ICA och de svarta kärnfria druvorna

Som boende mitt emellan Jönköping och Linköping i Ödeshög har vi en oerhörd bas, två rätt så stora och starkt växande städer med högskola respektive universitet. Häromdagen var jag på sammanträde ...

Av: Per-Inge Planefors | 15 januari, 2014
Gästkrönikör

Rilkes andra lyra

Under några veckor i februari 1922 fullbordade Rainer Maria Rilke sitt livsverk genom att skriva merparten av Duinoelegierna och Sonetterna till Orfeus. Det var enligt hans egna ord som ”en ...

Av: Bo Gustavsson | 27 februari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Olästa och omlästa böcker

I den hög av böcker som ligger på golvet, nere till vänster, har jag äntligen börjat botanisera. De är företrädesvis ”äldre” och svenska, och några – men inte alla – ...

Av: Carsten Palmer Schale | 05 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Erik Jorpes

Ett märkligt åländskt läkaröde

En ung åländsk läkare kom att kom att spela märkliga roll i det röda upproret som inleddes i Finland i januari1919. Erik Jorpes från Kökar hamnade på den röda ...

Av: Rolf Karlman | 31 januari, 2017
Essäer om politiken

Veckan från hyllan. Vecka 13, 2012



Gregor FlakierskiHan var mannen som gav opportunismen i världshistorien ett ansikte. Hånad av Tom Lehrer i de oförglömliga sångraderna ”Once the rockets are up, who cares where they come down? /That's not my department', says Wernher von Braun."

Infernaliskt satiriserad i Kubricks filmmästerverk “Strangelove” av Peter Sellers i högform, som den rullstolsbundne atombombsexperten dr Wunderliebe, som kallar USA:s president för “Mein Führer”, och lider av nervösa ticks som påminner obehagligt om Hitlerhälsning.

Den 23 mars i år skulle Wernher von Braun ha fyllt 100 år. Han var något av ett tekniskt geni, redan i sin ungdom experimenterade han med raketer, och skrev på 1920-talet en avhandling om bemannade rymdfärder. Han gjorde en snabb karriär i det nazistiska Tyskland, och kom att ansvara för utvecklingen av V-2-rakterna, det Wunderwaffe, mirakelvapnet, som var ett av Hitlers sista hopp.

von Braun gick med i nazistpartiet 1937, något som han senare påstod att han tvingades till. Ett inte helt ovanligt öde, efter kriget visade det sig ganska snabbt att det fanns inga nazister, mer än ledargardet, alla andra var tvångsrekryterade.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

1940 enrollerades von Braun i SS, och avancerade så småningom till Sturmbannführer (motsvarande major). Inte alldeles överraskande hävdade von Braun att medlemskapet i SS var så illa tvunget, med hänvisning till de arbetsuppgifter som han hade.

Han blev flerfaldigt dekorerad med höga ordnar, kanhända det också mot hans vilja.

I produktionen av V-2 användes tvångsarbetskraft i stor skala, bland annat fångar hämtade från koncentrationsläger. Wernher von Braun har förnekat kännedom om saken, en tämligen uppenbar lögn.

Omkring 12 000 tvångsarbetare miste livet i samband med tillverkningen av V-2-raketer. Vapnet krävde 8 000 offer när det sattes in, huvudsakligen rörde det sig om civilbefolkning. V-2 var det enda vapen vars produktion krävde mer offer än dess användning.

I mars 1944 arresterade von Braun på initiativ av självaste Himmler, anklagad för förberedelse av flykt till England, något som mycket väl kan ha varit sant. Von Braun såg tydligt hur kriget var på väg att sluta, och försökte rädda sitt eget skinn. Tack vare Speers intervention hos Hitler släpptes dock von Braun, som annars riskerade dödsstraff.

Bara några veckor före krigsslutet, i april 1945, överlämnade sig Wernher von Braun till amerikanerna, och tillsammans med ett hundratal andra tyska vetenskapsmän fördes han över till USA, i vad som kallades för ”Operation Overcast”.

Flera personer har antytt att det inte var rädsla för ryssarna, som han själv påstod, som fick von Braun att gå över till amerikanerna, utan medvetenheten om att de feta checkarna fanns att hämta i väster.

I USA ledde von Braun utvecklingen av raketer för rymdprogrammet, framför allt Saturn. Han anses också ha lämnat avgörande bidrag till de framgångsrika programmen Mercury, Gemini och Apollo.

Han var en omåttligt populär person i sitt nya hemland, och medverkade bland annat i tre kortfilmer av Walt Disney om rymden.

Han dog 1977 i njurcancer.

Och för den som undrar vart världshistorien är på väg, ger Tom Lehrer en fingervisning i sin sångtext: "In German oder English I know how to count down/Und I'm learning Chinese, says Wernher von Braun”.

Några böcker om Wernher von Braun:

Wernher von Braun, Crusader for Space, Stuhlinger, Ernst

The Dark Side of the Moon: Werner von Braun, the Third Reich and the Space Race, Biddle, Wayne

Von Braun: Dreamer of Space, Engineer of War, Neufeld, Michael J

Dr. Space: The Life of Wernher von Braun, Ward, Bob

 

Gregor Flakierski

 

Ur arkivet

view_module reorder

Konsten är för mig extrem anti-vardag. En intervju med Martin Tistedt

Martin Tistedt är en bland de bästa av Vertigos författare. Han skiftar mellan dröm och mardröm i det han skriver. Hans senaste roman heter Vår och där har drömmen ingen ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 25 maj, 2014

Vad är det nu i mig som brister

Det fanns en tid då jag drömde, då jag vaknade upp mitt i natten med häftigt bultande hjärta kall av svett och ångest, uppfylld av märkliga drömlika bilder känslan av att inte veta och ...

Av: Susann Wilhelmsson | Utopiska geografier | 12 oktober, 2009

Peyote-scenen, foto Gençer Yurttaş

Istanbuls viktigaste klubb

När man talar om Istanbuls oberoende musikscen måste man prata om Peyote, stadens viktigaste och äldsta klubb. Peyote har fått sitt namn från kaktusen som är välkänd för sina psykedeliska ...

Av: Aylin Ünal | Essäer om musik | 26 november, 2016

Människorna och språken

Två miljoner år sedan: enkla stenverktyg men ingen konst och inget språk, helt enkelt för att struphuvudets anatomi ännu inte medger det. 150 tusen år sedan: homo sapiens sapiens med ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om samhället | 03 december, 2010

Tonsättaren Lucio Garau och livets stora gåvor

  Lucio Garau är en tonsättare från Sardinien i Italien som har komponerat många verk som speglar musiken och ljuden från hans hemtrakter. Inte så mycket för folkmusiken i sig, utan ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 04 maj, 2011

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Ett ständigt misslyckande – dataspelens berättarstruktur inspirerar filmvärlden

Det ständiga misslyckandet är grunden för dataspelets berättarstruktur. Precis som i film och litteratur har ofta dataspel ett linjärt berättande. Huvudpersonen ska ta sig från berättelsen början till slutet genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 24 september, 2014

Vem är rädder för vargen här?

Jakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 24 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.