Skapandet och Jante

Vem är den där Jante? Jag tänker på hen just nu. Alla som bär på någon form av drömmar känner säkert igen sig: det är inte alltid lätt att själv ...

Av: Marja Beckman | 28 januari, 2014
Gästkrönikör

Way Out West, en musikfest i Slottsskogen

Årets festival bjöd på ett fullspäckat schema med många stora bokningar och förväntningarna från festivalbesökarna var skyhöga. Första dagen var det en relativt lugn stämning, anledningen var antagligen att Neil ...

Av: Sunna Nordgren | 16 augusti, 2013
Kulturreportage

Att spela sig själv American Splendor och Crumb

Det finns en scen i American Splendor (2003), regisserad av Shari Springer Berman och Robert Pulcini, som visar hur filmens huvudperson Harvey Pekar och serietecknaren Robert Crumb lärde känna varandra. Pekar ...

Av: Davor Abazovic | 03 december, 2008
Essäer om film

Lars Gustavsson Foto CC BY-SA 3.0

Om Lars Gustafsson och översättningarna

När Strindbergs genombrottsroman ”Röda rummet” gavs ut som seriemagasin för en hel del år sedan kom jag med en hovsam invändning i Svenska Dagbladet. Den erbjöds till skolor i klassuppsättning ...

Av: Ivo Holmqvist | 04 april, 2016
Litteraturens porträtt

Fornuft, følelser og liv



Innledning

MudraI dag er det svært mange konflikter og kriger rundt om i verden, som betyr at den pasifistiske idé har elendige kår. Tesen jeg forsvarer er denne: At sammen har vi å bygge opp et pasifistisk fellesskap, der krig og krigføring hører med til den dysfunksjonelle atferden. Med andre ord, istedenfor å snakke om vilkåret for at menneskene skal kunne bo og leve sammen på jorden, uten å fly i strupen på hverandre, fortsetter en å snakke om at hva menneskene ønsker og vil ha er frihet, som om begrepet om frihet er et helt uproblematisk begrep. Vi kan uttrykke tanken om et pasifistisk fellesskap på den måten, at det gis en radikal forskjell mellom individuelle svikt og organiserte svikt; det sistnevnte er det mulig å avskaffe, mens det førstnevnte gis det ingen garantier for at det kommer til å opphøre.

Verden versus livet

Krig og krigføring er koblet til verden; livet er om skapelse og tilintetgjørelse, sammen med den spontane aktivitet som er om å opprettholde, videreføre og bevare det vi har mottatt som gave. Verdensrelatering er om fremmedforvaltning, i motsetning til selvforvaltning, som er livets manifestasjonsform. Virkefeltet for fremmedforvaltningen er kontrollen over alt som er, som betyr værende som mennesket, dyr og planter, jord, vann, mineraler, hydrokarboner og luft.

Livet er slikt som spirer og gror, vokser og utvikler seg – inntil en grense. Menneskets liv er begrenset – endelig. Således streber vi å nå utover kåret – at uendeligheten blir det vi streber etter. Denne streben etter uendelighet har antatt merkelige former, så som romskip som lander på månen, sammen med langt mer destruktive ting, for eksempel førerløse bombefly; i den tidlige antikken var teknikken og teknologien langt mindre utviklet enn i dag, skjønt vitenskapelig tenkemåte oppstod i og med framkomsten av de første filosofer: Hvorvidt herredømmet over den ytre og indre naturen, dvs. skog og elver versus oss selv, utstyrt med tanker og fornemmelser, er ikke helt enkelt å forstå. Kanskje var det slik at tidligere samfunnskulturer hadde begrep som vi synes å mangle, eller som spiller en underordnet rolle i moderne tid og samfunn. Det er fra tidligere kulturer at vi har fått overlevert tanken at kropp og sjel hører sammen – at disse to størrelser danner en sammenhengende enhet. I alle fall er det ikke dumt å studere hva mennesker før oss har skrevet om relasjonene mellom fornuften, følelsene og livet, især hvor det er forholder seg på den måten at nåtiden er i ferd med å avskaffe livet ved at det skal erstattes med verden, eller at i nåtiden fører en denne tanke til torgs: At verden er mer grunnleggende enn livet.

Krig genererer hat og hevn

Hva er det som er så ille med krig og krigføring at den har å bli avskaffet? Resonnementet mitt er slik. Krig er mot menneskene natur, som er anvist på samarbeid og samordning, og ikke på fysiske splid og strid. Krig er målrettet destruksjon av mennesker, bygninger og landområder, og dette inkluderer handlinger som treffer ikke – stridende, slik at de skal skremmes fra å yte motstand.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Krigshandlinger rettes ikke bare mot den ytre fienden, eller de som oppfattes som angripere; de vendes også henimot den egne befolkning, folk som ikke makter å ta del i de organiserte mordhandlingene, og alt som ellers følger av negative konsekvenser i krigstider. Det som hendte var at straks etter at det ble kunngjort at nå var terrorbalansen og den kalde krigen tilbakelagte kapittel i historien, så brøt det ut uroligheter rundt om i verden, i form av borgerkriger, så som i det tidligere Jugoslavia, der en forklaring på hendelsen er at etniske grupper hadde blitt holdt nede av det jugoslaviske statsapparatet, og at nå forlangte disse grupperinger å få komme til sin rett.

Hva for hindringer finnes overfor å arbeide henimot realiseringen av et pasifistisk fellesskap på jorden? En av de største hindrene er, etter min mening, å kringkaste at pasifister leverer ammunisjon til folk som er tilhengere av militærmakta, i den forstand at aktiv motstand overfor militariseringen preller av på droner, raketter og pansrede kjøretøy. Om en tenker i slike baner, så glemmer en at for hvert menneske som nekter å la seg verve som soldat, er en ett skritt nærmere avskaffing av hatet og hevnen, som er ute etter å ødelegge – tilintetgjøre.

Hos mennesket er fornuftens funksjon motvekten til å opptre slik at det skummer om munnen.

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftligt ges av författaren på denna adress     Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Ur arkivet

view_module reorder
Vladimir Oravsky

Äventyret med FOREX Banks betal- och kreditkort fortsätter

Förra året kom min bok ”Vad betyder FOREX bank och annat skämt” ut,  ISBN 9789175910932. Det var aldrig min avsikt att skriva den, men när FOREX Bank med sin ihärdiga inkompetens ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 17 februari, 2017

Isak Serholt

Tre dikter av Isak Serholt

Mitt namn är Isak Serholt och är 28 år. Jag bor i en liten by utanför Göteborg med min fru och mitt ett år gamla barn. Jag jobbar som snickare och fyller ...

Av: Isak Serholt | Utopiska geografier | 05 Maj, 2017

Ett bibliotek att fundera på

Foto: Angela Monika Arnold. Ett bibliotek att fundera på Vilka var böckerna Bertolt Brecht använde sig av i sitt skrivande? Jan Myrdal har närmare skärskådat Bertolt-Brecht-Archivs nya praktutgåva av den ...

Av: Jan Myrdal | Essäer om litteratur & böcker | 10 februari, 2011

Fotograf: Eva Green

Hur många har varit på La Palma? Handen upp!

Nja... Troligen skulle det synas ganska få uppsträckta händer... Kanarieöarna är för många svenskar fortfarande synonymt med Gran Canaria och Teneriffa. Visserligen har Lanzarote och Fuerteventura börjat locka alltfler – ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 13 december, 2016

L som i lära sig köra bil. Intervju med Babis Makridis

Det är inte okänt att det grekiska samhället befinner sig en mycket allvarlig kris, men det finns en samhällssektor som har en fantastisk blomstring. Det är filmindustrin. ”Dogtooth” av Giorgos ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 29 november, 2012

Premisser för en epistemologisk perversion

Filmen ”The Matrix” kom 1999 och har sedan dess skördat många beundrare. Men hur många är det som reflekterar över filmens mer subtila innehåll, vad the Matrix egentligen representerar och ...

Av: Hugo Kuhlin | Essäer om film | 20 mars, 2017

Julen är inte vad den alltid har varit

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.  Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 01 november, 2013

Då ondskan finner sin form och tar gestalt

Tag allt vad mörker finns i gravOch allt vad kval i livOch bilda dig ett namn däravOch det åt honom giv… (J.L. Runeberg)   Det finns hos oss alla ett vällovligt behov att ...

Av: Oliver Parland | Agora - filosofiska essäer | 17 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.