sista_kväll erotik

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | 14 november, 2012
Stefan Hammarén

Jean Vigo

Apropå Jean Vigo

Vem minns inte sekvensen i Francois Truffauts ”De 400 slagen”, där en skolklass är ute och joggar med gymnastikläraren i spetsen och det vid varje gathörn smiter iväg några killar ...

Av: Ulf Stenberg | 29 januari, 2016
Essäer om film

Sommarföljetong. SLUTSEKUNDER Pjäs i tre akter Av Boel Schenlær Akt …

Scenbilden är densamma i de tre akterna. En cell i ett svenskt fängelse. Vid ena kortsidan en celldörr som öppnas mekaniskt. I golvet en tågräls. Vid celldörren blir det ett ...

Av: Boel Schenlær, | 27 juli, 2009
Allmänna reportage

Vagabondens väg till Hollywood

Vid sidan av Joel Emmanuel Hägglund (alias Joe Hill), finns det en minst lika intressant samling finskamerikanska poeter, musiker och protestsångare, som också dessa tillhörde den kringflackande gemenskapen kring fackföreningen ...

Av: Niclas Mossberg | 03 februari, 2010
Musikens porträtt

Fragment av surrogatpyret III



Fragment av surrogatpyret III

Vi satt i biln vid Kusmarkstjyrkan å stirra på den upplysta tuppjäveln på krönet av va Nitschä kalla den ekumeniska synagogan.

    – De där, pyret, va ursprungligen ingen tupp… De ä den i forntidens raskaosmörker avlade Tawsi Melek, yezidernas hädiska, demiurgiska påfågels­ängel, som symbolisera den ljuvliga, själsstärkande å livsnödvändiga ondskan. Den ha blive stympad för å passa lillhove hos den kristendomsinfekterade allmogen… å nu likna de en vanli tam förstoppad tupp förgylld me falskt tattarguld.

Morfar snöt fram en virulent loska å kleta han tankspritt i håre mitt.

- Du ska ändå ha klart för dä att ja hys en motvilli respekt för den heliga kuksugande katolska kyrkan, Bärnt, detta fulländat sataniska pedofila otuktsnäste konstruerat för maktmissbruk, utplundring å hjärntvätt... Till å me en del protestantprelater tillhör mina käraste vänner i helvetet - ta bara "Lavemang-Lars", min favoritpräst alla kategorier, som ja ska ta dä till, han lärde mä hur en riktit redi korsfästelse ska gå till, å de ä ja liskäsäaset evit tacksam för! Å du vet att ja älska dom religiösa dårarna, oavsett vilka vansinniga hjärnspöken dom behaga tro på... Ha ja berätta för dä om Schlomo Wieseltier, bögsionisten som bo ihop me homoislamisten Nazif al-Zarqawi på ett enstakaställe i södra länsdelen?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Nä, de tro ja int... De borde ja minnas i så fall.

- De kom å bli en upplevelse för dä å möta dom, de kan ja lova... Schlomo kan visserligen bara komma under dom mest speciella förhållanden: en shiksa av vulgoblondtypen måst vara i färd me å kaarsch, först då styvna gamle Schlomo, å då knulla han i bibliskt ursinne vaginalt å träng in i hjärnan via fontanellen på bäbisen... Då jävlar gå de, på ett himlastormande vidrit sätt, de ä ett som ä säkert. Nazif däremot knulla allt som rör sä, å även allt dött när andan fall på. Han daska pung me David Luderkrans förr om åren, men KK:arna KK:a när dom försökte lansera naturtrogna knulldocker föreställande Madelän Ålbrajt... de va ett typist Luderkranshasavarp, den lustmordsdrömmande blandmissbrukarfittan å pissmonken ha int alla negerslavar i halsjärn under däck, om du fatta va ja mena...

Morfar hade fått en kuk transplanterad, å de va int vilken liten lättskrämd grisrosa PK-lustkorv som helst han fått integrerad i sitt överjordist slitstarka nervsystem...De va en rejält tilltagen å Cthulhusymbolstatuerad maorikuk som såg ut att ha vare hadd i hullom hannom å hade sutte på den mest lovande unge rugbyspelarn i Nya Nazizeeland, som spårlöst hade förvunne just när alla kiwis vänta sä att han skulle börja bära All Blacks på sina axlar.

Nu hade snacket om Schlomo å Nazif å David fått de å börja jäsa i morfars lägre regioner, å när ja på hans uppmaning börja krååms å gantes me de stulna organet reste de sä hotfullt å glänste av njutningslystnad. Han tryckte in de våldsverkarstyva, kåtsaftssipprande, av morfarlit okynnesbruk tjwiskinnese fanskapet i truten på mä å börja hassjbainnmässa som värsta keffa prästen me en drogad konfirmafittguzz:

- Sööuw, döins, krövles! Visa att du kan vara tänjeli å säintjall å mockersdjeru om du bara ge dä fan på de, aiterong!

Å de va bara å kämpa på, när morfar få upp ett sånt här fulil jere bäst att int mopsa sä. Men om sanningen ska fram ä de mer fråga om utmattningssegrar för å lura den tjocka, onda säden från dom där lurviga rasfrämlingstestiklarna å pjela fram...

Då knacka de på förarsidans ruta, de va så immit å rökit i bilen att man int såg nåt, men trots att vi spela Ligntnin' Slims Death Valley Blues rätt högt på den bazookaliknande JVC RD -HA3B-Boomblastern så hörde vi båda tydlit att de va nån pjuuskande slempropp som ville in. Vi va ändå beredda å ignorera fridstörarn, fullt upptagna me å älska som vi va.    

Men då ryckte vem de nu va upp dörrn å morfar slog av musiken så vi skulle kunna göra oss hörda. De va nån sorts tjyrkvärd eller nån ynkedom till surkuk av nå slag, han låssades väldit fråsajen å kaarut, tyckte ja när ja knär­rä opp huvvet utan å släppa ollonet me läpparna...

- Men va riktit syssla ni me här? Va ha ni ogjort utwe tjörka? Å sprit stink de så Zvi Mazel!

Morfar fassjkades å spela döv:

- Ja hööör så dålit, du måst tala högre! Kom lite närmare!

- Ja undra va ni gör här, nåt sjukt ha ni allt för er... Å herrejesus, va gör pajkstackarn?

Då körde morfar heilhandens långnaglade pek-å långfinger i ögona på den owålne blesveillsvandrarn, som oaxä nåt gudlit men fick en hård snärt på struphuvet så han säcka ihop å int fick fram ett ljud:

- Ta glommernosen me eldkastarn, pyret!, raamme morfar i urariskt storsäinnä, sätt eld på den slarwhaaliken å råtakusen!

Ja kravla över i baksätet å fick grepp om våran Lanciaflamme Spalleggiabile modell 35, som dom finska patrioterna hade grilla bolsjevikinkräktarna levande me... Ja hade träna rätt mycke på den å de va inga problem å antända slasktratten som me möda mödle sä å vred sä på marken... Flera liter bensin gick åt till dom flammer som svepte in karajäveln å fick han å komma på fötter å wiell-baitjäl stappla några steg...

Morfar raala galen av kåthet att ja skulle ta mä in i biln igen å göra färdit de ja hade satt i gång, å de va bara å lyda. Han tryckte ner mä bryskt å djupt å nådde hejdlöst förbannelseokvädande orgasm me ögona stint fästa på fulgubben som brinnande segna ner.

Robert Johnsons Traveling Riverside Blues va en fin låt för just den intima stunden, men int ens han kunde hindra mä från å kräkas:

Lord, I'm goin' to Rosedale, gon' take my rider by my side

We can still barrelhouse baby, on the riverside

Now you can squeeze my lemon 'til the juice runs down my...

(Spoken) 'til the juice runs down my leg, baby, you know what I'm talkin' about

You can squeeze my lemon 'til the juice runs down my leg

(Spoken) That's what I'm talkin' 'bout, now

But I'm goin' back to Friars Point, if I be rockin'to my head...

Morfar hadd öla ut sä genom skurrandet å tjärleksmödan, han va som i dawhlåm, men han såg allt bra fajen ut... Ja bemanna mä å snårrte nödtorftit bort spyan å sperman från oppeböxern å försökte snötta jackan å ratten... Me milda ord å ömma smekningar fick ja morfar å kvickna till, vi va tvungna å ge oss iväg innan packet kom farande.

Morfar svepte som styrketår för färden tre fjärdedelar av en Old Invalidflaska så portvinet seckla från vildjurskäften å styrde vårdslöst gammelvolvon ner mot Bottenhavet, mens Dimmu Borgirs The Foreshadowing Furnace nådde sitt kathariska klimax på bergsprängarn.

Nikanor Teratologen 

Ur arkivet

view_module reorder

Rumlarens guide till paradiset

  Jag har känt honom i många år, ända sedan jag var barn och vi samlade kiselsten i skogarna utanför Ystad och lekte att de var piraters tjuvgods. Vi har fiskat ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 mars, 2011

Den baltiske udstilling – Baltiska Utställningen – i Malmø 1914

For 500 år siden var Malmø Danmarks største by; det var her reformationen og det danske skriftsprog blev grundlagt. Det var nemlig i Malmø, at Christiern Pedersen sad og oversatte ...

Av: Søren Sørensen | Essäer | 18 april, 2014

Göran Sonnevi

Den unge Göran Sonnevi och språket

1961 skriver Göran Sonnevi: Nästan ingenting – Varsamhet. Dess klang. Också frågor är möjliga. Det är ur dessa fyra korta rader som Göran Sonnevis diktning tar form. Kortfraserna visar upp en trevande början. En ...

Av: Hans-Evert Renérius | Litteraturens porträtt | 17 september, 2017

Robert Warrebäck

Robert Warrebäck. En novell

Robert arbetar för närvarande på en samling sammanlänkade noveller om missbruk, kärlek, sorg och skuld. I nuläget finns åtskilliga av hans tidigare noveller, artiklar och essäer (och en del poesi) ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 04 januari, 2016

Marie Ndiaye

Marie Ndiaye – en av vår samtids främsta författare.

Efter det att jag läste alla Chimamanda Ngozi Adichies och Zadie Smiths romaner snubblade jag över Marie Ndiaye. Alla tre är fantastiska författare, men jag tror nog ändå att jag ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 20 november, 2017

Det andliga kallet i Roy Anderssons film "Du levande"

Bra filmer är de som inte endast underhåller men som även bär på starka budskap som dröjer sig kvar i tanken och där lockar till gensvar. För Simon Henriksson är ...

Av: Simon Henriksson | Essäer om religionen | 04 augusti, 2008

Hamnen i Hamburg med nya konserthuset i bakgrunden. Foto: Björn Gustavsson

Hansaförbundet

Det tyska Hansaförbundet, som var i kraft från 1100-talet till 1600-talet, betydde oerhört mycket för utvecklingen av den nordeuropeiska handeln och utvecklandet av ett slags kulturell samhörighet länderna emellan. Ytterst ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 20 oktober, 2015

Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del II

Filosofiske småtterier om kulturbegrepet Er kulturaktiviteter om 'mål og mening'? Svaret på spørsmålet beror verken på hva en forstår med 'kultur' og 'kulturaktivitetet', eller med 'mål og mening'. Det vil si ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 januari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.