Malin Vulcano – Ingens tussilago

Foto:  Carl Abrahamsson Malin Vulcano – Ingens tussilago Malin Vulcano gör musik, tavlor och är skådespelerska i grunden. Hon har också gjort en film, Tänk!, och skrivit och framfört tre performance-monologer. Hennes ...

Av: Carl Abrahamsson | 27 november, 2007
Porträtt om politik & samhälle

Emmakrönika XXIV. Om allt går i lås

Om det här året går helt riktigt i lås får jag äntligen inte mindre än fem böcker utgivna, 1, 2, äntligenskarabéerboken I-III, Hotellogram, därtill en bok antagen på ett av ...

Av: Stefan Hammarén | 20 augusti, 2009
Stefan Hammarén

Sceniska rum – Kyrkorummet som scen. Del 1

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Liv Kristin Holmberg | 10 februari, 2013
Reportage om scenkonst

Den avtrubbade framtiden är redan här

Förhållandet mellan fiktion och verklighet tycks mer och mer glida in i en gråzon av “transparens”. Jag menar inte i mitt eget huvud, även om det säkert stämmer där också ...

Av: Carl Abrahamsson | 26 augusti, 2011
Carl Abrahamsson

Aforismer om makten



Pinocchio1.    I förövarens värld ligger skulden alltid i grunden hos offret.
2.    Alltså är förövaren i själva verket offret och offret den verkliga orsaken till det onda som skett.
3.    Den utomstående som tvingas ta ställning föredrar omedvetet eller medvetet att identifiera sig med förövaren än med offret vilket vore mer skrämmande och kränkande.
4.    Utilitarismen är den morallära, eller snarare frånvaro av etik som omedvetet utgår från detta. Om Hitler inte förlorat sitt påbörjade krig och misslyckats med sin "slutgiltiga lösning" hade han varit en verklig god utilitarist sett åtminstone ur det tyska folkets synvinkel.
5.    Detsamma gäller för Stalins Gulagläger, det var ju dock en minoritet som hamnade där. "Åt var och en efter förmåga, åt var och en efter behov." Vem bestämmer dessa kriterier?
6.    Avunden är politikens och marknadens motor. Varje människa måste bibringas föreställningen att just hon, eller just de, saknar medel att bli lycklig eller befinna sig väl. Antingen måste detta vara något makthavaren eller den som strävar efter makten kan ge henne, eller också måste det vara något  marknaden tillhandahåller och hon kan köpa sig, givetvis underförutsättningen att den som "säljer" detta lyckomedel gör vinst.
7.    Politikerns roll består alltså, i likhet med marknaden att se till att en viss nivå av missnöje kvarstår för alltid.
8.    Alltså måste vi för att kunna bli "lyckliga" någon gång i en ständigt undflyende framtid, vara sådär lagom hanterligt ständigt olyckligas.
9.    Detta missnöje behöver inte skapas, det finns där ständigt latent. Det måste bara medvetandegöras. Den fattige bör och måste avundas, inte storpamparna och makthavarna, utan sin granne, sin arbetskamrat, sin partner som han kan identifiera sig med. Den rike kan givetvis hävda att han avundas den fattige hans bekymmerslöshet, men det är endast ett hyckleri inför samvetet: Givetvis avundas han sin något ännu rikare broder.
10.    Detta är inbyggt i vår natur:. Så hävdade en akademikerbiolog för mig en gång när jag frågade honom om hur det avr med de två salamandrar han hade hemma i sitt terrarium: Visst är de trevliga, men tyvärr är de som alla ryggradsdjur mer upptagna av hindra varandra från att äta än att äta själva.  
11.    I dagens samhälle lyder det kategoriska imperativet: Njut! Den som inte njuter är en loser, en misslyckad figur som genom sin oförmåga att njuta visat sin livsoduglighet.
12.    Detta synsätt har en stark förankring i den predestinationslära Augustinus pålade oss, och har vunnit en stark ställning via kalvinismens dominans i den amerikanska drömmen som idag dominerar vår värld: om du har framgång är det ett bevis på att Gud älskar dig, är du fattig, färgad sjuk och olycklig visar det att du redan i skapelseögonblicket befann dig utanför nåden. Du förtjänar alltså att bli illa behandlad. Vi är alltså på sätt och vis tillbaka i det vi utgick ifrån utom att vi befriat oss från kravet på att de lyckliga måste vara en majoritet. De utvalda måste ju vara en minoritet
13.    För att denna utvalda minoritets ställning inte skall hotas måste majoriteten, den "stora massan" befinna sig i föreställningen att den på något sätt kan flytta in i de utvaldas lyckliga skara. Detta hopp måste dock vara och förbli helt imaginärt; dvs. handla om att vinna på ett penninglotteri el. dyl. Det får absolut inte vara så att var och en kan uppnå detta genom arbete och sparsamhet. Då ginge hela dynamiken ur allt med en gång.
14.    Politikern måste se till att massan dvs. de som valt honom lever i denna föreställning. Det må aldrig framgå att det i själva verket är han som valt dem, en målgrupp han siktar in sig på. Att en Palme valt arbetarna till att välja honom dvs. manipuleras fick att välja honom inte fick bli tydligt.
15.    Politikern, makthavaren, storföretagaren är alla människor som vill forma världen så att den anpassar sig till deras egna behov inte tvärtom som den svage, den fattige, den som måste underkasta sig "verkligheten" sådan den idag definieras av makten.
16.    Girigheten gäller inte, så som marxisterna vill få oss att tro endast pengar och egendom. Tvärtom kan den till synes asketiske idealisten, en Robespierre, en Hitler en Stalin drivas av en girighet på makt som överstiger allt elände pengagirigheten kan ställa till med. Men givetvis kan pengar användas till att få makt.
17.    Alltnog. Var aldrig godtrogen inför den som säger sig endast och osjälviskt tänka på ditt bästa. Varför skulle han det?
18.    Är det så att en Berlusconi är möjlig i ett land som Italien därför att folket där vet var de har honom. Han är en rejäl, hederlig skurk och dessutom ger han folket den skratt terapi  som där blivit uppfunnen och på modet. 
Som något ur Commedia dell' Arte. Pantalone, Colombina och Pinocchio i en figur.

Oliver Parland


Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Var bärsärken en shaman?

  Myten om de gamla bärsärkarna kan än idag sägas vara högst levande. Forskarna har dock länge tvistat om vilka dessa elitkrigare egentligen var. Medan vissa menar att de bör ...

Av: Thomas Jonsson | Essäer om religionen | 08 mars, 2010

Aforismer om makten

1.    I förövarens värld ligger skulden alltid i grunden hos offret.2.    Alltså är förövaren i själva verket offret och offret den verkliga orsaken till det onda som skett. 3.    Den ...

Av: Oliver Parland | Utopiska geografier | 20 september, 2010

Baserat på ett sant rykte

Platsannons Ett väl sammansvetsat kollektiv söker en sammansvuren: Osjälvständighet, självupptagenhet, oduglighet och förmågan att vända kappan efter vinden värdesätts extra. Vi skiljer inte agnarna från vetet, ej heller rövslickeri från lojalitet och civilkurage ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 12 oktober, 2013

Gustav Mellberg - den förste utvandraren från Habo till Nordamerika 1843

För drygt tvåhundra år sedan föddes Gustav Mellberg eller Gustav Andersson, som han hette fram till den dag då han vid 14 års ålder började skolan vid Jönköpings Högre Lärdomsskola. Gustav ...

Av: Hans-Evert Renérius | Kulturreportage | 21 mars, 2014

Jag vandrar inte längre i Padjelanta. Jag går i cirklar i mitt eget…

Vi går i korridorer genom granskog. Luften smakar äventyr. Ida går framför mig. Ida som föddes på samma sjukhus som jag. Ida från min gymnasieklass. Vi vandrar på sommarleden genom ...

Av: Viktoria Silfverdal | Resereportage | 28 augusti, 2012

Rosa Luxemburgs martyrium

I förordet till antologin Röster om Rosa Luxemburg (1998) berättar Göran Greider om hur det gick till när Rosa Luxemburg mördades den 15 januari 1919. Fyra soldater kommer för att ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om politiken | 07 januari, 2014

Ta mej – jag känner henne inte (eller varför man lämnar fb)

Alessia Niccolucci är en ung italiensk författarinna, med flera romaner, noveller och diktsamlingar bakom sig. Hon kan anses ha valt ”den kvinnliga kontinenten”, som Lacan hade kunnat säga, men varierar ...

Av: Alessia Niccolucci | Utopiska geografier | 24 september, 2012

En drömsk stund i Loulou d’Akis värld

Att betrakta verkligheten är ett återkommande tema i Loulou d'Akis arbete. Genom sina bilder låter hon betraktaren tolka och skapa sin egen sanning. Något som kan tyckas självklart för en ...

Av: Anna Mezey | Essäer om konst | 20 november, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.