Syrebrist och galenskap är genialitetens livsluft. Om Odysseus - James Joyce´s verbala…

Klockan är 8,00 den 6 juni 1904. Buck Mulligan stiger upp på bröstvärnet och ser ut över den vackra Dublinbukten. Hans ljust ekfärgade hår rörs en smula av vinden. "Herregud ...

Av: Benny Holmberg | 05 juli, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Sista brevet, och intermezzot i gipsparadiset

detta är nu mitt ett absolut sista brev och text till dig, så sant, det är avsked nu för gott, eller ofrånkomligt. Så måste det nog bli tyvärr säkert, eftersom ...

Av: Stefan Hammarén | 15 juli, 2010
Stefan Hammarén

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar. Del 5

Drömfilter 1: Den svarta vågen - pessimism Vi valde att lämna storstaden, liksom många före oss. Kvar fanns inget av det som en gång gjort barndomsstaden till en magisk plats av ...

Av: Carl Abrahamsson | 11 februari, 2011
Carl Abrahamsson

Siegfried Lenz 1926-2014

Jämte Heinrich Böll från Köln och Günter Grass från Danzig var Siegfried Lenz den kanske mest betydande tyska efterkrigsförfattaren. Han var född i Lyck i dåvarande Ostpreussen. Fadern som dog ...

Av: Ivo Holmqvist | 11 oktober, 2014
Litteraturens porträtt

Fragment av surrogatpyret III



Fragment av surrogatpyret III

Vi satt i biln vid Kusmarkstjyrkan å stirra på den upplysta tuppjäveln på krönet av va Nitschä kalla den ekumeniska synagogan.

    – De där, pyret, va ursprungligen ingen tupp… De ä den i forntidens raskaosmörker avlade Tawsi Melek, yezidernas hädiska, demiurgiska påfågels­ängel, som symbolisera den ljuvliga, själsstärkande å livsnödvändiga ondskan. Den ha blive stympad för å passa lillhove hos den kristendomsinfekterade allmogen… å nu likna de en vanli tam förstoppad tupp förgylld me falskt tattarguld.

Morfar snöt fram en virulent loska å kleta han tankspritt i håre mitt.

- Du ska ändå ha klart för dä att ja hys en motvilli respekt för den heliga kuksugande katolska kyrkan, Bärnt, detta fulländat sataniska pedofila otuktsnäste konstruerat för maktmissbruk, utplundring å hjärntvätt... Till å me en del protestantprelater tillhör mina käraste vänner i helvetet - ta bara "Lavemang-Lars", min favoritpräst alla kategorier, som ja ska ta dä till, han lärde mä hur en riktit redi korsfästelse ska gå till, å de ä ja liskäsäaset evit tacksam för! Å du vet att ja älska dom religiösa dårarna, oavsett vilka vansinniga hjärnspöken dom behaga tro på... Ha ja berätta för dä om Schlomo Wieseltier, bögsionisten som bo ihop me homoislamisten Nazif al-Zarqawi på ett enstakaställe i södra länsdelen?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Nä, de tro ja int... De borde ja minnas i så fall.

- De kom å bli en upplevelse för dä å möta dom, de kan ja lova... Schlomo kan visserligen bara komma under dom mest speciella förhållanden: en shiksa av vulgoblondtypen måst vara i färd me å kaarsch, först då styvna gamle Schlomo, å då knulla han i bibliskt ursinne vaginalt å träng in i hjärnan via fontanellen på bäbisen... Då jävlar gå de, på ett himlastormande vidrit sätt, de ä ett som ä säkert. Nazif däremot knulla allt som rör sä, å även allt dött när andan fall på. Han daska pung me David Luderkrans förr om åren, men KK:arna KK:a när dom försökte lansera naturtrogna knulldocker föreställande Madelän Ålbrajt... de va ett typist Luderkranshasavarp, den lustmordsdrömmande blandmissbrukarfittan å pissmonken ha int alla negerslavar i halsjärn under däck, om du fatta va ja mena...

Morfar hade fått en kuk transplanterad, å de va int vilken liten lättskrämd grisrosa PK-lustkorv som helst han fått integrerad i sitt överjordist slitstarka nervsystem...De va en rejält tilltagen å Cthulhusymbolstatuerad maorikuk som såg ut att ha vare hadd i hullom hannom å hade sutte på den mest lovande unge rugbyspelarn i Nya Nazizeeland, som spårlöst hade förvunne just när alla kiwis vänta sä att han skulle börja bära All Blacks på sina axlar.

Nu hade snacket om Schlomo å Nazif å David fått de å börja jäsa i morfars lägre regioner, å när ja på hans uppmaning börja krååms å gantes me de stulna organet reste de sä hotfullt å glänste av njutningslystnad. Han tryckte in de våldsverkarstyva, kåtsaftssipprande, av morfarlit okynnesbruk tjwiskinnese fanskapet i truten på mä å börja hassjbainnmässa som värsta keffa prästen me en drogad konfirmafittguzz:

- Sööuw, döins, krövles! Visa att du kan vara tänjeli å säintjall å mockersdjeru om du bara ge dä fan på de, aiterong!

Å de va bara å kämpa på, när morfar få upp ett sånt här fulil jere bäst att int mopsa sä. Men om sanningen ska fram ä de mer fråga om utmattningssegrar för å lura den tjocka, onda säden från dom där lurviga rasfrämlingstestiklarna å pjela fram...

Då knacka de på förarsidans ruta, de va så immit å rökit i bilen att man int såg nåt, men trots att vi spela Ligntnin' Slims Death Valley Blues rätt högt på den bazookaliknande JVC RD -HA3B-Boomblastern så hörde vi båda tydlit att de va nån pjuuskande slempropp som ville in. Vi va ändå beredda å ignorera fridstörarn, fullt upptagna me å älska som vi va.    

Men då ryckte vem de nu va upp dörrn å morfar slog av musiken så vi skulle kunna göra oss hörda. De va nån sorts tjyrkvärd eller nån ynkedom till surkuk av nå slag, han låssades väldit fråsajen å kaarut, tyckte ja när ja knär­rä opp huvvet utan å släppa ollonet me läpparna...

- Men va riktit syssla ni me här? Va ha ni ogjort utwe tjörka? Å sprit stink de så Zvi Mazel!

Morfar fassjkades å spela döv:

- Ja hööör så dålit, du måst tala högre! Kom lite närmare!

- Ja undra va ni gör här, nåt sjukt ha ni allt för er... Å herrejesus, va gör pajkstackarn?

Då körde morfar heilhandens långnaglade pek-å långfinger i ögona på den owålne blesveillsvandrarn, som oaxä nåt gudlit men fick en hård snärt på struphuvet så han säcka ihop å int fick fram ett ljud:

- Ta glommernosen me eldkastarn, pyret!, raamme morfar i urariskt storsäinnä, sätt eld på den slarwhaaliken å råtakusen!

Ja kravla över i baksätet å fick grepp om våran Lanciaflamme Spalleggiabile modell 35, som dom finska patrioterna hade grilla bolsjevikinkräktarna levande me... Ja hade träna rätt mycke på den å de va inga problem å antända slasktratten som me möda mödle sä å vred sä på marken... Flera liter bensin gick åt till dom flammer som svepte in karajäveln å fick han å komma på fötter å wiell-baitjäl stappla några steg...

Morfar raala galen av kåthet att ja skulle ta mä in i biln igen å göra färdit de ja hade satt i gång, å de va bara å lyda. Han tryckte ner mä bryskt å djupt å nådde hejdlöst förbannelseokvädande orgasm me ögona stint fästa på fulgubben som brinnande segna ner.

Robert Johnsons Traveling Riverside Blues va en fin låt för just den intima stunden, men int ens han kunde hindra mä från å kräkas:

Lord, I'm goin' to Rosedale, gon' take my rider by my side

We can still barrelhouse baby, on the riverside

Now you can squeeze my lemon 'til the juice runs down my...

(Spoken) 'til the juice runs down my leg, baby, you know what I'm talkin' about

You can squeeze my lemon 'til the juice runs down my leg

(Spoken) That's what I'm talkin' 'bout, now

But I'm goin' back to Friars Point, if I be rockin'to my head...

Morfar hadd öla ut sä genom skurrandet å tjärleksmödan, han va som i dawhlåm, men han såg allt bra fajen ut... Ja bemanna mä å snårrte nödtorftit bort spyan å sperman från oppeböxern å försökte snötta jackan å ratten... Me milda ord å ömma smekningar fick ja morfar å kvickna till, vi va tvungna å ge oss iväg innan packet kom farande.

Morfar svepte som styrketår för färden tre fjärdedelar av en Old Invalidflaska så portvinet seckla från vildjurskäften å styrde vårdslöst gammelvolvon ner mot Bottenhavet, mens Dimmu Borgirs The Foreshadowing Furnace nådde sitt kathariska klimax på bergsprängarn.

Nikanor Teratologen 

Ur arkivet

view_module reorder

Är detta en människa? - en reflektion om ondska

Är detta en människa?, frågar sig Primo Levi i hans text med samma namn. Hans litterära beskrivning av de fasor som han genomlevt i förintelselägret Buna i Monowitz nära Auschwitz ...

Av: Marie Hållander | Essäer om litteratur & böcker | 15 juni, 2009

Cavefors om Cavefors

Bo Cavefors var under decennier Sveriges överlägset mest aktive alternative bokförläggare. Som förläggare präglades han av nyfikenhet, radikalitet och oräddhet, vilket blev tydligt i utgivningen där Mao, Nietzsche, Jünger, Dali ...

Av: Johannes Flink | Litteraturens porträtt | 28 september, 2009

Arbeta älska tro

Äta sova dö ställer två klassiska miljöer i kontrast mot varandra i de två första scenerna. Den allra första, festen, visar hur musiken luckrar upp och sätter individerna i en ...

Av: Axel Andersson | Essäer om film | 28 april, 2013

Double Standards – En uppgörelse med den tvådimensionella ytan

Under hösten har Göteborgs konsthall varit en del av Göteborgs internationella konstbiennal (GIBCA). Konsthallen blev en skådeplats för den alternativa karnevalen, ett slags antiarkiv för dem som inte riktigt fick ...

Av: Fredrika Almqvist | Konstens porträtt | 15 januari, 2014

De döda författarnas skog

Jag slår av motorn, stiger ur bilen och lyssnar till den stora stillheten i de döda författarnas skog, hör vinden prassla i cedrar och kastanjer, ser den svepa vidare i ...

Av: Johan Werkmäster | Essäer om litteratur & böcker | 21 april, 2010

Sorg och korruption. En text om den onämnbara boken

” Fyra spår har Gud lämnat kvar av Paradiset. Stjärnorna, djuren, blommorna och barnen.”(Dante Alighieri) I många år har jag undrat varför Bagatelles pour un massacre av Louis Ferdinand Céline var ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om litteratur & böcker | 23 juli, 2012

Kalevipoeg, den estniska självkänsla

  Estland utgör ett litet språkområde, men har trots det ett alldeles eget, synnerligen märkligt epos. Det har sin grund i mycket gamla sånger och prosaberättelser. Diktverket heter Kalevipoeg, dvs Kalevsonen ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om religionen | 19 januari, 2011

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka Det är ungefär ett år sedan som jag i en krönika åt Tidningen Kulturen beskrev den medelåldersmannen Jante och hans vänner, som på en ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 05 juli, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.