Allt är trafikens fel

Trafiken påverkar mig. Sedan tre år tillbaka har jag som Eksjöbo lärt mig att köra fortare men jag har blivit ögontjänare på kuppen. Min hastighet växlar numera beroende på antalet ...

Av: Isabella Clevenhag Sörängen | 27 mars, 2012
Gästkrönikör

Rejessörens andra besök här

Söndag fort nu tillskynda vidare till möta decemberrejessören emot herrn anlända, stå sig rysskramae honom mött som en måttligt redbar loserförfattare istället helst tillmötes, gudskélovet, vad värre det kunnat förlöpt ...

Av: Stefan Hammarèn | 20 december, 2012
Stefan Hammarén

Människor kan gå så långt för att uppleva ett mirakel, jag ser flera…

Jag har alltid fäst vikt vid sådant i livet som många andra går förbi – naturen, havet, luften, att kunna springa, älska, prata och skriva. Jag sätter ett okränkbart värde ...

Av: Julia Thoresson Berkquist | 23 februari, 2012
Essäer

Bruce eller Loreen?

Sommarmusik är ett kapitel för sig. Sätt begreppet ”sommar” före den alldeles vanliga musiken. Flytta ut konserten i det fria. Rent akustiskt sämre, men närvarokänslan ökar! Och sommaren är kort ...

Av: Per-Inge Planefors | 30 juli, 2012
Gästkrönikör

”Monism” – en tredje utväg



Pantheon i RomInför en aktualisering av Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus fick jag från professor Birthe Sjöberg mig till livs följande citat från Rydbergs Medeltidens magi från 1865:

”Vår tid är en brytningstid mellan dessa krafter. Å ena sidan sväfvar djäfvulstron, predikad från tusen talarestolar för den stora massan, som ett Damoklessvärd öfver civilisationens hufvud; å den andra utbreda filosofien och naturvetenskapen en rationell och monistisk världsåskådning till en allt större krets."

Ett sådant citat kan få en att tänka. Å ena sidan var det tydligen då förfärligt med denna djävulstro, förkunnad från landets predikstolar som en lära om verkliga, högst materiella straff. Å andra sidan var det alltså vetenskapen, som skulle frälsa från dessa ohyggligheter, och det alldeles oproblematiskt. Man tycks ännu inte – ganska naturligt, dock, det är ju 147 år sedan dess – ha förstått att vetenskapen kunde vara problematisk, även den.

Filosofin och naturvetenskapen är alltså ”en rationell och monistisk världsåskådning”, skriver Rydberg. Men han tycks inte inse att den monism, som åtminstone naturvetenskapen företräder, är en monism på materiens villkor, en monism där materien blir allt. Genom analys och reduktion – den klassiska naturvetenskapens båda självklara instrument och nyckelbegrepp – blir allt reducerat till just materia. Var och en av oss är bara en hög med syre, kol, väte, kväve, kalcium, fosfor, klor och lite metaller m.m. Och vetenskap blir synonymt med analys, en analys som leder till determinism.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nåja, biologin och medicinen är ju i dag lite mindre reduktionistiska, man urskiljer också vissa organ och processer. Men principen är klar, det är analysen och reduktionen som är de självklara framgångssätten. Vi är ”ingenting annat än” eller ”bara” det ena eller andra. Men verkligheten talar mot denna monism. För det finns ju faktiskt också en ”andlig” dimension, till vilken t ex vetenskapens teorier och hypoteser hör.

Finns det då ingen utväg ur den här återvändsgränden? Jag har alltid varit glad för landskap, natur och det konkreta, men också för litteratur, tänkande och skrivande, och talar alltså (också) i egen sak. Jo, det är just vad det gör, fast få tycks ha upptäckt det och än färre ha förstått det. Det är en helt annan monism, som jag har försökt lansera i det här landet åtminstone sedan 1994 (Världen och vetandet sjunger på nytt). En monism som utgår från, erkänner ”materiens” prioritet men som inte nöjer sig med att se den styckevis och delt, som atomer och elementarpartiklar, utan som har förstått att den överallt uppträder och fungerar som helheter, processer och system, drivna av den energi som går genom världen och som ytterst härrör från solen (och jordens innandömen).

Ilya PrigogineDen förste som förstod detta och utvecklade det till en teori och en världsbild var den rysk-belgiske professorn i fysikalisk kemi i Bryssel och Austin, Texas, Ilya Prigogine. För detta fick han Nobelpriset i kemi 1977, men trots att han (tillsammans med Isabelle Stengers) vidareutvecklade dessa idéer i Order out of Chaos (1980, franska originalet La nouvelle alliance 1979), och trots att de framställdes ännu klarare i Erich Jantschs magnifika The Self-Organizing Universe från1980 (på tyska 1979), har dessa idéer inte slagit igenom, i varje fall inte i Sverige.

Är det för svårt att tänka i banor som dessa, i processer, helheter och system i stället för i resultatet av analys och reduktion: separata smådelar? Men här finns alltså just en monism, som på basis av fysikaliska förhållanden kan visa hur världen byggs upp av sådana system. Det är också evolutionens väg. Skall vi i den ”rationella analysen” bortse från den? I själva verket har Prigogine gett oss en världsbild, som inkluderar men överträffar både Newtons och Darwins. För att inte tala om Bibelns. Kanske har vi nu till sist nått bortom den.

Världen är alltså ett hav av sådana system, alltifrån virvlar i vätskor och luft, ljuslågan, solenergins oändligt komplicerade kretslopp på jorden och alla ämnens motsvarande kretslopp; vädret och klimatet, cellen, växter och djur – och vi själva. Antingen vi står, går eller cyklar lever vi långt från statisk jämvikt men i dynamisk balans, och med maten skaffar vi oss den energi, som kan vidmakthålla denna balans och rörlighet. Prigogine kallar dessa system ”dissipativa strukturer”, system som ”förskingrar” (dissipate) den energi som fordras för att driva dem.

Mat och vätska passerar alltså genom oss, så att vi kan uppehålla denna balans och på basis av den arbeta och skapa. Också andliga skapelser av alla slag, t ex denna artikel. Även dessa har alltså sin plats i denna monism. Vi kommer aldrig ifrån den fysikaliska basen, men på den kan hela vår värld byggas. I form av självorganiserande system. För så är vår värld beskaffad, så fungerar den. Det är en tredje lösning vid sidan av religionens överjordiska och den traditionella vetenskapens ”underjordiska” (höll jag på att säga), den enda hållbara.

Ibland tänker jag på den sex timmars hjärtoperation som jag var med om vid 83 års ålder, om också inte som medveten iakttagare. Men det är lätt att föreställa sig den syn som öppnade sig för läkare och sköterskor, när de skar upp mitt bröst: en uppsättning stora och små köttpaket vilande i kroppsvätska. De förstod att urskilja olika organ, men allt var ju ”bara” olika former av kött och ben. Undret, det stora undret är ju att dessa köttslamsor kan verka och samverka, så att det blir och förblir en individ, en individ som inte bara kan leva utan också kan skapa allsköns ”andliga” produkter. Av köttslamsor och mat och dryck kan det bli både Hamlet, Sixtinska kapellet och Beethovens nia. Det är det stora undret som vi alla har skäl att lova och prisa - lika stora skäl som Heidenstam på hans gravtumba:

Tacksam prisade han
det ofattliga
att det förunnades honom
genomleva ett liv
på jorden
som människa.

Trots alla sina brister och svagheter och dumheter är människan den oförlikneliga. Och den här ”monismen” är alltså inte en monism på annat sätt än att det materiella och det andliga hör nära samman genom det under som varje gång uppträder vid ”instabilitetströskeln”: systemet går över från en regim, en existensform, till en annan. Världen är sammanhållen men uppträder ändå i två dimensioner. Till sist är väl både monism och dualism därför ganska dumma begrepp – världen är alltid tvåledad men ändå sammanhållen.

Erland Lagerroth

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Erotiskkrönika 03 Tantra

heller icke är en mer den lövknekts som vissnat annat för annat, eller sprungit dolt bort i ovädret ej blekt om, kvar tillför dina kinders hindrade kyss, väderhärdad med tiden ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 05 augusti, 2010

Veckan från Margareta Zetterströms Italien

Silvio Berlusconi har gjort sig skyldig till korruption, nepotism, kontakter med maffian, skattefusk, han har monopoliserat italienska media, stiftat lagar som ger honom straffrihet, främlingsfientlighet, rasism, sexism, homofobi, han har ...

Av: Gregorz Flakierski | Veckans titt i hyllan | 19 november, 2011

Litterär liklogistik

Monsunregnet hade upphört och himmelens slussar var stängda. Morgonen var het och stilla. Vattnet hade sjunkit ner i markerna och en kväljande lukt steg ur landskapet. Avdunstningar från djurkadaver, hushållssopor ...

Av: Benny Holmberg | Essäer | 28 oktober, 2012

Om Frans G. Bengtssons essäer

Frans G. Bengtsson roman ”Röde Orm” ska ges ut i en nyutgåva. Det sa Lars Lönnroth i en streckare (SvB) 9/2  i år. Vilket förlag det gäller nämndes inte men ...

Av: Lennart Svensson | Essäer om litteratur & böcker | 07 mars, 2012

Interiör från Egon Schieles sommarbostad i Cesky Krumlov. Foto: Mathias Jansson

Egon Schiele bortjagad från sitt sommarhus

Egon Schiele betraktas som en av konstens "bad boy". Han hade en förkärlek för att måla av unga flickor i erotiska positioner och när det kom ut att han anlitade ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 20 september, 2015

Shaun Tan: bilder som talar tusen ord

När Shaun Tan får ALMA-priset är det för ett berättande konstnärskap. Han visar oss bilder att själva läsa och fantisera vidare på. Det var sådana inre bilder Astrid Lindgren gav ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om konst | 08 Maj, 2011

Dataspel och konst i Norden från 1995 till idag

Det såg ut att bli en helt vanlig dag på konstmuseet, men plötsligt var de överallt. Muterade monster, dödligt beväpnade och skjutglada. Det fanns bara en sak att göra, döda ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 28 oktober, 2013

Hårda klappar i år! - Årets bästa böcker

Granen är grön, glöggen är spetsad så att far vinglar där bakom bomullsskägget och har svårt att läsa lapparna på julklapparna. Grisen är död och dess feta rumpa är både ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 18 december, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.