Illustration: Hebriana Alainentalo

Marginalnyttan

Melker Garay om den samtida likgiltiga egoismen.

Av: Melker Garay | 30 augusti, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Kaurismäki – absolut finskt?

Aki Kaurismäki kan ses som någonting absolut finskt även om många finländare tycker att han förmedlar en felaktig bild på Finland i sina filmer. Ändå tilltalar Kaurismäkis filmer en internationell publik ...

Av: Mirva Huusko | 17 januari, 2014
Övriga porträtt

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 3

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | 05 juli, 2013
Essäer om film

Mimesis ett (icke)begrepp hos Heidegger?

Martin Heideggers filosofiska tänkande är en destruktion av den västerländska filosofins egen historia, ett tänkande som vänder sig tillbaka mot filosofins ursprung och på nytt ställer sig inför de frågor ...

Av: Henrik Örnlind | 21 juli, 2013
Agora - filosofiska essäer

Har vi rätt att leva så länge som vi själva vill?



Mary MidgleyDen 17 december 2014, stod det en stor artikel om att stoppa åldrandet i Svenska Dagbladet. Samtidigt råkade jag återknyta bekantskapen med en lång artikel i Network Review nr 109 sommaren 2012, s 3-6, av Mary Midgley: ”Death and the Human Animal”.

Om Mary, ”quite contrary”, har jag med beundran skrivit en gång tidigare i Mellan atomer och universum, s 55-67. Om någon har en talan i saken, är det hon, som redan 2010 var över 90 år. Kanske har också jag, som är 90 år, när den här boken kommer ut, någon talan. Och hon säger det perfekt redan i sin titel. Vi är förvisso mänskliga djur och hör som sådana till naturen. Och allt i naturen är underkastat rörelse, förändring, slitage och död. ”Även de enklaste levande tingen är så komplexa, att själva faktum, att de existerar och fungerar är ett under, och hos människan är denna komplexitet naturligtvis enormt mycket större. Att förvänta sig, att sådana känsliga och ömtåliga system som dessa skulle fungera alltid gentemot alla tillfälligheter i en våldsam värld utan att slitas ner är förvisso absurt”. Oföränderlighet och evighet är bara tankefigurer, som inte har med oss som biologiska varelser att göra. På det viset är tanken på ett evigt liv nog det dummaste jag någonsin hört. Men det är naturligtvis fråga om något väldigt viktigt, när man försöker orientera sig i tillvaron.

Men det är klart, det utsägs inte explicit att livet skulle vara evigt, bara så länge vi själva vill. Och vad vill vi? Också där har Mary Midgley mycket att säga. Från Jorge-Luis Borges återger hon en historia om en romersk soldat, som ivrigt söker efter odödlighetens källa. Han finner den också, dricker och kommer till de odödligas stad. Utanför den finner han några eländiga, nakna människor, som inte tycks kunna tala. Men till sist hör han någon säga något om Odyssén, och han frågar: ”Vad vet du om Odyssén”. ”Mycket litet”, svarar mannen, ”det måste ha varit ett tusen ett hundra år sedan jag skrev den.”

”Dessa människor är utan ålder, och repetition har suddat ut all mening från deras liv för länge sedan. Så soldaten ger sig genast ut för att söka dödlighetens källa i förhoppning att den skall kasta om denna förfärliga process.”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ansvarig för dessa nya tankar om att kunna stoppa åldrandet ligger tydligen till dels på Aubrey de Grey, forskare och doktor i Cambridge. ”As of 2005, his work centred upon a detailed plan called Strategies for Engineered Negligible Senescence (SENS), which is aimed at preventing age-related physical and cognitive decline” (Wikipedia). Det resulterade i boken Ending Aging: The Rejuvenation Breakthroughs That Could Reverse Human Aging in Our Lifetime från 2008. Och detta evangelium sprids av “The Immortality Institute” i USA.

Det går naturligtvis att göra något här, men att förlänga våra liv till kanske tusentals år är knappast möjligt. Och framför alt inte önskvärt. Och att vi skulle ”ha rätt” att leva så länge, är förvisso en grandios dumhet. Vi är produkter av evolutionen och som sådana utan några juridiska rättigheter. Och inbillar man sig, att vi är skapelser av Gud, tror jag inte det skulle gå att göra några sådana oblyga anspråk gällande mot en sådan bjässe.

Mary Midgley har naturligtvis också andra invändningar. För det första, att det skulle leda till en ännu mycket snabbare överbefolkning av jorden, än den som nu hotar. Och att som konsekvens avstå från allt vad barn heter är inte heller så lockande…

Men den viktigaste invändningen kommer till sist. ”Döden är livets bästa uppfinning. Den agent som förändrar.” Det är den som möjliggör evolutionens ständiga experimenterande med nya former enligt mönstret trial and error. ”Varje medlem levde kort tid, men den väldiga solfjädern av vidare möjligheter utvidgade sig ständigt. Faktum är att döden var priset för hela denna utveckling”. Men nu vill dessa ”immoralister frysa och förbena denna fruktbara individualitet och därmed avsluta hela den skapande processen för alltid.”

Här har humanismen övergått till transhumanism. Som människor tänks vi vara undantagna från alla jordiska villkor. Vi är nu ”övernaturliga och bör leva upp till denna status”.

Nej!

 

Erland Lagerroth

Ur arkivet

view_module reorder

Maria Anna (Nannerl) Mozart. En musikalisk begåvning, men en fotnot i historien

På Nationalmuseum i Stockholm visas sedan i slutet av september en utställning om kvinnliga konstnärer i Frankrike och Sverige mellan 1750 och 1860. Den 18 maj 2012 hade en film ...

Av: Lilian O. Montmar | Musikens porträtt | 16 oktober, 2012

Mikael Mansén

Tre noveller av Mikael Mansén

Mikael Mansén bor i Solna tillsammans med sin flickvän och sin son. Han har alltid älskat att berätta historier. Sagor har han tusentals av och kan skapa nya inom loppet av ...

Av: Mikael Mansén | Utopiska geografier | 25 januari, 2017

Zoroastrismens högsta gudomlighet, Ahura Mazda

Lunds gnostiska kebabhak

I hjärtat av Lund står hon där. Domkyrkan. Denna romanska 1100-talsjuvel tillägnad martyren Laurentius, vars existens i ett kallt och nordiskt vikingaland ytterst beror på förekomsten av en omkringvandrande judisk ...

Av: Thomas Hermansson | Essäer om samhället | 26 juni, 2017

Invandrartrubadurens 216 sånger

Carl Michael Bellman (1740-1795) är det närmaste vi har i Sverige till William Shakespeare (1564-1616) även om Carl Michael kom drygt hundra år efter William. Av alla de som tolkat ...

Av: Bertil Falk | Essäer | 10 september, 2013

Jag är som det trädet. Toppen kommer först att dö.

  Från cirka 1738 började Swift mer och mer förlora förståndet. Redan i unga år hade han lidit av yrsel och besvär från öronen. I september 1742 drabbades han av ett ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 30 november, 2006

Om maktmekanismer i det sydkoreanska samhället. Intervju med Cheol-soo Jang

Sydkorea kännetecknas av en vital filmindustri, en filmindustri som ofta kännetecknas av en extrem omsorg för det tekniska så till vida att alla filmtekniska medel musik, foto, skådespeleri ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 28 januari, 2011

Kulturförbittring

Att bilda kultur är att lära sig att förnimma den associativa undertexten mellan: bokstäver, ordens ideogram, text, fotografier, andra bilder, sysslor eller artefakter i detta syfte. Syfte definieras som mellanmänsklighet ...

Av: Freke Räihä | Essäer | 08 oktober, 2010

Strindbergs äktenskap och Titanic – om dålig hållbarhet och haverier

August Strindberg blev mycket skakad när han hörde om Titanics undergång den 15 april 1912. Han hade då en månad kvar att leva. Livsverket var fullbordat, några få av de ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 15 april, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.