Har UFO: n någon plats inom teosofin?

Flygande tefat i historia och religion  En av de första dokumenterade UFO-observationerna gjordes den 5 augusti år1926. Det var den ryske målaren, upptäcktsresande och mystikern Nicholas Roerich, som befann sig på ...

Av: Carl Ek | 23 november, 2013
Kulturreportage

Det urolige sinn. Del I

Innledning Artikkelen miner om tre ulike oppfattelser om menneskesinnet, der den enkelte oppfattelse utgjør et element i en mer omfattende teori om hvilke ting som fins i universet. Det gis, etter ...

Av: Thor Olav Olsen | 03 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Beatrice Månsdotter

Glödande skymningsljus

”Jag har sett det här förut.” Han kisar med ögonen. ”Tusentals gånger i mina drömmar. Det är som om jag redan har varit här.” ”Mmm.” Hon nickar och följer med ...

Av: Beatrice Månsdotter | 28 december, 2016
Gästkrönikör

Donald och Melania Trump

Dynastin Trump

Gwenda Blairs “The Trump: three generations of Builders” som gavs ut för femton år sedan har när den kommit på nytt utökats med en del sidor och fått några extra ...

Av: Ivo Holmqvist | 08 oktober, 2016
Reportage om politik & samhälle

Veckan från hyllan, Veckan 42 2012



Gregor FlakierskiVeckan har inte saknat komiska och dramatiska poänger. Ibland var det svårt att veta vilket var vilket. Som en Saudiarabien genomförde en kampanj mot bröstcancer – utan kvinnor. Istället med fyra glada män.

Men det visar nog bara att alla anklagelser mot Saudiarabien om religiös fundamentalism är ingenting annat än ont förtal. Landet styrs uppenbarligen av människor – män givetvis – med stort sinne för humor.

Vem behöver kvinnor när det finns bröst?

Och eftersom de är våra trogna allierade i kampen mot terrorismen och för frihet, demokrati och marknadsekonomi vill jag å det bestämdaste betona att landet har gjort betydande framsteg när det gäller demokratiska rättigheter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Så länge de inte gäller kvinnor. Och deras bröst. Det har någonting med deras traditioner att göra. Man ska slå vakt om traditioner. Som Bosse Hansson.

Telias vd ska tvingas avgå i förtid. Men det ska han inte alls, meddelar Telia. Hans avgång var planerad för länge, länge sedan, och har absolut ingenting med den senaste tidens anklagelser om mutbrott att göra.

Kul på ett sätt. Men ändå allvar. Det gäller nämligen att motivera grabbens astronomiska fallskärmsavtal.

Aktivister från Greenpeace bröt sig in på Forsmark och Ringhals. Några av dem till och med övernattade där. Säkerheten är inte alls hotad, meddelar respektive kärnkraftsverks talespersoner. Så ock miljöminister Lena Ek.

Centerpartiet har därmed fått sin egen Bagdad-Bob. Ringhals-Lena?

Veckans viktigaste händelse har emellertid varit Nobelpriset i litteratur. I år tilldelades det en kinesisk författare. Jag har tyvärr inte läst honom, men att döma av kommentarer var det nog ett bra val.

Det där med Nobelpriset är inte alldeles oproblematiskt. Här en liten text i ämnet:

Själva idén att tävla i litteratur är inte alldeles okomplicerad och Nobelpriset har genom åren lett till många upprörda diskussioner och åtskilliga kontroverser. Listan på dem som inte har fått priset är imponerande, det räcker att nämna namn som Strindberg, Kafka, Proust, Ibsen och Woolf.

Av dem som har fått priset har två tackat nej, Boris Pasternak (1958) som tvingades därtill av de sovjetiska myndigheterna, och Jean-Paul Sartre (1964) som ansåg att mottagande av priset skulle innebära en oförlåtlig eftergift åt borgarklassen. 24 författare har inte kommit till Stockholm för att hämta sitt pris, och sju har inte velat hålla det brukliga Nobeltalet. Den notoriskt skygge Samuel Beckett (1969) accepterade priset på villkor att han inte behövde hämta det.

En gång har man tilldelat priset postumt. Den svenske poeten och Akademins mångårige sekreterare Karl-Axel Karlfeldt ansåg sig jävig i egenskap av akademiledamot, men 1931 efter sin död kunde han inte längre protestera, och blev därmed Sveriges tredje Nobelpristagare.

Knut Hamsun är bara en i raden av pristagare som har komprometterat sig politiskt. En annan är tysken Gerhart Hauptmann (1912) som stödde Hitler 1933 (han drog dock tillbaka sitt stöd senare).

Nobelpristagarna har det mesta skiftande sociala bakgrund, Bertrand Russell (1950) och Winston Churchill (1953) härstammade från den engelska högaristokratin. Från betydligt enklare omständigheter kom Harry Martinsson, liksom Grazia Deledda (1926) och Albert Camus (1957) vars mödrar var analfabeter. Derek Walcotts (1992) mor- och farföräldrar var slavar!

Två Nobelpristagare bär samma namn men var inte släkt, chilenskan Gabriela Mistral (1945) och fransmannen Frederic Mistral (1904).

Fyra gånger har Nobelpriset delats mellan två författare. F. Mistral – som skrev på provencalska – och spanjoren José Echegaray (egentligen bask) delade på priset 1904, liksom senare danskarna Karl Gjellerup och Henrik Pontoppidan 1917, Nelly Sachs, judinna bosatt i Sverige som skrev på tyska och Josef Samuel Agnon, jude född i Ukraina som då var en del av Österrike-Ungern, senare bosatt i Tyskland och Palestina/Israel, skrev på hebreiska, delade på priset 1966, och sist men inte minst Eyvind Johnsson och Harry Martinsson 1974.

Som framgår är frågan om pristagarnas nationalitet inte alltid alldeles enkel. Irländaren Beckett bodde i Paris, skrev på franska och översatte sedan själv sina verk till engelska. Maurice Maeterlinck (1911) var flamländare, belgisk medborgare, skrev på franska och bodde under lång tid i USA. V.S.Naipaul (2001) är barn till Indienättlingar på Trinidad, bosatt i Storbritannien, och mer engelsk än någon engelsman. Josip Brodsky (1987) rysk jude utvisad ur Sovjet skrev på både ryska och engelska. Och naturligtvis Elias Canetti (1981), jude född i Bulgarien, brittisk medborgare, skrev på tyska, anses tillhöra den österrikiska litteraturtraditionen.

Geografin är inte desto mindre av stor betydelse. Den förste icke-europeiske författaren att få Nobelpriset är R.Tagore (1913), en indier som skrev på bengali. Den förste amerikanen är Sinclair Lewis (1930). Den europeiska dominansen har dock bestått. Det svarta Afrika har bara en pristagare, Wole Soyinka (1986), liksom Australien med Patrik White (1973). Latinamerika har hävdat sig något bättre, men den skeva fördelningen är fortfarande ett problem. Ett tag hade Sverige fler pristagare än Asien, Afrika och Sydamerika tillsammans.

Könsfördelningen är inte ett problem utan en skandal, fortfarande är endast tolv pristagare – av över hundra! – kvinnor. Efter valet av Elfriede Jelinek, Doris Lessing, och Herta Müller under 2000-talet har Akademin haft chansen att under de kommande åren rätta till balansen ytterligare. Hittills har de inte tagit den.

Gregor Flakierski

Ur arkivet

view_module reorder

Jag, Buddenbrooks och julmarknad i Lübeck

Nordtyska Lübeck – handelscentrum och drottning i det medeltida Hanseförbundet – har alltsedan staden grundades på 1100-talet lockat till sig svenskar. 1519 kom Gustav Vasa dit, på flykt från danskarna ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 20 december, 2012

Veckan från hyllan. Vecka 36-2012

Moderaternas partisekreterare och då fortfarande ansvarig för partiets kommunikation på sociala medier, Thomas Böhlmark, har i ett twitterinlägg kallat en kvinnlig politiker med kurdiskt ursprung för ”klappturk”. Den rasistiska benämningen ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 01 september, 2012

Sweden Rock. Foto: Sture Svensson

Sweden Rock 2015

Fotografen Sture Svensson på Tidningen Kulturen har varit på besök i Norje i Blekinge och dokumenterat Sweden Rock 2015, en resa bland gamla 1980-talets rockare och nya unga spännande band ...

Av: Sture Svensson | Essäer om musik | 16 juni, 2015

Jag sover inte!!!

Vi lever i ett samhälle där det är fint att vara morgonpigg. Arbetare går upp tidigt. Det vet ju alla. Som Robert Carlyles karaktär säger i Ken Loach filmen Riff-Raff - “Depressions are for the ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 08 november, 2013

Bibliska motiv i svensk 1900-talsdiktning

av William BlakeÄnnu i början av 1800-talet fanns  i svenska hem ofta inga andra böcker än psalmbok och katekes - möjligen också en Bibel. I slutet av samma århundrade, då ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 20 september, 2008

Upprörande och nedslående. Om Fritjof Capra

Upprörande Jag sitter och läser en bok av Fritiof Capra, Uncommon Wisdom. Conversations with Remarkable People från 1988 (Flamingo 1989). Capra är ingen ny bekantskap för mig, han tillhör de stora ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 13 augusti, 2013

Jag vandrar inte längre i Padjelanta. Jag går i cirklar i mitt eget…

Vi går i korridorer genom granskog. Luften smakar äventyr. Ida går framför mig. Ida som föddes på samma sjukhus som jag. Ida från min gymnasieklass. Vi vandrar på sommarleden genom ...

Av: Viktoria Silfverdal | Resereportage | 28 augusti, 2012

Röda korset, en spännande berättelse om en folkrörelse och ett stycke kvinnohistoria

Den så kallade Röda korsdagen firas traditionellt 8 maj, i år (2013) för 150:e gången. Historien om hur schweizaren Henry Dunant tog initiativet till den freds- och sjukvårdande organisationen Röda ...

Av: Mats Myrstener | Essäer | 03 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.