Arne Sucksdorff

Ett stort äventyr med en stor filmare!

Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det ...

Av: Belinda Graham | 22 april, 2017
Filmens porträtt

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | 27 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Bland alla dessa nya deckardrottningar och kriminalkungar.

Det är tur att man kan simma. Annars hade jag för längesedan dränkts av den svenska deckarvågen som vuxit sig stor och blivit till ett eget litet innanhav. Idag, fyrtiofem ...

Av: Crister Enander | 31 Maj, 2011
Crister Enander

Metaltown 2013 – en nära-döden-upplevelse?

Årets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en ...

Av: Linda Olsson | 03 augusti, 2013
Essäer om musik

Universums svekfullhet & förtrolighet



 Gilbert Keith Chesterton. Foto WikipediaHur närma sig verkligheten? Det vore inte obefogat att hävda att stora delar av G.K. Chestertons mångsidiga författarskap graviterar emot denna fråga. Om den då etablerade verklighetsbilden heter det 1912 i en essä i A Miscellany of Men att den ”uttrycks bäst genom att säga att den bryr sig mera om vetenskap än om sanning. Den berömmer sig mera för sina metoder än sina resultat; den nöjer sig mera med precision, disciplin, god kommunikation, än med verklighetskänsla.” Inverterar man bildens färger träder Chestertons position fram i grova drag. Jag ska försöka att rita upp konturerna.

I boken Ortodoxi från 1908, skriven som ett försvar för kristendomen emot den vetenskapsliga världsbilden, utvecklas en filosofisk position med stora likheter med David Humes. Chesterton så att säga frågar ut förståndet för att därmed kunna blottlägga den kyliga, tekniska vetenskapliga blickens halvlögner. Den vetenskapliga blicken söker sig till symmetri som inte finns, hävdar Chesterton; den förblindar den äkta blick som förundrat ser magin, miraklet och det fantastiska i universum. En utomjording som observerar människan kluven i två delar skulle rätteligen först se symmetrin emellan vänster och höger sida. Vid en närmare undersökning skulle utomjordingen emellertid finna ett hjärta på bara ena sidan. Det som verkade symmetriskt var endast fenomenens yta.

Finns det alls någon rättvisa i förståndets spegling av verkligheten? Förståndet kan visserligen, medger Chesterton, alstra avancerade begreppsmodeller med intern nödvändighet, konsistens och genomskinlighet. Det kan uppställa logiska system. Förhållandet emellan förstånd och verklighet präglas emellertid enligt Chesterton av ”tysta avsteg från normen med bara en tum. Det är som något slags hemligt svek i universum. Ett äpple eller en apelsin är rund nog för att bli kallad rund, men när allt kommer omkring är den inte rund.” Det finns ingen symmetri emellan förstånd och verklighet; de kan med fördel mätas tillsammans, anläggas mot samma mått. Resultatet blir emellertid alltid något skevt. Spegelmetaforen blir det därför inexakt, ungefär som de speglar som möter besökaren i nöjesparkens spegelhus.

Chesterton genomför vad en modern handbok i postmodernism skulle kalla en dekonstruktion av det skolfilosofiska systemet. ”Bästa sättet att pröva om det finns en verklig insikt eller inspiration är om man kan hitta dolda missbildningar eller överraskningar.” Man kan experimentellt undersöka utsagor om verkligheten med ett ”fantasiprov” – Chesterton kallar det ”sagolandsprovet” – där föreställningsförmågan får avgöra vad som kan fattas med förståndsmässig nödvändighet och vad som är kontingent. ”Man kan inte föreställa sig att två och ett inte blir tre. Men man kan lätt föreställa sig träd som inte bär frukt – man kan föreställa sig att de bär gyllene ljusstakar eller tigrar som hänger i svansen. De glasögonprydda männen talade mycket om en man vid namn Newton som träffats av ett fallande äpple och upptäckte en lag. Men det gick inte att få dem att se skillnaden mellan en verklig lag, förnuftets lag, och det enkla faktum att äpplen faller.” Att något upprepas enligt samma mönster gång efter gång efter gång (…) kan producera en statistisk regelbundenhet, dock ingen förnuftslag. Metafysikens rena förnuft är för Chesterton ett slags hjärnspöke. I själva verket förbinder Chesterton metafysiska system med vansinne. Skolfilosofin har enligt Chesterton mera gemensamt med galningens mått än verklighetens. Tokstollen är en fullblodslogiker: det är inte brist på förnuft som kännetecknar stollen utan övermåttet av det. Det är en fråga om proportioner och symmetri.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

a miscellany of menSinnet för symmetri och goda proportioner vänds ut och in i Chestertons estetik och skönlitterära texter, där det verkliga närmas med en överdrivet stor förskjutning emellan verklighet och förstånd. Här är överdriften (det som alltså skulle känneteckna det konsekvent genomförda filosofiska systemet) vägen till verklighet. I en essä om fotografi gör Chesterton en intressant iakttagelse: ska man hitta någon på tågstationen gör man det snabbare med en karikatyrskiss än med ett fotografi. Karikatyren räcker nämligen fram de väsentliga ansiktsdragen – det som gör ansiktet unikt. Just genom att dra saker till sin spets närmar sig verklighetens (be)gripbara konturer.

Man kan också förstå Chestertons filosofi utifrån – för att fjärrlåna Adornos begrepp – negativ dialektik. Tänkandet bör känna förundran inför tillvaron, klargör Chesterton. Det bör drivas ut i verklighetens disharmoni och hålla sig kvar där. Skolfilosofins dialektik syftar till att försona och upphäva en kluven verklighet. Det sker genom att den upphöjer en viss aspekt av verkligheten till norm, medan andra aspekter så att säga undanträngs i dess skugga. Negativ dialektik i Chestertons tappning presenterar däremot inga entydiga utsagor om verklighetens beskaffenhet. Det söker hålla fast det kluvna i ett järngrepp. Föresatsen är att så kunna undersöka verklighetens mångtydighet utan att tillrättalägga den i en hierarki med under- och överordnade satser. Genom att iscensätta ett spel emellan starka kontraster kan Chesterton nå fram till känsliga subtiliteter. När verkligheten sätts ur spel med föreställningsförmågans kraft ökar också verklighetskänslan. Desto större verklighetskänsla, desto större möjlighet att utröna vad i verkligheten som är fundamentalt och inte. Vad Chesterton än närmar sig slutar det oftast med kristallklara tankar. Vad är kristallklart tänkta? Det med distinkta drag.

Claes-Magnus Bernson

Ur arkivet

view_module reorder

Svenskan som driver en av Europas ledande dansutbildningar

Det var med mycket envishet och en portion mod som Jessica Iwanson för 35 år startade sin skola för nutida dans i München. I dag räknas Iwanson International School of ...

Av: Linda Karlsson Eldh | Övriga porträtt | 04 januari, 2010

Brott och straff I. Brottets relativitet - straffets exekutivitet

Det är icke allt sant som sanning är likt (ur Domarreglerna) Lagarna var nyktra och definitiva. Uttömmande och sakliga. Där fanns inga promenadstråk, eller blombeströdda ängar insprängda mellan lagarna, inga ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 20 oktober, 2009

Levittown i Pennsylvania   1959

Magnolia och förgätmigej

Som jag nyss skrev handlar en av berättelserna i Robert McCloskeys ”Han hette Homer” om hur man byggde amerikanska sovstäder med expressfart, tack vare färdiga byggelement. I bild och text ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 28 Maj, 2016

Joseph Conrad

Joseph Conrad som människa och författare

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2017

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | Utopiska geografier | 09 februari, 2009

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 04 mars, 2012

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 28 september, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.