Shaw´s corner Foto Ivo Holmqvist

Engelska mil 1: Shaw´s Corner

Den andra bok som Jan Olof Olsson-Jolo gav ut efter debuten med ”Kungens Köpenhamn” hette ”Engelska mil” och var illustrerad av Birger Lundqvist. Omslaget är vackert, med kåsörens och ...

Av: Ivo Holmqvist | 03 augusti, 2016
Resereportage

Liv som inte förtjänar att leva

From the viewpoint of racism, there is no exterior there are no people on the outside. There are only people who should be like us and whose crime is not ...

Av: Kristian Pella | 24 juni, 2011
Agora - filosofiska essäer

Über allen Gipfeln

Kopparstick av Evert A Duyckinick. Über allen Gipfeln Über allen Gipfeln ist Ruh, in allen Wipfeln spürest du kaum einen Hauch; die Vögelein schweigen im Walde. Warte nur, balde ruhest du auch. – Johann Wolfgang von Goethe

Av: Karl-Gösta Engquist | 13 november, 2007
Utopiska geografier

På jakt efter Don Quijote

Alcalá de Henares - en behaglig och vacker stad belägen tre mil öster om Madrid - är känd för åtminstone tre saker: storkarna, universitetet och Cervantes. Ett hundratal storkpar lever ...

Av: Johan Werkmäster | 18 oktober, 2010
Kulturreportage

Varför ”dissipativa strukturer”?



Ilya Romanovich Prigogine

När Prigogine som den förste fick grepp om de system med återkoppling, som konstituerar vår värld, kallade han dem ”dissipativa strukturer”. Efter honom har man sedan mestadels kallat dem ”självorganiserande system”, så t ex hans lärjunge Erich Jantssch med den storartade boken 
The Self-Organizing World”. 
Själv har jag också gärna talat om ”självorganisation”, men långt nere i medvetandet har det funnits något slags obehagligt, ovälkommet tvivel: hur kan ett system organisera sig själv, när det tydligtvis kommer till just genom denna organisation? Och Prigogine har hållit fast vid sitt språkbruk – varför har han det?

Prigogine hade i tankarna, att dessa system, som allt eller det mesta i naturen, lever på omsättningen i världen från energi av högre valör till sådan av lägre, precis som vid ett vattenfall: vattnet efter fallet har mindre (läges)energi än det före. Men detta fall kan utnyttjas för att genom turbiner och generatorer utvinna den energi, som annars skulle gå förlorad som entropi, oordning. Men det innebär naturligtvis att energin till sist ändå förskingras i processen, dissipieras - det vill säga försvinner ut i universums allmänna och obrukbara ansamling av energi. Obrukbart därför att det finns inga fall eller stigningar eller rörelse att utnyttja, allt är bara jämnstruket.

Den stora upptäckten innebär nu att det inte bara är människan, som förstått att utnyttja detta energifall. Tvärtom, hela naturen är full av system, som har skapats av och lever på denna frigjorda energi och på så sätt har blivit organiserade. Från virvlar i vatten och luft, som ger väder och klimat, till eldar, flammor, ljus av olika slag, alla sorters liv liksom system inom de levande varelserna ner till den enskilda cellen. Inklusive, naturligtvis, oss själva. Ekologiska och sociala system, städer och samhällen. Ett särskilt frappant fall är fotosyntesen: energin i solljuset gör det möjligt för den gröna växten att av koldioxid i luften och vätet i vatten bygga upp sig själv och därmed också djur och människor. Vilka därtill kan existera genom det syre, som växten frisätter, när den spjälkar vattnet i väte och syre. Naturen kan!

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det betyder att organiseringen är ett resultat av samspelet mellan detta energiflöde och den materia, som det flyter fram genom. Det är betingat av bådadera, och även om energiflödet kan sägas vara det första, så är organisationen väl så mycket betingad av förmågan hos den berörda materiens delar att häfta vid varandra, förenas och fungera tillsammans, alltifrån atomen, molekylen och allsköns ”vävnader” till väder, ekologiska system och levande varelser.

Det är denna senare eminenta förmåga som våra hjältar i analys och reduktion, alltifrån Kopernikus, Galilei och Descartes till Newton, Darwin och Einstein har förbisett eller bortsett från. Resultatet har blivit den falska världsbild, som de flesta av oss i dag anser sig leva med. Världen som addition och mekanism. Nej, vi lever i ett hav av självorganiserande system och är själva sådana, och det är vår stora lycka.

Men därmed har i stället den slöja av mystik, som kunnat vila över begreppet ´självorganiserande system´, blivit lyft. Det är ingenting mystiskt med dessa system, bara ett nytt exempel på naturens oerhörda förmåga och kompetens, som vi har vägrat att tilltro den. Systemet har verkligen organiserat sig själv, men bara med hjälp av det energiflöde, som ytterst härrör från solen. Dissipativa strukturer är de strukturer, som vid dissipation av energi överallt och alltid uppstår, så länge solen strålar in sin energi till jorden.

Och Prigogines terminologi är rättvisande och adekvat, också när det gäller det senare ledet: ´struktur´ är riktigt nog för mönster som uppstår i det stora energiflödet. ´System´ kan sägas vara den fortsatta utvecklingen av dessa strukturer.

Erland Lagerroth

 

Ur arkivet

view_module reorder

Jonas Wessel. Embryots iakttagelser

Far har imponerande ärr efter cykelolyckan, som skedde i alléns dystra dunkel. I fallet sprack en luktflaska av kristall och man meddelar om tidssjukdomar via telefon från Marrakech. Far avfärdar det som efemära fenomen och förgyller ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 16 december, 2013

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 11 juni, 2013

Knut Hamsun porträtterad av  Alfredo Andersen

Randanmärkningar om glädjens villkor. Del 1

Om det inte finns glädje i människolivet är det inte mycket värt. Det är då knappast mödan värt att sträva vidare. Den som inte vet vad glädje är kan inte ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 19 augusti, 2017

Burroughsparasiten

”Every man has inside himself a parasitic being who is acting not at all to his advantage.”– William S. Burroughs  Jag ser dig i din Brooks Brothers-kostym med väst, din blårandiga ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 14 april, 2013

Frost

Märkligt det, vad det nu kan benämnas som, kännas som, vara eller förnimmas som. Det som fyller upp en tomhet, det som ständigt är, när inget finns att ta på ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 04 mars, 2014

Gustav Holm, tredje från vänster  i Qaqortoq, Greenland, år 1894

Min farfar var aldrig på Svalbard

När jag ser den svenska sångerskan Tove Styrke som går omkring i de övergivna skolsalarna, de ödsliga korridorerna och den tömda simbassängen i musikvideon till låten Borderline så kommer jag ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 19 juni, 2016

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 01 Maj, 2017

Dansk humor enligt redaktören Claus Christensen

Bäste Claus Christensen, Tack för länken till din artikel om filmkaraktären Zelko och om undertecknad. Den verkar vara åtminstone 8 månader gammal och jag undrar varför du inte bekantade mig med den ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 april, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.