På tal om Herakleitos

  Under en längre period denna höst 2012 har jag haft anledning att i lugn och ro ägna mig åt Herakleitos, vilket allteftersom gett upphov till följande i den gamle upphovsmannens ...

Av: Bertil Falk | 22 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Oswald Spengler, av  von Rudolf Großmann i tidskriften  Simplicissimus, 1922

Oswald Spenglers undergång ?

Det finns författare vars tänkande man bävar inför; vars texter ger sådana utblickar att läsaren känner svindel inför den bergstopp hon ställs på och den vy hon därmed skänks. Den ...

Av: Marcus Myrbäck | 13 juli, 2017
Agora - filosofiska essäer

Häxjakt, inkvisition och Camus - afrikanen

Förnuftsmässigt vet vi och via socialantropologin har vi lärt oss att trolldom förekommit, förekommer och kommer förekomma i alla samhällsformer, under varje religiös täckmantel. Redan Romarrikets kejsare Constantinus (337-336 f.Kr.) ...

Av: Bo I. Cavefors | 16 december, 2013
Essäer

Poeter får inte ljuga

Jag läser en amerikansk poet som säger att poeter inte ska vänta sig pengars framgång. Det innebär förstås att poeter inte är poeter på riktigt, de gör något annat. Den här killen ...

Av: William Males | 18 december, 2008
Gästkrönikör

Veckans titt i hyllan

Fotboll på liv och död

Gregor FlakierskiDen senaste tidens tragiska händelse i Helsingborg visar än en gång hur fotboll väcker starka känslor, som handlar om så mycket mer än bara att sparka på en boll. Det som tycks stå på spel är etniska och lokala lojaliteter, ideologiska motsättningar, klasstillhörighet, eller helt enkelt bara en djup frustration som lätt slår över i våld.

Ett krig har startats efter en fotbollslandskamp, låt gå att det fanns andra underliggande orsaker.

I det fotbollstokiga Brasilien har en parlamentsledamot på fullt allvar föreslagit att jordgloben i landets flagga skulle bytas ut mot en fotboll!

Och vem har inte hört talesättet ”Fotboll handlar inte om liv och död, det är mycket viktigare än så.”? Men det fanns en tid då det inte var bara en kul grej att säga oss fotbollsnördar emellan inför en viktig match, utan en brutal verklighet. Det spelades nämligen fotboll i nazisternas koncentrationsläger.

Kan man förstå ett land genom dess litteratur?

Gregor FlakierskiDen 9 mars är det 200 år sedan den ukrainske författaren Taras Sjevtjenko föddes. Han anses vara den moderna ukrainska litteraturens och det litterära ukrainska språkets grundare, och han intar en särställning i Ukrainas nationella medvetande.

Sjevtjenko har fler statyer i Ukraina än Lenin, städer, gator, skolor och företag är namngivna efter honom, skolbarnen får än idag lära sig hans poesi utantill, och hans dikt ”Testamente” åtnjuter en status näst efter landets nationalsång.

Taras Sjevtjenkos eget livsöde är fascinerande, samtidigt som det återspeglar mycket av förhållanden i 1800-talets Tsarryssland.

Han föddes som livegen, och det var först när han var 24 år gammal som han kunde friköpas. Priset för hans frihet var 2500 rubel, och pengarna skaffades fram genom att den kände ryske konstnären Karl Brjulov auktionerade bort ett porträtt av poeten Vasilij Zjukovskij, målat speciellt för ändamålet.

Sjevtjenko engagerade sig i Kyrillos och Methodios-broderskapet, en panslavistisk organisation som strävade efter att förvandla det ryska imperiet till en federation av självständiga slaviska nationer. Samtidigt publicerade han satiriska dikter, som hånade tsaren och hans familj.

Tysk höst

Gregor FlakierskiMånga är vi som har plågats i skolans historieundervisning med att älta årtal och diverse datum. För åtskilliga, kanske de flesta, har det medfört en livslång avsky för allt vad historia heter. Vi andra som av olika skäl har klarat oss med historieintresset i behåll har insett att plugga datum är lika ointressant som onödigt. Det finns ett historiens innehåll som är mycket väsentligare.


Det finns dock vissa datum som är svåra att gå förbi. Den 9 november är ett sådant datum. Det återkommer med viktiga händelser under hela den tyska 1900-tals historien med en envishet som gränsar till det magiska. Och Tysklands historia har alltid varit central för utvecklingen i Europa. 

Det börjar den 9 november 1918 är Vilhelm II, den tyske kejsaren, av sin morbror den blivande Edward VII kallad ”Historiens mest lysande fiasko”, abdikerar och tar sin tillflykt till sitt gods i Holland, där han dör 1941. Familjen Hohenzollern var Europas äldsta regerande dynasti, med anor tillbaka i tiden till 1061. Vilhelms abdikation innebar ett radikalt brott i den tyska historiens kontinuitet, och gjorde säkerligen tyskarna mer benägna att söka efter radikala lösningar. Kejsarens fanflykt, och så uppfattades det av många, förstärkte också ytterligare ”dolkstötslegenden”, uppfattningen, som exploaterades hårt av nazisterna, att Tyskland besegrades aldrig på slagfältet, utan förrådes av inre fiender. 

Viva Verdi!

Gregor FlakierskiHan anses ha samma avgörande betydelse för Italiens nationella identitet som de nationalromantiska författarna hade för de europeiska folkens befrielsekamp under 1800-talet.

Giuseppe Verdi föddes för 200 år sedan den 10 oktober 1813. Han räknas jämte Puccini och Wagner som en av världens främsta operakompositörer. En del, framför allt i Italien, skulle säkerligen hävda att han är den utan konkurrens störste.

Hans ställning i Italien har jämförts med Shakespeares i England. Det är ingen dålig jämförelse, det finns mycket som förenar de två. Dels har Verdi tydligt inspirerats av den store engelsmannen, och skrivit flera operor med utgångspunkt i hans pjäser: Macbeth, Falstaff, Othello. Dels delar de båda ett folkligt anslag i sina verk. Det är först i vår stelt känslokalla tid som deras folklighet har intellektualiserats bort. Inte minst Verdi har fått smällar på fingrarna av musikkritiker för sina alltför enkla melodier, brist på djup, och otillräcklig musikalisk skolning.

Sant är att Verdi inte kom in på musikkonservatoriet i Milano, men det säger nog mer om konservatoriets rigiditet än Verdis talang.

Veckan från hyllan. Vecka 26-2013

GLAD MIDSOMMARSveriges egentliga nationaldag Midsommarhelgen är här. Men nu går vi mot mörkare tider, och som luttrade gamlingar i Norrland brukar säga ”nu är det int´långt till jul”.

På Nordirland är det G-8 möte. Vill ni veta vad de har för sig kolla med den brittiska säkerhetstjänsten. De vet.

Senaste nytt från försvarsfronten: Sverige har två artilleribataljoner men inga artilleripjäser. Det får mig osökt att tänka på Jörn Donners ord: svenska försvaret är som att onanera inför ett samlag som aldrig blir av. Fast nu utan snopp.

Svenska läkare tillbringar minst tid med patienter av alla i Europa. Dessutom tycker allt fler att sjukvårdspolitiken, med bland annat vårdgarantin, leder helt fel, med fullständigt felaktiga prioriteringar. Det tycker inte socialminister Göran Hägglund (Kådisarna). Vad vet väl en läkare?

Den frågan är inte helt lätt att få svar på, av den enkla anledningen att det är få förunnat att få träffa en läkare. Det tycker inte Hägglund (Kådisarna) är något problem. De vet i alla fall ingenting.

Och Sverige är i alla fall bäst. Det vet alla som aldrig har haft med sjukvård i utlandet att göra.

Och nu är det semestertider, så risken är stor att någon medborgare kan hamna utanför Sveriges gränser, och bli vilseledd.

Risken att någon som verkligen behöver är i och för sig inte så stor, de har oftast inte råd. Det är sådant som kallas valfrihet.

Veckan från hyllan Vecka 25 2013

Gregor FlakierskiDet har varit partiledardebatt, och jag kan inte annat än att beundra regeringen. Efter sju års vid makten får Reinfeldt det att låta som om arbetslösheten var oppositionens fel, Hägglund orerar om ansvar när han själv inte tar något, och Björklund ska rädda skolan, efter att ha förstört den.

Bildspråket som de använder är minst sagt märkligt, för att inte säga obegripligt. Enligt Björklund ”tar det tid att vända en oceanångare”. Kanske det, men man kan inte vända ett skepp som sjunker.

Annie Lööf tycker inte om skattehöjningar, och det må så vara. Men vad är kopplingen mellan skattehöjningar och kreditkortsräkning?! Och varför Lyxfällan? Kan någon förklara hur det hänger ihop, förutom, att det låter slagkraftigt och bra. Eller är det bara det?

En som tycks gilla att skicka sina räkningar till andra, läs skattebetalare, är kungen. Fast någon vidare jävel på att svära är han inte. ”Fy fan”?!

Norska Säpo kritiseras för hur man hanterade misstankarna mot Breivik. Klart orättvist! Varför skulle de bry sig om honom, han var inte arab, inte muslim, inte ens utlänning. För ingen tror på allvar att våra nordiska säkerhetstjänster har till uppgift att bevaka vanliga, hederliga, blonda och blåögda nordbor.

Veckan från hyllan, Vecka 24-2013

Gregor FlakierskiRasisterna i SD (Sicherheitdienst? Det skulle förklara en del) har varit i blåsväder (igen) eftersom de uppbär massa partistöd för mandat som ingen företräder. De får helt enkelt pröjs för tomma stolar.

Och Jimmie Åkesson är den bäst betalde partiledaren, i relation till sina egna partimedlemmar.

Att vara svensk är att vara bedräglig. Fråga Annie Lööf, hon kan bekräfta.

Det pågår något slags Wagnerjubileum, och överallt dånar den pompösa musiken. Bedrövligt. Visserligen var han antisemit, men vilken kompositör…

Tänk om vi sa så där om andra människor. Han är visserligen en nazist, men mycket duktig revisor!

Och inte nog med det, allt det där Wagnertramset har skymt att det var 100 år sedan Stravinskijs Våroffer hade premiär.

Grattis i efterskott, och en liten text i ämnet. Nationaldagen och Stravinskij till ära:

Veckan från hyllan. Vecka 23-2013

Gregor FlakierskiVärmen har slagit till här uppe i norr, och det var varmare i Norrbotten än i Spanien. Det kanske vore en tanke, de ger oss sitt klimat, och vi sköter ekonomin åt dem. Bara vi inte tar över deras fotboll.

Diskussionens vågor fortsätter att gå höga om kravallerna i Husby och andra förorter. Finns det ett samband med sommarvärmen? Absolut. Har ni någonsin hört talas om kravaller på vintern, i alla fall i ett land med temporerat klimat? Skulle inte tro det. När det är kallt och jävligt håller sig folk hemma och glor på tv utan en tanke på att börja bråka.

Det skriver jag bara som ett tips åt DN:s ledarsida, om de skulle vara i desperat behov av fler enfaldiga förklaringar. Och det tycks de vara, så var så god.

Vill man gå lite mer på djupet är Jerker Virdborg senaste roman en bra början.

Ur arkivet

view_module reorder
“Life Sharing” av Eva och Franco Mattes (2000-2003)

100 nedslag i nätkonstens historia

Datorn står i sovrummet. Vi kan tänka oss att den brummar lite hemtrevligt medan fläkten snurrar för att kyla processorn. I sängen bredvid datorn ligger någon och sover fridfullt. Plötsligt ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 30 oktober, 2017

E.L. Doctorow. Foto: Mark Sobczak. Wikipedia

E. L. Doctorows Amerika. Del 2

Andra delen av Ivo Holmqvists essä-porträtt om E. L. Doctorows.

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 02 augusti, 2015

Förlorad i det allslukande världsalltet

Poe dog 1849, 40 år gammal, efter att ha påträffats på en krog i Baltimore i ett förvirrat och medtaget tillstånd, iförd någon annans kläder. Vad han några dagar senare ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 26 juni, 2012

Det klingande sakramentet. Religion och Musik

Religion och Musik hör ihop. Nu som då. Genom historien har de tu länkat samman. Var än religion praktiseras i världen finns det musik. Dess förmåga att beröra människor känslomässigt ...

Av: Stefan Thorsson | Essäer om religionen | 01 augusti, 2011

Palestinier

  Jag är palestinier. I eldskrift på alla slagfält, har jag ristat mitt namn, och ställt alla andra anspråk åt sidan. De klamrar sig fast vid mig, bokstäverna i mitt namn. De lever med mig, ger mig näring, fyller ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Utopiska geografier | 28 februari, 2011

Skidans ursprung

Årets myckna snö ger mig anledning att fundera över det lättaste sättet att ta mig fram på oplogade trottoarer och över meterhöga snödrivor. Med hjälp av kälkar, sparkstöttingar och inte ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 27 januari, 2010

Revolutionär konservativ anarkism. Collage: Guido Zeccola

Antiparlamentarism

Antiparlamentarism utefter hela skalan alltifrån konservatism till anarkism är ett ideologiskt och socialpolitiskt svårplacerat begrepp, vilket emellertid inte innebär att antiparlamentarism saknar antropologiskt fotfäste. Istället för att tala om konservatism ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om politiken | 17 juni, 2015

Samhällets morot Foto  Vladimir Oravsky

Morötter, Hitler och snögubbar

I dag är det den 4:e april enligt vår kalender och som varje annan dag kan även den 4:e april ha olika betydelser för var och en av oss jordingar ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 04 april, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.