William Blake  Inferno

Djuren har ingen talan

Djuren som vi gjort till våra slavar vill vi inte tänka på som våra jämlikar. (Charles Darwin 1838)

Av: Lena Månsson | 13 oktober, 2016
Reportage om politik & samhälle

Psykotexten, del 3

Innan jag somnar har det åtskilliga gånger drabbat mig. Klotblixtar lägger sig som en mullrande hinna och börjar viska minnen; ofta när vi besökte honom på rummet i den slutna avdelningen ...

Av: Johann von Fritz | 16 oktober, 2013
Essäer

Gabi Gleichmann ”Att uppfatta en sak riktigt och missförstå samma sak utesluter inte…

Vägar går genom gräset och orter ligger här och där. Till vad nytta är dessa uppbyggda? Och liknar aldrig varandra? Och är oräkneligt många? Varför växlar skratt, gråt och bleknande? Vad gagnar allt oss detta ...

Av: Göran af Gröning | 30 september, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Kärlek = 120kr

Han sa att han älskade mig och tog mig i hand, två gånger. Sedan tog jag min cykel och gick ut från Möllevångens lilla livsmedelsbutik. Kassörskan hade bevisligen uppmanat mig ...

Av: Fredrik Rubin | 27 januari, 2011
Gästkrönikör

Livsmotet



Forord

ansiktet av Poggio CafoneÅ ha et liv å føre forlanger mye mot – livsmot. Om vi knytter an til den melankolske dikterfilosofen Martin Heidegger, så kjenner ingen av oss til hvordan livet var før mennesket dukket opp i verden, eller hvorvidt det er noe som helst som venter oss ved livets slutt. Det betyr at en rimelig beskrivelse og tydning av Heideggers livssyn er at det er som et hav som er omgitt av to intetheter. Mennesket er den eneste skapning som snakker og skriver om universet, verden og livet, og siden det ikke finnes nedtegnelser skrevet av andre enn oss mennesker, er det nærmest en selvsagt ytring at vi har å vende oss til mennesket selv om vi skal kunne gjøre oss et håp om å oppnå kunnskap om hvordan livet var før mennesket. Hva angår ‘livet etter livet’, hviler bevisbyrden på den som bestrider at livet går videre, etter døden. Det er høyst misvisende å tro og mene at Heidegger hadde ting å bidra med henblikk på de siste anliggender.

Begrepsopprydding

Ifølge den greske filosofen Aristoteles, er det en misforståelse å tro at det modige mennesket, eller at den som er modig, er uten redsel eller frykt; hva det kommer an på, er at når en står i farlige situasjoner, så er det en vesentlig egenskap ved ‘mot’ at agenten har kontroll over sine affekter og emosjoner(følelser). Det er allment kjent at Aristoteles mente at dygdene hos mennesket oppstår gjennom erfaring, det vil si at gjennom å utføre modige handlinger blir en modig, eller på grunnlag av erfaring. Å oppnå erfaring innebærer lidelse, og siden dygd oppstår gjennom erfaring, og erfaring innebærer lidelse, så gis det ingen dygder uten lidelse. Hos Aristoteles finnes det ulike typer av dygder, så som etiske, sosiale, politiske og intellektuelle dygder. Følgelig er ikke intellektuelt og politisk mot ett og det samme som etisk og sosialt mot.

Mens det intellektuelle motet er om å våge å forsvare sin egen teoretiske konsepsjon i full offentlighet, er det politiske motet bundet opp til at en legger fram sine egne idéer i et forum der valgte samfunnsrepresentanter uttaler seg om hva fellesskapets goder går ut på, og der en er villig til å trekke seg tilbake fra vervet en har – om det skulle vise seg å bli nødvendig. Det sosiale motet forstår jeg som vennskap mellom mennesker med radikalt ulike overbevisninger.

Til slutt: Det etiske motet er om å vise selvbesinnelse, slik at en våger å møte forestående farer – hva de nå mer konkret måtte være.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftligt ges av författaren på denna adress            Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Ur arkivet

view_module reorder

Konsten är för mig extrem anti-vardag. En intervju med Martin Tistedt

Martin Tistedt är en bland de bästa av Vertigos författare. Han skiftar mellan dröm och mardröm i det han skriver. Hans senaste roman heter Vår och där har drömmen ingen ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 25 maj, 2014

Vad är det nu i mig som brister

Det fanns en tid då jag drömde, då jag vaknade upp mitt i natten med häftigt bultande hjärta kall av svett och ångest, uppfylld av märkliga drömlika bilder känslan av att inte veta och ...

Av: Susann Wilhelmsson | Utopiska geografier | 12 oktober, 2009

Peyote-scenen, foto Gençer Yurttaş

Istanbuls viktigaste klubb

När man talar om Istanbuls oberoende musikscen måste man prata om Peyote, stadens viktigaste och äldsta klubb. Peyote har fått sitt namn från kaktusen som är välkänd för sina psykedeliska ...

Av: Aylin Ünal | Essäer om musik | 26 november, 2016

Människorna och språken

Två miljoner år sedan: enkla stenverktyg men ingen konst och inget språk, helt enkelt för att struphuvudets anatomi ännu inte medger det. 150 tusen år sedan: homo sapiens sapiens med ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om samhället | 03 december, 2010

Tonsättaren Lucio Garau och livets stora gåvor

  Lucio Garau är en tonsättare från Sardinien i Italien som har komponerat många verk som speglar musiken och ljuden från hans hemtrakter. Inte så mycket för folkmusiken i sig, utan ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 04 maj, 2011

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Ett ständigt misslyckande – dataspelens berättarstruktur inspirerar filmvärlden

Det ständiga misslyckandet är grunden för dataspelets berättarstruktur. Precis som i film och litteratur har ofta dataspel ett linjärt berättande. Huvudpersonen ska ta sig från berättelsen början till slutet genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 24 september, 2014

Vem är rädder för vargen här?

Jakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 24 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.