Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Skratt på fel plats

Vad man minst av allt förväntar sig på Judiska Museet i Berlin är att få sig ett gott skratt. Det är inte därför man går dit. Det som möter en ...

Av: Ulf Stenberg | 30 juli, 2009
Gästkrönikör

Bertil Falk - en svensk hjälte

Det finns människor som arbetar mot den kulturella provinsialismen utan att göra så mycket väsen av sig. Människor som samhället kallar kulturarbetare men i vissa fall handlar det om någonting ...

Av: Guido Zeccola | 23 juli, 2010
Litteraturens porträtt

Foto: Emma Fäldt

Han vandrade bort sin livskris

Det var en blåsig och kall novemberdag. Johan, då 34 år, promenerade runt i sin brors trädgård och funderade över hur han skulle gå vidare med livet. Han hade de ...

Av: Emma Fäldt | 31 maj, 2015
Resereportage

Från diktsamlingen: Efterdyningar



ImageLilla Liv

Moderslyckan, pur och matt,

spirar, fortplantar sig

i den späda, mätta

vars leende sprider sig i mig.

Efter lång natts vaka

somnar du till slut

med lätta andetag

mot mitt ömmande bröst.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag fryser stunden av stillhet,

studerar din bultande hjässa,

ögonlocken som i sömnen flimrar.

Etsar för evigt fast

doften av Lilla Liv

i min knottrande hud.

 

För högt för mig

Du flög

utom räckhåll för mig

som en skadeskjuten trast,

fann ditt näste

i din bedövade sky.

Där uppe, i trädkronorna

väntade du in din skymning,

bredde ut dina såriga vingar.

Mina lockrop frös fast i vinden.


Om

Väcks ur samma dröm, om igen.

Hur du skrattar i din gunga,

barfota och med ögon så klara.

Du är tre år, en rosig rulta.

Blundar och somnar om.

Ser dig dansa vid det svarta bålet.

Flammorna leker med dig.

Så bleknar du i drömmen bort.

Jag vaknar och vädjar stilla,

Låt mej få leva om.

Se dig gunga, ännu en gång.

 

Askan

Om du lämnar mig

för askan,

ska jag sluta upp.

Rädda dig.

Jag är rädd

med dig.

Rädda mig.

 

Du fattas

Jag står inte ut med att se

din luva ligga platt

på hallens kala golv.

Kan inte laga

fisk med dillsås

utan att det klumpar sig.

Jag kan inte gå in i ditt rum

Inte vädra och bädda om.

förrän du ropar

att du är tillbaka.

 

Man ska leva

Man ska leva här och nu.

Vara tacksam.

Höra lärkors drill,

se hur molnen skingrar sig.

Jag gör mitt bästa

för att inte sörja

tiden som passerat.

Och likväl saknar jag

varje ögonblick

som jag raserat.

 

Anne Kähärä

Ur arkivet

view_module reorder

Den europeiska tomheten

”Den civiliserade människans väsen är feghet.”(Joseph Roth, Die Flucht ohne Ende)  År 1927 utgav Joseph Roth (1894–1939) sin vändpunktsroman, den som markerar brottet mellan hans mogna ungdoms vänsterradikalism och hans alltför ...

Av: Anders Björnsson | Litteraturens porträtt | 16 maj, 2013

När tavlorna kommer till liv

Tänk att kunna gå in en tavla och uppleva en värld målad för hundra år sedan. Det franska uttrycket ”tableau vivant”, som betyder levande bild, har sedan romartiden varit ett ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 december, 2014

Svensk Musikvår 17-20 mars 2016.

Kraftsamling för nutida svensk konstmusik

Efter närmare 25 år återuppstod festivalen Svensk Musikvår, 17-20 mars 2016. I Stockholm kunde man lyssna till framföranden av 250 musiker och närmare 50 svenska tonsättare. En riktig kraftsamling för ...

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 26 mars, 2016

Lizzie Lundberg och den naivistiska konsten

I Sverige började man efter sekelskiftet 1900 uppskatta konst som tidigare missförståtts och föraktats, den naivistiska och den naiva. Den svenska naivismen uppstod närmast som en reaktion mot modernismen och ...

Av: Lena Månsson | Kulturreportage | 30 augusti, 2017

Gdansk - stad i skymning av Hans Evert René

Kopernikus, Schoupenhauer, Fahrenheit...

Av: Hans Evert René | Utopiska geografier | 01 juni, 2015

"Om man inte blir berörd själv så kan man knappast beröra någon annan."

"Om man inte blir berörd själv så kan man knappast beröra någon annan." Ett samtal med Maja Elliott. Text & foto av Carl Abrahamsson Svensk-irländska kompositören Maja Elliott skapar evokativ stämningsmusik för drömska ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 12 oktober, 2006

Kanon och labyrinten

Litterär kanon. Ett ämne som väcker diskussion fast många kanske inte riktigt vet vad det innebär. Det blir ofta en diskussion om estetik och personlig smak; litteratur som ett slags ...

Av: Daniel Svederud | Essäer om litteratur & böcker | 31 januari, 2012

Hobbiten, en oväntad resa bort, och hem igen

J.R.R. Tolkiens bok ”Hobbiten – Bort och hem igen”fångar essensen av drömmen om ett mysigt hem med ensjungande tekittel. Vissa romankaraktärer åker runt hela jorden för att komma hem. Andra ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 06 december, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.