Lizzie Lundberg och den naivistiska konsten

I Sverige började man efter sekelskiftet 1900 uppskatta konst som tidigare missförståtts och föraktats, den naivistiska och den naiva. Den svenska naivismen uppstod närmast som en reaktion mot modernismen och ...

Av: Lena Månsson | 30 augusti, 2017
Kulturreportage

Litteraturen är språket, litteraturen är människan

Om Gayatri Chakrovorty Spivak Gayatri Chakrovorty Spivak, den produktiva nutida feministisk-marxistisk-dekonstruktivistiska litteraturkritikern, ofta kritiserad för sin svårtillgänglighet genom ett språk som endast talar till de invigda, men trots det populär som ...

Av: Anna Nyman | 28 april, 2008
Essäer om politiken

Brasilianska filmfestivalen. Möte med Marilia Rocha

Tack vare föreningen Brasilcines organisation har Stockholm under sju års tid haft möjlighet att skåda det absolut bästa som Brasilien har att presentera när det gäller filmindustri. Men Brasilien har också ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 23 november, 2012
Filmens porträtt

GIBCA – Fernando Sanchez Castillo gräver där han står – och minns

Lund 2010 En gång fick jag i uppdrag skriva om en konstutställning i min hemstads studenttidning, Lundagård. Utställningen skulle invigas med att ett stort huvud av brons rullades genom universitetets centrala ...

Av: Frida Sandström | 23 oktober, 2013
Essäer om konst

Veckan från Hellas



grekiska ruiner...Det pågår ett drama i Grekland. Grekerna har lånat alldeles för mycket stålar, och nu kan de inte betala tillbaka. Från början påstods det att det berodde på att de var lata och hade skaffat sig en massa förmåner, men det visade sig snabbt vara snack och dimridåer.

Ingen tycks däremot fråga hur det kommer sig att grekerna fick låna så mycket. Kan det bero på svaret? Att bankerna ställde upp utan att fråga eftersom Grekland var med i eurozonen.

Det är alltså euron som har försatt Grekland i detta prekära läge, och inte nog med det, det är samma euro som nu gör det omöjligt att ta sig ur krisen.

Det kan tyckas vara rimligt att de som har ställt till med grekiska krisen ska också betala för den, det vill säga bankerna och de andra euroländerna. Men se icke! De vill istället att grekerna själva, arbetare, tjänstemän, pensionärer, och sjuka ska betala och gå med på villkor som gör landet till en vasallstat, och bankerna i de andra euroländerna kan tjäna ännu mera pengar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Konstigt nog blir grekerna förbannade och säger nej. Det senaste påfundet är en folkomröstning. Det har chockat hela Europa med omnejd - låta folket bestämma om hur krisen ska lösas? Vad är det för dumheter, de förstår ju inte sitt eget bästa!

Än mindre förstår de vårt bästa.

En del började oroa sig för att folkomröstningen kan leda till ”demagogi”. Ligger mycket i det. Vem minns inte den svenska omröstningen, och ja-sidans närmast vetenskapliga argument om att ”det är roligare att säga ja”, som väl ingen rationell människa kunde motstå. Om det inte var för alla dessa demagoger…

Allting är nu grekernas fel. Den svaga tillväxten i världen, arbetslösheten, sociala problem, främlingsfientlighet, allt. Den grekiska ekonomins andel av eurozonen är ungefär två procent, så hur det lilla, och ganska fattiga, landet kan dra ner allt och alla trotsar mina horisonter. Men nog verkar det som att det är tacksamt med en syndabock, lätt att skylla på, och samtidigt tillräckligt svag för att inte kunna försvara sig. Har inte vi sett det förut? Med fruktansvärda konsekvenser.

Alltid lättare att hitta syndabockar än att ta uti med det som verkligen är fel.

Nu är grekerna ett luttrat folk, och har mycket historia att luta sig emot. Det skrevs grekiska dramer när Reinfeldts förfäder sprang omkring i grottor.

Det lilla Lundaförlaget Ellerströms har i år gett ut Aischylos drama ”Den fjättrade Prometheus” (övers: Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson. Prometheus var en slug titan, och hade han inte varit en del av mytologin hade han utan tvekan räknats som en av mänsklighetens största hjältar någonsin. Han stal nämligen elden och gav till människorna.

Att kunna ta med sig elden är förmodligen den viktigaste uppfinningen i mänsklighetens historia. Inte för inte betyder hans namn ”den som tänker före”.

Han tänkte nog inte att hans tilltag skulle väcka en sådan vrede hos gudarna. Straffet blev fruktansvärt. Han dömdes till att bli fjättrad vid en klippa där en örn ständigt hackade ut hans lever som dock ständigt växte ut igen.

Det kallar jag drama.

Grekerna är lyckligtvis ett påhittigt folk och därför befrias så småningom Prometheus av Herakles. Men det är som man brukar säga en annan historia.

Det är inte särskilt svårt att se paralleller mellan Prometheus och dagens tragedi. Ingen tillfällighet att Aischylos var Marx favoritförfattare.

 

Gregor Flakierski

Ur arkivet

view_module reorder

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Fotokomposition  Hebriana Alainentalo

Poetisk form eller formens poesi

Käre läsare, tanken på förståelse blir inte av följdintresse - allt kan ändras, kastas om. Det är enbart skilda känslodjup som texten vill frammana. Detta genom det mest förbjudna – ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 11 december, 2015

Boxaren och soldaten Joe Louis fyller 100 år

Han föddes den 13 maj 1914 som Joseph Louis Barrow. Skrönan har det till att när han skulle skriva under ett matchkontrakt var hans handstil så barnslig och bokstäverna så ...

Av: Gregor Flakierski | Övriga porträtt | 13 Maj, 2014

Augustinus och Sanningen

Filosofen och kyrkofadern Augustinus skriver i Bekännelser från 300-talet om ett begär efter smärta, som han får utlopp för på teatern. Men det är en smärta som bara får finnas ...

Av: Hedvig Ljungar | Gästkrönikör | 10 april, 2014

August och lasterna

Den pietistiska tron, en from riktning inom kristen religion, präglade August Strindbergs uppväxt. Modern Nora, som dog i lungsot när August var tretton, bad till Gud och sökte tröst hos ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 04 juni, 2011

Eleonora Bru · Dikter

Bild: Hebriana AlainentaloOm det inte var för ditt ansikte som vänder sig om hela tiden blir denna rörelse en gåta som smugit sig igenom två hundra år, för att passera ...

Av: Eleonora Bru | Utopiska geografier | 16 oktober, 2008

nya dikter av Carsten Palmer Schale

Carsten Palmer Schale som poet inför det nya året

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 11 januari, 2017

Tidiga Petrarcaspår i nordisk litteratur

The importance of Petrarch’s (1304-74) poetry has been immense. Lars Burman 1993 Icke sedan 600-året för Francesco Petrarcas födelse har den italienske poeten, filosofen og lärofadern fått så mycken uppmärksamhet i Norden ...

Av: Søren Sørensen | Litteraturens porträtt | 04 februari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts