"Go west young woman!" - en västernopera på Kungliga Teatern

Det var inte bara män som lystrade till uppmaningen - Go west young man! - under gudruschens bråda dagar i Kalifornien i mitten av 1800-talet, även om de dominerade kraftigt ...

Av: Ulf Stenberg | 20 december, 2011
Kulturreportage

Var är glädjen?

"Språk är min glädje”, säger Eva B Magnusson, Lindesberg, vars lyrik de senaste åren väckt allt större uppmärksamhet och renderat henne en rad litterära priser. Häromåret fick hon Stig Carlsson-priset ...

Av: Björn Gustavsson | 26 februari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

ISCM World New Music Days Wien 11.- 14. November 2013

Wien, det historiske oppstandelsessentrum for vestlig musikk, er i år vert for den internasjonale samtidsmusikkfestivalen ISCM World New Music Days. Byens avantgardistiske tradisjoner skal med andre ord reaktiveres. Når man ...

Av: Liv Kristin Holmberg | 28 november, 2013
Essäer om musik

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | 01 november, 2010
Utopiska geografier

En arbetslägenhet i Stockholm



En arbetslägenhet i Stockholm

Varför ser man aldrig dig i en mjukt stoppad möbel i tv? Är du bitter?
- Jag har undrat med vilken saklig motivering Dagens Nyheter, Expressen, Kulturradion och så vidare avstått från att recensera min nya roman men Gud skone mig från bitterhet. Jag har väl hunnit inrätta mig på den plattform som nu råkar vara min. Jag går upp varje dag året om och arbetar disciplinerat. Jag är trogen mitt projekt. Jag mår utmärkt på alla sätt och är prima glad.
- Men du tycker alltså att det är underligt att vissa inte skrivit om din nya bok.
- Tycker inte du det?
- Du menar att Stoft och vind är en roman värd att uppmärksammas lite bredare?

- Vore det inte fint att få läsa något från Barcelona av Ulf Eriksson eller att få läsa Magnus William-Olssons och Jan Henrik Swahns Aten, Ragnar Strömbergs New York och Rom, kanske Madeleine Gustavssons Rom? Krister Gustavssons och Staffan Söderbloms - ja vad? Jag vill läsa precis vilka obskyra böcker som helst av alla de författare jag beundrar och följer. Allt.
- Tror du att det kan vara provocerande att du, faktiskt, erövrat en annan plats som du de senaste femton åren och med dina två senaste böcker gjort med Manhattan?
- Du måste fråga någon som förstår det på djupet. Jag vill inte tro vad jag själv ibland tänker. Jag vet inte var man förlorade förtroende och varför. Jag existerar som något slags undergroundförfattare. Jag levde i många år på en mycket liten yta innan jag tilldelades garanterad författarpenning.
- Du har författarpenning ... Det måste väl vara skönt??
- Jag har inte klagat. Det är fråga om en liten men viktig summa årligen och inte någon förmögenhet. Om nu någon trodde det. De som driver på i de där antiintellektuella sensationsdebatterna om den SKANDALÖSA ÖVERSTIPENDIERINGEN vet inte ... inte någonting alls ... om konstnärligt arbete och ingenting om konstens betydelser. Skäms Jan Guillou aldrig?
- Men tycker du att den nya boken blivit förbisedd?
- Vad jag möjligen tycker är irrelevant. Jag klagar inte heller. Jag måste inrätta mig efter hur mottagligheten är för dagen.
- Har du många kvinnliga förebilder?
- Jag har några kvinnor som jag sätter högt därför att de tänker stort och annorlunda. Jag värdesätter lika många män förstås. Människor av båda könen gör enastående saker på alla möjliga områden så vitt jag kan se.
- Vad är du för typ?
- Jag tänker på mig själv som en vänlig person. Jag är framför allt inte aggressiv.
- Är du homosexuell?
- Nej, det "är" jag inte. Jag är inte "homosexuell". Jag har en sexualitet precis som vilken annan heterobög av vilket kön som helst. Det är allt.
- Tror du begåvning är medfödd?
- Jag vill inte tro på gener nästan alls, annat än som ett slags "sekundäravspegling" eller så, så istället tror jag att begåvning är utfallet av en psykosocial miljö; författarskap, till exempel mitt eget, kan jag i stunder se som rena lagbundenheter; en explicit erfarenhet som plötsligt fäller material.
- Författare är bara skrivfabriker då?
- Författarskap för mig betyder bland annat ett specifikt kunnande och odling av den individuella erfarenheten, vad ens egen individuella erfarenhet nu kräver. Jag har rest, gjort, tänkt och sett ett och annat under de faktiskt tjugosju år som jag skrivit på heltid och allvar. De första tio åren var det disciplinerade arbetet en bragd i sig, sett så här i efterhand: frustrerad självträning länge, i stor ensamhet faktiskt och under ekonomiska villkor som du inte har en aning om.
- Är du säker på det?
- Ja. Det är jag.
- Är du en dystergök?
- Ställer inte du underligt aparta frågor? Jag älskar och beundrar den sorts särskilda fokusering och sensibilitet som måste förfinas för att kunna göra det till exempel Lena Ackebo gör eller få till en serie som Get Fuzzy av Darby Conley. Då måste man leva länge i ett viss slags anda. För att nå de - bilderna. Karaktärerna.
- Men du är allvarlig i alla fall?
- Om jag "är allvarlig"? Det är väl klart att jag är allvarlig. Allvaret, som jag har identifierat det i mig själv, är den förnuftiga inre form på vilken man står och ser ut över det som finns och är. Jag tänker vara den förste att försvara allvaret. Jag tycker illa om ett allvarsförakt, alltid hand i hand med antiintellektuallism, som gör sig synligt i vår tidsanda.
- Du har folk som mer troget följer det du gör, eller hur?
- Om jag har tvåtusen personer som läser det jag gör - underbart. Bland dem finns några som verkligen följer ens arbete.
- Tänker du på dem ibland?
- Jag fantiserar om mötet mellan dem och den färdiga boken som faktiskt uppstår bara när någon tar den i sin hand.
- Vad skulle du vilja göra nu?
- Jag skriver sedan tidigt i våras på nytt. Jag har flera projekt ganska långt komna.
- Önskedrömmar?
- Hälsan, få skriva det jag ska, se någon ta sig an Röster och brus för film och själv göra en vild långfilm vid rätt tidpunkt, har jag tänkt. På egna villkor och helt oberoende av någon.
- Varför det?
- Därför att jag inte är etablerad i filmvärlden även om jag umgåtts med folk med anknytning dit och därför att jag inte skulle gitta anstränga mig för att genomdriva den apparat som ett sådant slags projekt alltid är.
- Vad tror du på?
- Den enskilda individen. Den enskilda individens del i gruppen. Jag tror på den hjältemodiga handlingen också. Och på människor som tänker stort och djärvt, på olika områden. Gandhi till exempel som utvecklade pacifismens idé och förstod något på samma gång revolutionärt, monumentalt och grundläggande. Och jag tror på Konsten också.
- Tror du på Gud?
- Det gör jag antagligen. Jag tror på ... "Gud"... i skepnad av ... Ja vad? En enorm lagrad intelligens? Till synes statisk och orörlig men till sitt ... väsen elektriskt och explosivt ... och precis lika mångfacetterat som vi är antal människor på den här planeten i universum. Sådant vi känner det, ska man väl tillägga. Jag har ibland en känsla av att Gud är instängd, till sitt väsen oförmögen utan vår individuella tillvändhet, alltid beroende av oss.
- Tror du att bön har inverkan?
- Ja, jag gör nog det. Jag måste nog göra det.
- Du har alltså varit med om grejer?
- Sakliga skeenden.
- Mer än en gång?
- Ja.
- Du är inte medlem i något samfund?
- Nej förstås inte, men jag håller kväkarna högt.
- Säg något eller några andra du beundrar.
- Alla möjliga. Människor som går utanför sina givna ramar och uträttar märkvärdiga saker, konst, politiska handlingar. Jag känner stor respekt för människor som vill verka politiskt, att inneha makt är en svår sak. Jag kan känna sympati för Carl Bildts utrikesarbete också om jag i övrigt delar få av hans värderingar. Jag beundrar människor som lever anspråkslösa liv också, vardagsgestalter. Om du förstår.
- Är du nöjd med dina böcker?
- Hm ... Ja?
- Röster och brus?
- Bonniers trodde på det mysteriedramat, vilket är precis vad det är fast bara Kerstin Ekman och några till på riktigt såg det, som ett tänkbart bredare genombrott. Själv tänkte jag att det antingen skulle bli det eller en skandal. Telefonerna ringde inte på sju år.
- Du ler ett Buddhaleende.
- Bara lite. Nästa fråga.
- Är du Johnny i Röster och brus?
- Nej.
- Många trodde det.
- Många tror det fortfarande.
- Stoft och vind?
- Jag är tacksam och önskar den lycka till.
- Tacksam?
- Över att jag kunnat och fick vara den som gjorde den. Den tog sex år i anspråk, jag hade ändå säkert kunnat ge den ännu mer tid, men så är det alltid. Tacksam därför att jag är vid liv. Så är det

Peter Lucas Erixon

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

En stor opinionsbildare

Jag befann mig i Indien när jag strax före jul fick budskapet att Björn Fremer gått bort. Det kändes vemodigt, främst för att han var en god vän (som dessutom ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 30 januari, 2014

8. Jenny

Lund var en trygg stad. En plats där ingenting hände. Inget farligt i varje fall. Det var i Malmö de sköt folk, inte här. Till och med årstiderna var ovanligt ...

Av: Jenny | Lund har allt utom vatten | 03 februari, 2012

Pompero Batoni Estasi di santa Caterina

Katarina av Siena och den heliga anorexin (anorexia mirabili )

Katarina föddes i Siena 1347 och dog i Rom den 29 april  1380. En historiker karaktäriserar Katarinas samtid på följande knapphändiga sätt. ”Det var en eländig tid för mänskligheten”. En ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 29 april, 2017

Med eller utan djävul

Paganini. Jag tror att Heinrich Heines berättelse är en oöverträffad sammanfattning av glädjen och ängslan i sökandet efter harmoni mitt i virvelvinden. Kanske kan detta tyckas obegripligt idag, i en tid ...

Av: Rafael Argullol | Musikens porträtt | 15 augusti, 2008

If there is a will, there is a way

De gånger jag besöker Oslo försöker jag alltid hinna med ett besök på det så kallade Litteraturhuset, strax intill Slottsparken: ett litterärt centrum som blivit oerhört populärt; en samlingsplats inrymmande ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 11 juni, 2013

Fokus sceniska rum Undervisning, sceniska rum och teknologisk irreproducibilitet

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Axel Andersson | Reportage om scenkonst | 16 december, 2012

Poesi i poetik och praktik

Det råder oftast en förvirring kring begreppet poetik och det blir i det dagliga användandet till en brokig blandning av metodik, estetik, poetik därtill uppblandat med en politisk hållning. Sammantaget ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 21 december, 2016

Döuw å jiig, surrogatpyret, döuw å jiig

Thus roving onIn confus'd march forlorn, th'adventurous Bands With shudd'ring horror pale, and eyes aghast View'd first their lamentable lot, and found No rest: through many a dark and dreary ...

Av: Nikanor Teratologen | Utopiska geografier | 11 oktober, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.