Skrivandet och Sfinxen: verkligheten som spöke

Idag upplever vi en verklighetskris som är en verklighetsförlust. Alla meningssystem har kollapsat och lämnat kvar den utelämnade mänskliga subjektiviteten. Verkligheten har blivit spöklik och fragment av mening hemsöker subjektiviteten ...

Av: Bo Gustavsson | 26 Maj, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Björn Gustavssons musikkrönika

Hur mycket spännande musik man än får höra, känns det alltid lika uppfriskande att återvända till Johann Sebastian Bach. Ungefär som att lämna staden och fara iväg till en avlägsen ...

Av: Björn Gustavsson | 13 april, 2011
Gästkrönikör

Omöjliga intervjuer – Milla-Elina Bylund-Lepistö intervjuar Jesus

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Milla-Elina Bylund-Lepistö | 22 Maj, 2012
Essäer

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Skymning och mörker hos Melker Garay

Ivo Holmqvist har läst en klärobskyr novellsamling. En essä om Melker Garays senaste bok "Fågelskrämman".

Av: Ivo Holmqvist | 03 november, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Gunnar Lundin

Prosadikter av Gunnar Lundin



Gunnar Lundin är tillbaka med en skönlitterär text

Jag faller från en hög höjd. Med all kraft håller jag fast den bruna resväskans handtag. När jag släpper handtaget slutar jag falla. – Jag står i en välkänd miljö, fast jag aldrig sett den förut. Jag är hemma.

 

Vill jag att tiden skall gå? Det finns ögonblick som rymmer så mycket. Där är tiden lodrät. Som hissen i ett nytt hotell. Den stannar, och någon stiger på. Inte större än 3 x 4 meter, men den saknar väggar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Vad betyder tro? Oändligheten är inte längre den iskalla rymden runt en grönskande jord. Den är vad den är. Ja, säg det nu! Att vi är hemma.

 

Det första är kärleken. Men vad är den utan gärningar? Om den inte ryms i tystnaden? Om inte hatet och skärpan finns? Vad är den utan uppriktighetens täthet, sanningen som gör dig fri? Inte en vän som sjunker vid motgång; som sviker när den andre går sin väg och du i det tomma huset finner en blodig näsduk. Inte en vän ”för tillfället”, ”så länge det lönar sig”. Inte då ejdern i havsbandet är skjuten av en jägare och kudden är mjuk. En kamrat för alltid.

 

Ironi får elden att slockna? Ja, den smällande, piskande elden, klorna som griper tingen utan att se deras ansikten. Ideologiernas eld som flammar bilder på väggarna. – Den släcks. Den slocknar. Inte ljuset. Inte askans lugn och tabula rasa.

 

Erkänn: du är inte framme! Lägg av det förbindliga leendet. Så många som lider, så få som bär sitt kors. Så många som dör, och älskas försent. Sörj nu, i solen som du inte ser.

 

Upprepningen. Den ende som kan ändra sig är du. Bli mera dig. Var i ditt centrum. Sök i skymningen namnen på gravarna. Också din! Lyssna på fågeln i trädet.

 

Dessa lugna studiedagar då snön ligger halvmeterhög. John Steinbecks Grapes of Wrath. Orden vilka ser mer: ting och människor. Så mycket återstår i hjärtats ögas marginaler. Du ser en meter längre idag –.

 

Vad är det bästa? Ett hus med vatten och wc, en lagård, hästar till plogen, grisar, höns, en hund. Ingen maskin, endast diskmaskinen. En traktor vaknar inte, kan inte sova. På kvällen är traktorn lika död  - den har  aldrig levat. Men hästarna, de somnar sakta, som en brasa brinner ut; dagens ljus slocknar svalt, gnistor i sömnens brunn. – De gamla dör, såsom fordom, bland de sina. Männen med hattarna i handen och en fråga på läpparna. Den döda finns i minnet; där har hon inte ont. Hon fri, vi är kvar på galären.

 

Natt på resa västerut.

Kreaturens suckan, ja! Och därtill: mänskornas och jordens och tidens djupandning. Natt på resa mot Kalifornien. Vi har slagit läger vid bensinmack väg 66. Natten lutad mot dagen som en kyrka.

 

I en iskall rymd – vi på denna grönskande jord. Mysteriet! Vår tanke skapar bostäder, rum med golv och väggar och tak, stolar och bord, fyllda vinglas på bordet, en kruka med kaktus i fönstret. Vi är vad vår tanke har skapat. – Gå ut en mörk augustinatt på landet. The Milky Way. Vad händer med ansiktena? De mycket gamla, med fåror kring mungiporna?

 

Jag går med eld i röven. Evigheten har utstuckna ögon och munnen talar erbjudanden och politik. Skojar ibland tills man skrattar så axlarna hoppar och löständerna skramlar. Och hjärnan på de utstuckna ögonens gud vill höra din åsikt. Skriv under på den streckade raden.

Evigheten är en mor som tar hand om sina barn.– Den är det lugna centrum där individerna är som de är skapta.

 

De unga på lastbilsflaket. Musiken dånar. De skriker, sjunger, stampar i segertåget genom gatorna. De förväntar sig najs jobb, juste lön. Framtiden har inget Minne. Och vi på trottoarerna, nötta, skavda av livet, vi som vet ”hur det går”? Känner avund? Sorg? De äter tårtor, jag suger på en skorpa. De gamla dör ensamma långt från sin krets, prydda av främlingars timlönshänder,. Tunnelbana dras från City till Köpcentrum. De sjuka står i kö. De sjuka får ingen operation innan det är försent.


 
Gunnar Lundin

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Gandhara Buddha foto CC BY SA 3.0

In & ut

Översättning till svenska: Esmeralda Westerstrand.

Av: vrd. Ñāṇavīra Thera | Agora - filosofiska essäer | 27 februari, 2017

Vladimir Oravskys sommarföljetong Dagmar Daggmask Del 1

Liksom de andra daggmaskarna i Katharinas och Aleksandras trädgård har även daggmasken Dagmar varit mest intresserad av sig själv och sitt arbete. Fast, och det är lika bra att demaskera ...

Av: vladimir oravsky | Utopiska geografier | 01 juli, 2014

James Ellroy  Foto Modernista

James Ellroys Perfidia

Jag ser recensenter som menar att James Ellroys nya roman ”Perfidia” (Modernista; övers: Hans-Jacob Nilsson) – den första titeln i den andra LA-kvartetten – inte är bra för att den ...

Av: Bengt Eriksson | Essäer om litteratur & böcker | 16 augusti, 2016

Filosofi for vår tid

Vår tid er ikke den beste av alle tenkelige tider, som, for eksempel, at i den velstående del av verden er det så å si en selvfølgelighet at de aller ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 18 april, 2010

Vill du spotta i någons soppa?

TEMA KONST Att spotta i någons soppa Människor har mardrömmar om att göra konstiga och udda saker. Ibland känner man sig inställsam, som om man kysser chefen, fast man egentligen vill ...

Av: Niels Hebert | Kulturreportage | 03 mars, 2008

Moralens fundament

Innledning I denne artikkelen argumenter jeg for følgende oppfatninger, og som jeg holder for sanne oppfatninger: 1). At det finnes absolutte og reelle skiller mellom fundamentale begrepsord som sant og usant(falskt) ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 april, 2014

Antonin Artaud. En återtagning av ljuset som mörkret häktar

  "Former för en avgörande förtvivlan, Mötesplats för åtskiljanden, Mötesplats för förnimmelse av mitt kött, Övergiven av min kropp, Övergiven av alla tänkbara känslor inom människan. Jag kan bara jämföra den med det tillstånd i vilket ...

Av: Guido Zeccola | Scenkonstens porträtt | 17 mars, 2017

Tröghet

Döden är framför allt detta: allt man har sett, har setts förgäves. En sorg över det som vi förnummit." Roland Barthes (Övers. Leif Janzon, Kärlekens samtal, Modernista 2016)

Av: Torbjörn Elensky | Essäer om litteratur & böcker | 28 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts