Fornuft og liv

Innledning Å være menneske er så mangt, skjønt uskyldige er vi ikke. Vi har moral og språk, og dermed har vi tilstrekkelig med ressurser og stor nok kapasitet til å teoretisere ...

Av: Thor Olav Olsen | 12 Maj, 2014
Agora - filosofiska essäer

Även en kniv kan vara konst

Bo Helgesson i ateljénBland damasker, skedsjölpar och ostronknivar hos Bo Helgesson. Kniven är människans eviga följeslagare. Av trä, ben, sten. Av brons och klumpigt tillplattat järn. Långt senare gjord av rostfritt ...

Av: Gunder Andersson | 28 augusti, 2008
Konstens porträtt

Veckan från hyllan, Vecka 11, 2012

Det har varit presidentval i Finland. Sauli Niinistö vann. Han är konservativ, men i Finland som på många andra håll i världen vill inte de konservativa kalla sig för konservativa ...

Av: Gregor Flakierski | 10 mars, 2012
Veckans titt i hyllan

Renässans för Rönblom

”Råkefårt, sade handlaren på sin flytande franska och svängde med armen.” H.–K. Rönbloms deckare ”Skratta, Pjazzo” från 1956 inleds i speceriaffären på en lantlig ort där ryktena snabbt tar fart ...

Av: Ivo Holmqvist | 05 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Är Prigogines teori bara ”rök och speglar”, en omodern ingång till det som kommer efter?



Libb ThimsJa, så resonerar en mycket aktiv tänkare, Libb Thims, en amerikansk elektrokemisk ingenjör, född 1975, som presenterar sig som ”thermodynamicistGoethean philosopher, and hmolscience /…/ paradigm change initiator”. Det är en synnerligen verksam man, hans system av webbsidor och länkar är nog det största och mest genomarbetade jag har mött. En inkörsport är Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. en annan Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. . Ett nyckelord är hmolpedia = human molecule encyclopedia.

Oftast döljer sig Thims bakom den termodynamiska pseudonymen Sadi-Carnot. Hans självkänsla och trosvisshet är det inget fel på, men samtidigt publicerar han villigt invändningar, sådana som dem jag har framfört. Han har också själv upptäckt min hemsida och på sitt sätt gjort rättvisa åt den.

Termodynamiken och Goethe – d v s Die Wahlverwandtschaften – är hans kärnområden, och han hävdar inte bara, att "Historien kan förutsägas med termodynamik", utan också att ”Kärlek är i sin yttersta analys ingenting annat än kemiska reaktioner”. Ja, så kan man ju säga, men då har man missat att det intressanta, själva finessen med det hela, är just det som ligger ovanför denna nivå och som man alltså har reducerat bort. Libb Thims verksamhet är ett exempel - bland många - på vilken berusning som analysens och reduktionens lättköpta triumfer kan leda till. Man tycker sig plötsligt se det som ingen annan har sett, och segern är vunnen. Libb Thims är alltså inte den förste, som har erfarit detta, men han är kanske den häftigaste.

De två citaten ovan har Thims hämtat från andra – det första är från hans kanske främste vapenbroder, ryssen Georgi Gladyshev – men han återger dem utan invändningar. I e-brev till mig har han förklarat att vad Goethe gjorde i Die Wahlverwandtschaften går långt utöver vad Prigogine och Jantsch åstadkom. Prigogines teori är bara ”rök och speglar”, den befinner sig inte längre i rampljuset och tillfredsställer inte den mentala aptiten utan är bara en ingångsport till det som kommer efter; dessutom har han fel. (Jämför om ”Arvet från Prigogine” och Prigogine-medaljen i min Mellan atomer och universum, 2010, s 107-175.)

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vad gäller Goethe är det alltså Die Wahlverwandtschaften det är fråga om. Där har naturligtvis Goethe lagt korten till rätta för Thims, men såvitt jag förstår, reducerar han romanen till något slags avhandling i (mänsklig) kemi, vilket knappast vare sig Goethe eller läsaren är beredd att acceptera. Men det ges alltså alla möjligheter att följa Thims på hans upptäcktsresa i verket och ta ställning till när han går för långt och när inte. Det är möjligt att han här har något att bidra med. Utredningen av bokens namn är i varje fall föredömlig.

Human ChemistryAllra häftigast blir Thims i en artikel om ”anuniska” religioners syn på liv och död. Även de mest ateistiska och nihilistiska forskare, skriver han, vill hålla fast vid sin tro ”att han eller hon är ’levande’ och vid någon tidpunkt kommer att ’dö’ – trots att en sådan ’modell’ helt strider mot modern fysik och kemi, enligt vilka molekyler, atomer och subatomära partiklar inte lever och inte dör och /…/ att en människa är en molekyl /…/. Hela situationen är minst sagt humoristisk.” Här häpnar man inför skribentens blindhet. En människa är ju faktiskt inte en molekyl utan en nästan oändlig mängd sådana, sammanfogade och samarbetande på alla upptänkliga nivåer och sätt. Och det är ju just i samverkan finessen ligger. Det är som vanligt: det viktiga är inte materieklumparna eller energiknippena utan sätten de samarbetar på.

Det hela är det klassiska fallet med naturvetarens, scientistens, övermod inför sitt eget vetande. Och det är där Prigogines och Jantschs storhet ligger. Som få andra har de inte bara förstått, att det är samverkan det kommer an på utan också sett, att det i naturen överallt finns sådana samspel av högst avancerat slag: självorganiserande system, ”dissipativa strukturer” – från virvlar i gaser och vätskor, ljuslågor, levande organismer, kretslopp i jordens ekosystem och i varje organism ner till cellen o s v. Dessa kan utan förvarning överskrida sig själva och därmed också varje urskiljbart orsaksmönster. Både i den oorganiska naturen och i den organiska, både i liv och icke-liv. Världen är lika förunderlig som underbar och övergår människans förstånd.

Erland Lagerroth

 

Källor

Erich Jantsch, The Self-Organizing Universe, 1980

Ilya Prigogine och Isabelle Stengers, Ordning ur kaos. Människans nya dialog med naturen, 1985

Erland Lagerroth, Världen och vetandet sjunger på nytt. Från en mekanisk värld till ett kreativt universum, 1994

Ur arkivet

view_module reorder

Ayodhya sexton år efteråt

1992 jämnade extremistiska hinduer Babru moskén från 1500-talet i Ayodhya till marken, under det att ledare för BJP och andra politiska grupperingar hejade på. Omkring tvåtusen människor mördades i de ...

Av: Pär Fredborn Larsson | Resereportage | 10 februari, 2009

Dagarna bara försvinner

slängt idag ut min enorma samling plank- och bredstumpar från ena lidret, kan inte fatta hur det blivit sådana mängder, och ens varifrån, helt abnormt, men tiotals års mest meningslösa ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 02 augusti, 2012

Sado-masochism - historien bakom ordet

Sado-masochism - historien bakom ordet Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ...

Av: Agneta Tröjer | Essäer om samhället | 04 augusti, 2007

Samuel Beckett, nobelpristagare 1969. En tillbakablick

Samuel Beckett fick nobelpriset år 1969 och har nått ut till en stor publik, framför allt när det gäller pjäsen I väntan på Godot, just nu aktuell på Stockholms Stadsteater ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 14 december, 2009

Oförkränkta sinnen

Jag levde före revolutionen sovande med fagra kärleksbon i lindor runt hårsvallet och skuldrorna. Duva, nu när du kommer dråsande, kommer du sent men du kommer efterlängtad.Ömmande lust och ömhet ...

Av: BOEL SCHENLÆR | Essäer om religionen | 07 september, 2009

Rapport från Stockholms genrefilmfestival ”Monsters of Film”

Från 8:e till 12:e oktober 2014 iscensattes den andra upplagan av Monsters of Film-festivalen i Stockholm, en genrefilmfestival där skräck, fantasi, provokation, surrealism, konst och framförallt monster får plats. Festivalen ...

Av: Marco De Baptistis | Essäer om film | 25 oktober, 2014

Benjamin 3

     

Av: Håkam Eklund | Kulturen strippar | 28 augusti, 2011

Oliver Knussen, foto Mark Allan

Orkesterns man! - Oliver Knussen i Stockholms konserthus

Tonsättarporträtten i Stockholms konserthus är inne på sin trettioförsta vända. Nu kan man hänga upp ytterligare ett porträtt - på den engelske tonsättaren Oliver Knussen - bredvid de andra trettio ...

Av: Ulf Stenberg | Musikens porträtt | 01 december, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.