Jesus och mobiltelefonerna – en julbetraktelse

Nu i dagarna för sisådär 2015 år sedan sände Gud sin enfödde son till jorden. Han gjorde det för att ge oss möjlighet till frälsning. Något som profeterna i Gamla ...

Av: Carsten Palmer Schale | 24 december, 2011
Essäer om religionen

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

tid Allt utförs under ständig observation av tiduret i Korridoren, detta enväldiga kvarnhjul som hugger ned existensen i små ogina sekvenser. Det är också en vardaglighet som tränger på ...

Av: Benny Holmberg | 01 juli, 2011
Kulturreportage

Några tankar om Montaignes essäer

”Det som anses så säreget för makedonerkungen Perseus, nämligen att hans ande aldrig stannade i ett bestämt tillstånd, utan fladdrade omkring mellan olika livsformer och uppvisade en så flyktig och ...

Av: Björn Gustavsson | 15 april, 2014
Övriga porträtt

Noveller av Björn Augustson

Björn Augustson låter ett nostalgiskt tillbakablickande balanseras med en strävan efter att leva för stunden. Han låter drömmarna leva och ser i dem både motivation och inspiration. Han skriver krönikor ...

Av: Björn Augustson | 05 mars, 2012
Utopiska geografier

Veckan från hyllan. vecka 25 - 2012



Gregor FlakierskiFotbolls-EM, vilken tidstjuv! Det blir mycket fotboll, två matcher om dagen, även om jag inte ser alla, blir det långt mer tid framför tv:n än vanligt. Så är det nog för många just nu. Fotboll engagerar.

Naturligtvis handlar det till en del om fascination för själva spelet. Och inget ont i det. Leken är en självklar del av människans existens. Viktig och oumbärlig, just därför at den inte betyder ett dugg, den är ett mål i sig, med egna regler, och ett högst specifikt ramverk.

Men det handlar så klart om så mycket mer också. Det går säkerligen att göra en lång och djupsinnig analys om vilka frustrationer som fotbollens är ett sublimerat substitut för.

Att det rör sig i hög grad om nationell självhävdelse är uppenbart. Jämför bara den svenska publikens beteende under en landskamp, sist under fiaskot mot Ukraina, med firandet av nationaldagen. Intensiteten, känsloutbrotten, engagemanget, lidelsen, det är som två olika folk.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det kanske vore en bra idé för nationaldagsfirandet? Istället för tjafset med kungligheterna på Skansen, låt Sverige möta en blåbärsnation, Lichtenstein eller San Marino, då skulle ni få se på inlevelse i klass med norrmännens av oss så avundade Syttende Mai.

Att fotboll också är politik kan ingen på allvar tvivla på. Det senaste exemplet är EM-matchen mellan värdnationen Polen och ärkerivalen Ryssland. Det blev ett rejält bråk i centrala Warszawa, kravallpolisen fick ingripa, 180 anhölls, ett tiotal skadades. Egentligen får det betraktas som relativt lugnt och snällt. Många, jag med dem, befarade att det skulle bli mycket värre.

Matchen slutade med oavgjort 1-1, och det var nog lika bra det.

Före matchen skrev tidningar spaltmeter om just den politiska aspekten, fiendskapen genom historien mellan länderna, levande än – tyvärr – och de som höll ryssarna som favoriter i matchen skrev mycket om att det behövdes ett nytt under vid Wisła.

För er som inte har så bra koll, här en recension av en bok i ämnet som kom för ett par år sedan:

Warszawa 1920
Adam Zamoyski
Övers: Andreas Wadensjö
Dialogos, 2010

En historisk händelse av nästan mytiska dimensioner i polsk mellankrigshistoria, som dagens polska höger gärna vill anknyta till. Samtidigt tämligen okänt i Västeuropa, trots att det enligt det polska synsättet räddade nämnda Europa från att förslavas av bolsjevikiska horder.

Det handlar om det polsk-ryska kriget 1920. Den pånyttfödda polska staten utnyttjar svagheten hos ett Ryssland som fortfarande är sönderslitet av ett blodigt inbördeskrig, och etablerar ”fakta på marken” genom att ockupera stora delar av Ukraina och Vitryssland. Ryssarna lyckas dock att driva tillbaka polackerna, och de desperata bolsjevikerna ser här sin chans att slinka ut ur sin isolering och efterblivenhet genom att exportera revolutionen till Väst med hjälp av Röda Arméns bajonetter.

Det blev stopp utanför Warszawas portar, mest beroende på utdragna försörjningslinjer, oklar befälsordning, och inte minst polsk beslutsamhet. Händelsen kallas ”undret vid Wisła”.

Därmed besvarades frågan om det går att bygga socialismen i ett land. Visst går det, men resultatet blir därefter.

För Västeuropas del är konsekvenserna uppenbara, genom vad som inte hände.

Men visst är det en spännande fråga hur den reellt existerande socialismen hade kunnat se ut om den kom att inbegripa det industrialiserade Västeuropa.

Zamoyskis bok, trots uppenbara försök till objektivitet, riktigt dryper av traditionell polsk russofobi. Inte minst får den sovjetiske befälhavaren, Michail Tuchatjevskij, den unge marskalken som formulerar ett antal moderna militärdoktriner som sedermera används framgångsrikt av framför allt tyskarna, och som 1937 i likhet med så många andra sovjetiska officerare faller offer för Stalins utrensningar, en behandling som är allt annat än rättvis. Den är dessutom ganska rörig, och förlorar sig alldeles för mycket i detaljerade beskrivningar av alla militära rörelser och förflyttningar hit och dit. Men den ger en ganska hygglig översikt av händelseförloppet, och framför allt bjuder på ett slösande generöst bildmaterial.

Gregor Flakierski

 

Ur arkivet

view_module reorder
Sandrine Piau  Foto Eva Green

Sandrine gestikulerar och lever sig in i musiken

- Att sjunga på Drottningholmsteatern är bland det roligaste jag har gjort. Och dessutom var det underbart att vara i Stockholm. Jag verkligen älskade att vara där... Jag sitter med Sandrine ...

Av: Björn Gustavsson | Musikens porträtt | 30 oktober, 2017

Oh! Calcutta. Foto: Wikipedia

En kulmen närmar sig

Teaterhösten närmar sig som vanligt ett slags kulmen, i takt med att senhösten närmar sig. Säsongen har i år börjat bra – med sevärda uppsättningar på Drottningholmsteatern, Dramaten och Folkoperan; ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 15 oktober, 2015

ABBA de museala. En perverterad musik?

Thank you for the music. ABBA-musiken. Är det musik? Är det inte bara enkel sörja? Är det verkligen tonhöjd och tondjup? Är ABBA The music story, inte bara en vulgär ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 27 juni, 2013

Som regn

Aldrig har väl regnet varit så renande, som det var, då det sakta föll ner från mitt ansikte, där jag i väntan på att få åka hem, insåg att ingenting ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 22 oktober, 2014

Att se längre än näsan räcker

 Nei, tacka wil iag wår högtoplysta tid wi lefwa uti,wi weta intet mera af några omöjeligheter ..(Johan Krook 1741) När Emanuel Swedenborg kring år 1716 berättade att han skissat på ett ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 01 juni, 2012

Kvinnor som gnor – Intervju med Gittan Jönsson

Årets Henry Mayne-pristagare heter Gittan Jönsson. Priset instiftades 1991 av Birgit Rausing och hennes man Gad Rausing till minne av Birgit Rausings far konstnären Henry Mayne. Pristagaren utses vartannat år ...

Av: Katinka Kant | Konstens porträtt | 07 augusti, 2013

Absaloms vecka

En riksdagsledamot från Rasist-opportunistiska partiet har hoppat av och blivit politisk vild. Nu kan man i och för sig tycka att både han och hans partikamrater har alltid varit det. Annars ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 01 oktober, 2011

Bertel Gripenberg. Källa: Wikimedia Commons

Rytm och teman vävs skickligt samman

Gripenberg kan aldrig fråntas sin skicklighet som förfaren rimsmidare.

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 17 januari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.