I väntan på år 2012

 Percival om Rimbaud, profetior, och solmedvetenhet  Så vitt jag förstår är världen en ofödd historia, visserligen född men ändå ofödd. Vår värld är uppfylld av en mänsklighet som troligen ...

Av: Percival | 22 juni, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Senmoderniteten. Del 1

Innledning Emnet for essayet mitt er livet i senmoderniteten. ‘Senmoderniteten’ er et abstrakt begrep; om abstrakte begrep sirkulerer i et samfunn, er det ikke helt opplagt at dermed er disse ord ...

Av: Thor Olav Olsen | 20 juli, 2013
Agora - filosofiska essäer

Jobs bok i kristider

Människan är ett syndabocksbenäget djur. Man pekar ut eller också utpekas man. I tider av kris måste officiella huvuden rulla. Chefer avsätts, ministrar avgår, kungen halshuggs. Föremålen skiftar och mekanismen ...

Av: Eugenio Trías | 07 mars, 2011
Agora - filosofiska essäer

Knaster är det enda...

Knaster är det enda... knaster är det enda som efterlämnats tolkningar vill vinnas men eko är det enda som existerar inget går längre att återskapa nytt är redan för gammalt några slut finns inte längre startskotten har ...

Av: Maria Yvell | 20 november, 2007
Utopiska geografier

Veckans från Grekland



Slaget vid Thermopyle av DavidDet är ekonomisk kris i Grekland, för att uttrycka det milt, landet står på randen till konkurs. Orsaken sägs vara att grekerna har levt över sina tillgångar och tillskansat sig alldeles för många generöst tilltagna förmåner. Konstigt, vad jag vet är Grekland det gamla EU:s fattigaste land, och problemet för de flesta är snarare för lite tillgångar och inga förmåner alls.

Samtidigt har Grekland EU:s lägsta skatteinkomster, och det trots att landet har relativt sett ovanligt många miljonärer. Och miljardärer. 600 miljarder euro har förts ut ur landet. Vilket väl gör att de rika inte har råd att betala krisnotan? Och vill istället att alla andra, de som inte har fört ut några miljarder minsann, ska pröjsa.
Sedan upprepas det till leda i våra media att alldeles för många greker har en anställning (i staten). Inte heller det helt lätt att begripa. Arbetslösheten är närmare 20 procent, och det trots att kanske så många som en miljon greker har sökt sin utkomst utomlands.

Det blir alltmer uppenbart att det egentligen handlar om ett gäng tjuvar som har snott åt sig en massa pengar, tacka vare lån i utländska banker, och nu ska dessa banker räddas, och det ska betalas av Greklands arbetande befolkning. Vilket den naturligt nog vägrar att göra.

Märkligt nog administreras detta skandalösa röveri av ett parti som heter "Panhellenska socialistiska rörelsen".

Det är långt ifrån första krisen i Greklands historia. Med Marx ord upprepar sig historien alltid - först som tragedi, sedan som fars. Det räcker att se på premiärminister Papandreou, (den tredje i raden inom familjen som styr landet, Grekland har i modern tid regerats av två familjedynastier, Papandreou och Karamanlis), han ser ut som hanrejen i en taskig sängkammarfars.

Det talas mycket om grekiskt drama, men det är bara en fars. Det räcker att jämföra  med de antika grekiska dramerna, för att inse skillnaden.

Tänk bara på Oidipus. Grabben slår ihjäl farsan, sätter på morsan, och när han inser att det här var inget bra, sticker han ut ögonen på sig själv. Det kallar jag drama.

(Det var förstås innan den olycksalige gossen hamnade på en soffa i Wien, och blev hela medelklassens lilla älskling.)

Eller ta han Orestes. Inte lika porrigt som Oidipus, men rätt häftigt ändå. Först slår mammsen ihjäl pappsen. Då surnar Orestes till, och tar lilla mamma av daga. Får taskigt samvete och drömmer mardrömmar. Det kallar jag drama.

Inte heller är protesterna särskilt imponerande, alla häftiga actionbilder från Aten till trots. Lysistrate och de andra damerna i Aten och Sparta är kanske inte lika spektakulära men definitivt betydligt mer effektiva.

Kan vara ett tips till Madame Papandreou och alla grekiska kvinnor.

Gregor Flakierski

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Debatt och Samtal om rasism på Peace & Love festival 2012

Rasismen som inte kom tillbaka utan som alltid funnits – ”Hur bygger vi ett samhälle där vi kan leva tillsammans?” Förutsättningarna för samtalet om rasism och främlingsfientlighet i Sverige är inte ...

Av: Linda Bönström | Kulturreportage | 11 juli, 2012

Collografi gör gott för själen

Kärt barn har många namn. Jag får en känsla av att det ter sig så för konstnärerna som uttrycker sig genom collografi – eller collagrafi, alternativt limtryck, som denna tryck- ...

Av: Marit Jonsson, Formom | Essäer om konst | 16 februari, 2012

Anna plus Sonja är lika med bra

  Anna Järvinens medverkan på samlingsplattan "Sonja Åkesson tolkad av..." befäste ytterligare hennes position som en chanteuse extraordinaire i dagens Sverige. Skivan har fått väldigt fina recensioner (till exempel här på ...

Av: Viktor Andersson | Musikens porträtt | 23 januari, 2011

Pennan

Jag skriver, ibland skriver jag ord, och ibland, om min ägare tillåter det, blir dessa ord meningar. Det händer ofta att jag kommer till en punkt och mer ofta än ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 15 april, 2014

Robert Halvarsson Foto Robin Malmqvist

Tre nya dikter av Robert Halvarsson

Robert Halvarsson presenterar tre nya dikter.

Av: Robert Halvarsson | Utopiska geografier | 23 juli, 2016

Kulturen og dens voktere

Atikkelen er om de ulike former for kultur: kultur er ikke bare om imaginativ skaping, eller at det er om det menneskene selv lager, for det som er spesifkt for ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 augusti, 2011

Vem ska man tro på – val 2014

Snart är det val igen och våra etablerade partiledare syns precis överallt. Det är löften och hot, tjuvnyp och flirt. Alla är både med och mot varandra i en salig ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 september, 2014

Friedrich Zarathustra Nietzsche

Nietzschelitteraturen är, minst sagt, omfattande. Redan 1889-1890 utgavs första kommentaren till Friedrich Nietzsches Sålunda talade Zarathustra, Gustav Naumanns tvåbandsutgåva Zarathustra-Commentar. Få filosofiska verk har initierat en sådan mängd synpunkter, lagt ...

Av: Bo I. Cavefors | Agora - filosofiska essäer | 30 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.