Bandyspel med början i Habo - en personlig bandyhistoria

 Habo och bandy  En ung man som under tonårstid växte upp i Habo under femtiotalet kunde inte undvika att delta i ett fostrande bandyspel. Att leka med ”det röda nystanet” var ...

Av: Hans-Evert Renérius | 12 augusti, 2014
Essäer

Vuxen mot min vilja

En bieffekt av den underbara erfarenheten av att vara förälder är att man tvingas vara så förbaskat vuxen. Man måste lyssna till sin egen tjatröst: Klä på dig nu, borsta ...

Av: Marja Beckman | 26 februari, 2013
Gästkrönikör

Ernst Jüngers Glasbin

Ernst Jüngers Gläserne Bienen, eller The Glass Bees, som den heter i den engelska utgåva som jag själv har läst, är en på många sätt märklig bok, som hittills inte ...

Av: Tobias Harding | 13 december, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Contemplando nello specchio di Dioniso av Fernando Mastropasqua

Parnassos toppar

"Tragedins födelse" från 1872 är för den breda allmänheten kanske mest känt för att ha populariserat de konstnärliga motsatsparen det dionysiska och det apolloniska. Nietzsche var ingalunda först ut ...

Av: Adam Johansson | 10 juli, 2015
Agora - filosofiska essäer

Har vi rätt att leva så länge som vi själva vill?



Mary MidgleyDen 17 december 2014, stod det en stor artikel om att stoppa åldrandet i Svenska Dagbladet. Samtidigt råkade jag återknyta bekantskapen med en lång artikel i Network Review nr 109 sommaren 2012, s 3-6, av Mary Midgley: ”Death and the Human Animal”.

Om Mary, ”quite contrary”, har jag med beundran skrivit en gång tidigare i Mellan atomer och universum, s 55-67. Om någon har en talan i saken, är det hon, som redan 2010 var över 90 år. Kanske har också jag, som är 90 år, när den här boken kommer ut, någon talan. Och hon säger det perfekt redan i sin titel. Vi är förvisso mänskliga djur och hör som sådana till naturen. Och allt i naturen är underkastat rörelse, förändring, slitage och död. ”Även de enklaste levande tingen är så komplexa, att själva faktum, att de existerar och fungerar är ett under, och hos människan är denna komplexitet naturligtvis enormt mycket större. Att förvänta sig, att sådana känsliga och ömtåliga system som dessa skulle fungera alltid gentemot alla tillfälligheter i en våldsam värld utan att slitas ner är förvisso absurt”. Oföränderlighet och evighet är bara tankefigurer, som inte har med oss som biologiska varelser att göra. På det viset är tanken på ett evigt liv nog det dummaste jag någonsin hört. Men det är naturligtvis fråga om något väldigt viktigt, när man försöker orientera sig i tillvaron.

Men det är klart, det utsägs inte explicit att livet skulle vara evigt, bara så länge vi själva vill. Och vad vill vi? Också där har Mary Midgley mycket att säga. Från Jorge-Luis Borges återger hon en historia om en romersk soldat, som ivrigt söker efter odödlighetens källa. Han finner den också, dricker och kommer till de odödligas stad. Utanför den finner han några eländiga, nakna människor, som inte tycks kunna tala. Men till sist hör han någon säga något om Odyssén, och han frågar: ”Vad vet du om Odyssén”. ”Mycket litet”, svarar mannen, ”det måste ha varit ett tusen ett hundra år sedan jag skrev den.”

”Dessa människor är utan ålder, och repetition har suddat ut all mening från deras liv för länge sedan. Så soldaten ger sig genast ut för att söka dödlighetens källa i förhoppning att den skall kasta om denna förfärliga process.”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ansvarig för dessa nya tankar om att kunna stoppa åldrandet ligger tydligen till dels på Aubrey de Grey, forskare och doktor i Cambridge. ”As of 2005, his work centred upon a detailed plan called Strategies for Engineered Negligible Senescence (SENS), which is aimed at preventing age-related physical and cognitive decline” (Wikipedia). Det resulterade i boken Ending Aging: The Rejuvenation Breakthroughs That Could Reverse Human Aging in Our Lifetime från 2008. Och detta evangelium sprids av “The Immortality Institute” i USA.

Det går naturligtvis att göra något här, men att förlänga våra liv till kanske tusentals år är knappast möjligt. Och framför alt inte önskvärt. Och att vi skulle ”ha rätt” att leva så länge, är förvisso en grandios dumhet. Vi är produkter av evolutionen och som sådana utan några juridiska rättigheter. Och inbillar man sig, att vi är skapelser av Gud, tror jag inte det skulle gå att göra några sådana oblyga anspråk gällande mot en sådan bjässe.

Mary Midgley har naturligtvis också andra invändningar. För det första, att det skulle leda till en ännu mycket snabbare överbefolkning av jorden, än den som nu hotar. Och att som konsekvens avstå från allt vad barn heter är inte heller så lockande…

Men den viktigaste invändningen kommer till sist. ”Döden är livets bästa uppfinning. Den agent som förändrar.” Det är den som möjliggör evolutionens ständiga experimenterande med nya former enligt mönstret trial and error. ”Varje medlem levde kort tid, men den väldiga solfjädern av vidare möjligheter utvidgade sig ständigt. Faktum är att döden var priset för hela denna utveckling”. Men nu vill dessa ”immoralister frysa och förbena denna fruktbara individualitet och därmed avsluta hela den skapande processen för alltid.”

Här har humanismen övergått till transhumanism. Som människor tänks vi vara undantagna från alla jordiska villkor. Vi är nu ”övernaturliga och bör leva upp till denna status”.

Nej!

 

Erland Lagerroth

Ur arkivet

view_module reorder

Jubilerande änder

I bokhandeln (fast den är mest bara en större tidningskiosk) på Logan Airport i Boston säljs röda sockor, krus och tröjor med Red Sox-emblemet, det framgångsrika lokala baseball-laget vars historia ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 24 maj, 2016

Foto Bonniers

Gudsnärvaro i Lars Noréns diktning

Lars Norén är en av våra främsta dramatiker. Mindre känt för en vidare allmänhet är Noréns poetiska verksamheter. Han började som diktare i början av 60-talet har under många år ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer om litteratur & böcker | 08 december, 2017

Det fullkomne liv

Følgende utsagn kan synes å være svært trivielt: at i vår egen tid gis det folk som søker etter livets opprinnelse, opphav, kilde, og slik var det også før tiden ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 januari, 2010

En essä om ingenting

”Tystnad”, svarade Murke. ”Jag samlar tystnad.” I Heinrich Bölls novell ”Doktor Murkes samlade tystnad” möter vi Murke som arbetar på en radiostation. En av hans egenheter är att han samlar på ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 20 september, 2012

Ett försök till verklighetsåtergivning

Alain Robbe-Grillet (1922–2008). Foto: Il Manifesto TEMA BILDNING Författaren och filmregissören Alain Robbe-Grillet har avlidit. En av 1900-talets mest originella modernister har alltså gått ur tiden. Han var verksam i över ...

Av: Mikael Andersson | Litteraturens porträtt | 07 april, 2008

Bild: Hebriana Alainentalo

17 dikter av Carsten Palmer Schale

Splittrande självpresentation

Av: Carster Palmer Schale | Utopiska geografier | 13 juni, 2016

Metaltown 2011 - två dagar av metal

I år var första året som Metaltown inte arrangerades på sin sedvanliga plats i hjärtat av Göteborgs hamn. Istället hade man valt att placera festivalen på en galoppbana på Hisingen ...

Av: Linda Olsson | Kulturreportage | 03 juli, 2011

Nemesis, Allāt och den som tillägnar. Museum of Fine Arts of Lyon. Foto: Rama, Wikimedia Commons, Cc

De kloka och vackra, sataniska verserna

Det står ett vitt hus längs Fyrisån på Västra Ågatan i Uppsala som kallas Olympen. Det är mest känt genom Ture Nermans studentroman med samma namn från 1913. Huset är ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om religionen | 25 februari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.