackra tegelbyggnaden som dolde den modernare ...

Av: Erik | Lund har allt utom vatten | 02 november, 2012

Filosofi og menneskerettigheter

Innledning  I vår tid snakkes og skrives det svært mye om menneskerettigheter, så som retten til liv og forbudet overfor å bli gjenstand for tortur, tilsiktet lidelse eller mishandling: Det er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 mars, 2013

Att närma sig närmandet - Jünger, Hofmann och LSD enligt Carl Abrahamsson

"My interest in drugs have caused me various difficulties. But I take drugs too seriously to believe that one should make a habit of them and use them like cigarettes." ...

Av: Carl Abrahamsson | Essäer om litteratur & böcker | 04 december, 2008

Jag är en torsk i candy crush träsket

Om det inte är du själv, så har du säkert en vän eller bekant, som är fast i Candy Crush Saga träsket. En som spelar frenetiskt, eller en av de ...

Av: Jenny Berggren | Gästkrönikör | 28 Maj, 2013

35. Stadskärnan

Bubblor med regnbågar flyter omkring i drivor och över dem, genom dem kliver Lars A Kalvengreen fram, nej, han snubblar, han simmar! Han är för rolig, alltså! Karnevalsgeneralen detta år ...

Av: Stadskärnan | Lund har allt utom vatten | 24 augusti, 2012

Scheveningen (Haag) med milslånga sandstränder

En konstresa till Holland

Åka på konstresa till Nederländerna – vilken fantastiskt bra metod för att sätta fart på livsandarna! Efter att tidigare nästan helt ha missat Nederländerna blev jag på köpet blivit nästintill ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 26 december, 2016

Kvinnans ställning i de europeiska länderna sedan Upplysningen

När jag nu tänker skriva några rader om jämställdhet och könsroller under de senaste århundradena, upptäcker jag att jag efter en stund sitter med en av Sonja Åkessons dikter gnagande ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 18 Maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.