Malin Bergman Gardskär. Foto Privat

Mannens rätt att få utöva makt

Inget är så känsligt som att kritisera det manliga beteendet, både den enskilda individens samt de beteenden män i grupp har en tendens att nedlåta sig till. Inget är heller ...

Av: Malin Bergman Gardskär | 13 juli, 2015
Malin Bergman Gardskär

Berättelser om drömmen i Japan

Hayao Kawai (1928–2007) heter en mycket känd psykolog och filosof från Japan. Kaway var jungian och tillämpade Carl Gustaf Jungs metoder och teorier och förvandlade dem till någonting helt unikt och ...

Av: Guido Zeccola | 30 december, 2017
Agora - filosofiska essäer

Moraliska ordningar

Allmänt Våra förfäder berättade och återberättade episka myter och fiktioner. Genom detta kunde de förklara den mystiska och farliga värld som de ingick i. Vi gör samma sak. Vi formar och ...

Av: Carsten Palmer Schale | 09 Maj, 2012
Agora - filosofiska essäer

George Eliot Ljuvlig kväll

Marian Evans (1819-1880) debuterade under den manliga pseudonymen George Eliot. Hon blev snart en känd romanförfattare och kritiker, men fortsatte att använda den. Skälet var, sade hon, att hon ville ...

Av: George Eliot | 21 juni, 2013
Utopiska geografier

Gerd Karin Nordlund. Två noveller



Lektionen

Gerd Karin NordlundAlla hjälps åt med mörkläggningen och ommöbleringen av rummet. Filmprojektorn står på plats och lysrören släcks.

En gulrandig hankatt, tillitsfull och vacker, stryks över pälsen. Närbilderna smeker hans bulliga kinder och varje morrhår. Den välformade och smidiga kattkroppen är skön att betrakta.

Katten skall lära sig en del moment. Han får god mat och favoriträtten visar sig så småningom vara en sorts fiskbullar. Han äter, sover och mår väldigt gott. Han är en katt som har ett godmodigt och stabilt psyke. Det är just en sådan katt de vill ha, knastrar speakerrösten.

 

Katten är tvungen att lära sig det ena efter det andra för att få mat. Han tränas i en labyrint och om lampan tänds förstår den efter ett antal gånger, att den goda maten finns tillgänglig. Ingenting är tillkommet av en slump. Allting har måttats och mätts och diskuterats experter emellan. Åtgärd och reaktioner noteras i en linjerad loggbok.

 

Försöket fortskrider. Goda matbitar har bytts ut mot någonting annat. Speakerrösten kommenterar: Frustrering. Katten får kalla syrgaspustar på nosen.

Hungern är envis. Experterna bjuder till och placerar ut fyra olika skålar. Bara i en av dem är det enbart mjölk. Sedan är det skålarna med Något i, Lite mer och Mest alkohol. Det är ur skålen med Något i som katten börjar lapa. Så går han fram mot hålet och försöker få en matbit. Han vinglar betydligt och matbiten slinker fort ner. Kattens resa fortsätter i det rus som människan skapar. Skålarna med Lite mer och Mest blir oftare valda. En förut så stolt och vacker katt blir en ful och illaluktande katt. Vad är det experimentmänniskan ville se? Hon håller sig till loggbokens rader. Dagarnas datum blir läsbara angöringspunkter.

Katten ligger nästan medvetslös, har inte rört sig på hela dagen, ingen hygien och en illaluktande vätska rinner ur kroppen. Speakerrösten återkommer. Katten är nu alkoholiserad.

En hand med pipett för in de första näringsdropparna. Fingrarna petar med våld in mat på tungan, som tillhör samma hand som tidigare har smekt och berömt. Katten visar så småningom en livsvilja. Han börjar äta upp det som sätts på hans tunga. Långsamt och mödosamt. Katten, den lealösa skinntrasan, ligger med slutna ögon.

– Och efter tre månader är det en alldeles vanlig katt igen.

Ingenting nämns om kattens skygghet vid beröring.

 

Bengt

 

En vanlig skoldag. En alldeles vanlig skoldag. Korridoren kryllar av elever, ett par lärare skjuter tv-apparater på vagnar åt norr eller åt söder i elevhavet, för just nu är det rast. Jag är beredd för nästa lektion, låser upp dörren till lektionssalen, slänger en blick över myllret.

 

Då ser jag Jonas i andra änden av korridoren. En lång och gänglig yngling som skall hålla sitt muntliga anförande idag. Han svävar oberörd genom folkhavet, närmar sig klassrummet med en glad och ivrig uppsyn. I högra handen håller han en tygpåse, han viftar med den och signalerar redan på långt håll: Här kommer jag!

Nej, är det möjligt, tänker jag. Jonas susar in genom dörren med ett glatt hej, hej. Kom in, ropar han till kompisarna. Några av kamraterna sätter sig försiktigt, medan andra blir stående och rör sig inte ur fläcken. Jag har också valt att stå mitt i klassrummet. Stäng dörren! beordrar Jonas eftersläntrarna. Stäng dörren för fan. Och snabbt öppnar han tygpåsen, skakar ut innehållet på golvet. Mycket riktigt. Det visar sig vara en lång och smal liten orm. Jonas. Jag försöker få honom att lyssna, men han är målmedveten i sitt muntliga anförande. Han har helt enkelt börjat, och det visar sig att han är lika snabb som ormen. Han fångar den blixtsnabbt exakt bakom huvudet.

Det här är en sydamerikansk snok, säger Jonas stolt och håller upp ormen för att alla ska kunna se ordentligt. Nu ska vi mäta. Ta hit linjalen! Jonas får hjälp av två modiga kamrater, själv tar han som huvuduppgift att sträcka ut den smidiga ormkroppen.

En och tjugo, utropar Jonas. Och nu ska du få känna på den och snabbt som ögat kommer Jonas fram till mig. I nästa sekund ringlar ormen runt min vänstra arm.

Hur känns den, undrar Jonas. Hur känns den? Den är mjuk, svarar jag dröjande och darrigt, för jag hade förväntat mig att den skulle vara kall och slemmig. Ja, där ser du. Alla har för sig att ormar är kalla och slemmiga, men det är dom inte. Okay, Jonas. Nu kan du ta bort den, men var har du fått tag i den? Det var morsan. Morsan? Nu gapar jag ännu mer av förvåning. Ja, hon hittade den i skogen. En sydamerikansk snok i skogen? Ja, det var i närheten av ett terrarium. Den hade väl rymt. Nu snurrar det nästan till i huvudet på mig. Sydamerikanska snokar i skogen! Nå, vad äter den då, kommer jag på att jag måste fråga.

Möss, sorkar. Det beror lite på vad jag får tag i, svarar Jonas uppriktigt. Jag vill inte veta var och hur han fångar ormens mat, ställer snabbt nästa fråga. Vad heter ormen då?

Bengt, svarar Jonas stolt. Bengt. Och han tar försiktigt ormen från min arm och ringlar ner honom tillbaka i tygpåsen.

 

Gerd Karin Nordlund
http://gerdkarinnordlund.com

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Martha Nussbaum Foto: Wikipedia

I kolonialismens kölvatten

Cecilia Johansson Martinelle har läst Lovisa Bergdahls avhandling om relationen mellan religion, demokrati och utbildning i dagens västerländska, liberala samhällen.

Av: Cecilia Johansson Martinelle | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2015

"Så man har någonting i alla fall" - Om Bostad först och synen…

För en tid sedan visade teve ett inslag om "Bostad först", en strategisk modell för att motverka hemlöshet genom att fokusera på tak över huvudet som en grundläggande rättighet och ...

Av: Linda Bönström | Essäer om samhället | 22 februari, 2011

Ungern 1956 – resning mot stalinismen

Den ungerska resningen mot stalinismen och de sovjetiska trupperna var den mest omfattande proteströrelsen i östblocket. En delförklaring var den revolutionära traditionen i landet. 1919 bildades under kort tid en ...

Av: Martin Oskarsson | Kulturreportage | 17 december, 2017

Hugo von Hofmannsthal (1910) på ett fotografi av Nicola Perscheid.

Hugo von Hofmannsthal – i det inre och yttre livet

Hugo Laurenz Augusti Hofmann von Hofmannsthal (1874 -1929) var en habsburgsk författare, essäist, librettist, poet och dramatiker, under den tyska post-romantiken. En period där kanske Stefan George lyste starkast men ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 12 februari, 2015

Hans O Sjöstrom. Kalkyl

Hans O Sjöström född 1939, före detta journalist, verksam som översättare. Har skrivit och utgivit tre romaner, fyra böcker med sakprosa och arbetat med Folket i Bild/Kulturfront och gör det ...

Av: Hans O Sjöström | Utopiska geografier | 03 februari, 2014

Den förbannade dumheten

Man slutar aldrig att förvånas, förvånas över människans dumhet. Men mänsklig dumhet har alltid funnits och kommer sannolikt så att göra även framöver. Vad som förvånar än mer och vad ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 25 februari, 2012

Vättern som ”dragare”

På Ödeshögs festvåning lyssnade Per-Inge Planefors vid ett lunchföredrag till Anna Österlund. Hon är entusiastisk sekreterare i projektet Destination Kräftriket. Det arbete som görs i projektet kan sammanfattas som destinationsutveckling ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 05 mars, 2013

Sofia Sandström. Kvällspasset

Sofia Sandström är född 1966, bosatt i Stureby/Stockholm, allt mer upptagen av novellen som form och fotografiet som konstnärligt medel, och med bakgrund i en helt annan verksamhet har jag nu ...

Av: Sofia Sandström | Utopiska geografier | 24 februari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts