Detalj ur omslaget till

Vad kan vi lära av Läsebok för folkskolan?

I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i ...

Av: Björn Gustavsson | 13 juli, 2017
Björn Gustavsson

Jobbcoachen från Arbetsförmedlingen

Jag har aldrig träffat en sådan där jobbcoach från Arbetsförmedlingen som regeringen just nu satsar så stort på, men föreställer mig att deras uppgift går ut på att hjälpa människor ...

Av: Marja Beckman | 10 september, 2009
Gästkrönikör

Marco Missiroli. Foto Gian-Luca Rossetti

Skrivkonsten mellan väsentlighet och dikt

Marco Missiroli är född 1981 i Rimini men bor sedan många år tillbaka i Milano, där han givit ut flera böcker och fått prestigefulla priser som Premio Campiello, Premio Comisso ...

Av: Guido Zeccola | 07 november, 2014
Litteraturens porträtt

Från Harmonia Mundis cd

Jean-Philippe Rameau och baletten Les Indes galantes

;William Christie tolkar Jean-Philipppe Rameau i Paris nyöppnade konsertsal

Av: Eva-Karin Josefson | 04 augusti, 2017
Essäer om scenkonst

Livsmotet



Forord

ansiktet av Poggio CafoneÅ ha et liv å føre forlanger mye mot – livsmot. Om vi knytter an til den melankolske dikterfilosofen Martin Heidegger, så kjenner ingen av oss til hvordan livet var før mennesket dukket opp i verden, eller hvorvidt det er noe som helst som venter oss ved livets slutt. Det betyr at en rimelig beskrivelse og tydning av Heideggers livssyn er at det er som et hav som er omgitt av to intetheter. Mennesket er den eneste skapning som snakker og skriver om universet, verden og livet, og siden det ikke finnes nedtegnelser skrevet av andre enn oss mennesker, er det nærmest en selvsagt ytring at vi har å vende oss til mennesket selv om vi skal kunne gjøre oss et håp om å oppnå kunnskap om hvordan livet var før mennesket. Hva angår ‘livet etter livet’, hviler bevisbyrden på den som bestrider at livet går videre, etter døden. Det er høyst misvisende å tro og mene at Heidegger hadde ting å bidra med henblikk på de siste anliggender.

Begrepsopprydding

Ifølge den greske filosofen Aristoteles, er det en misforståelse å tro at det modige mennesket, eller at den som er modig, er uten redsel eller frykt; hva det kommer an på, er at når en står i farlige situasjoner, så er det en vesentlig egenskap ved ‘mot’ at agenten har kontroll over sine affekter og emosjoner(følelser). Det er allment kjent at Aristoteles mente at dygdene hos mennesket oppstår gjennom erfaring, det vil si at gjennom å utføre modige handlinger blir en modig, eller på grunnlag av erfaring. Å oppnå erfaring innebærer lidelse, og siden dygd oppstår gjennom erfaring, og erfaring innebærer lidelse, så gis det ingen dygder uten lidelse. Hos Aristoteles finnes det ulike typer av dygder, så som etiske, sosiale, politiske og intellektuelle dygder. Følgelig er ikke intellektuelt og politisk mot ett og det samme som etisk og sosialt mot.

Mens det intellektuelle motet er om å våge å forsvare sin egen teoretiske konsepsjon i full offentlighet, er det politiske motet bundet opp til at en legger fram sine egne idéer i et forum der valgte samfunnsrepresentanter uttaler seg om hva fellesskapets goder går ut på, og der en er villig til å trekke seg tilbake fra vervet en har – om det skulle vise seg å bli nødvendig. Det sosiale motet forstår jeg som vennskap mellom mennesker med radikalt ulike overbevisninger.

Til slutt: Det etiske motet er om å vise selvbesinnelse, slik at en våger å møte forestående farer – hva de nå mer konkret måtte være.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftligt ges av författaren på denna adress            Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Ur arkivet

view_module reorder
Karnevalståg från Moderna Museet 1968

Art Distribution – en omöjlig historia som fyller femtio år

Vi vet att vi lever i en värld där marknadskrafterna styr och ställer. Du måste, om du vill överleva, göra dig själv till ett varumärke, det vill säga om du ...

Av: Percival | Kulturreportage | 13 augusti, 2016

Bernadette och miraklet i Lourdes

Helgon finns i de flesta religioner och intresset för helgon har varit utbrett i alla tider. Inom olika kulturer har män och kvinnor betraktats som särskilt heliga och vördnadsvärda på ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 25 maj, 2014

”Även en värld som skapar sig själv, måste en gång ha blivit skapad.”

Under en resa i Indien i december 1993, arrangerad av Samuel Strandberg i Samuel Travels, kom jag till den lilla staden Rishikesh, där Ganges flyter ut ur Himalaya. Att vi ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 04 oktober, 2013

Ingen rädder för vargen här…

”Who´s afraid of Virginia Woolf”, Mike Nichols filmatisering av Edward Albees pjäs som nyss visades på TV 2 är väl mest känd för att Elizabeth Taylor som Martha och Richard ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om film | 16 september, 2017

Humanismens historia

Illustration: Joakim Ceder Humanismen och den kristna etiken lyfts ofta fram som grunden för det västerländska samhället. Religionshistorikern Christer Hedin ser närmare på dessa traditioner och deras betydelse för dagens samhälle.I ...

Av: Christer Hedin | Essäer om religionen | 08 januari, 2011

Ester Henning och den skapande kraften

”Jag är den största konstnären”, förkunnar Ester Henning för världen. I romanfantasin ”Drömmen om Ester” fascineras Anna Jörgensdotter av hennes motstånd och okuvliga konstnärliga kraft. Författaren har närmat sig ett ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 02 november, 2017

Regler og regelstyring

Innledning Eksempler på aktiviteter som er regelstyrt, er sjakk og fotball: I det tjuende århundre dukket det opp filosofer som hevdet at språk er regelstyrt (Austin; Searle).Ut fra en oppfatning om ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 juni, 2013

Att fullgöra den plågande plikten – industrimusikens roll för individen i samhället

Einstürzende Neubauten sade tidigt i sin karriär, långt före de hade blivit det romantiskt anlagda band de inte utan finnes är idag, och medan de fortfarande gjorde en musik som ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 14 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.