Internationell Filmfestival i Amsterdam

Amsterdam är en levande stad full av kreativitet och mångfald. Detta blir extra tydligt en vecka om året då International Documentary Film Festival Amsterdam (IDFA) hålls och staden fylls av ...

Av: Natalija Sako | 29 november, 2012
Kulturreportage

Björn Gustavssons musikkrönika

Hur mycket spännande musik man än får höra, känns det alltid lika uppfriskande att återvända till Johann Sebastian Bach. Ungefär som att lämna staden och fara iväg till en avlägsen ...

Av: Björn Gustavsson | 13 april, 2011
Gästkrönikör

Rossini på hemmaplan – operafestivalen i Pesaro

Tidningen Kulturens operarecensent Ulf Stenberg har besökt årets Rossinifestival i Pesaro, och fick där ta del av en genomgående hög konstnärlig kvalitet i tre av Rossinis mindre kända, och i ...

Av: Ulf Stenberg | 23 augusti, 2013
Essäer om musik

Shane Carruth. Foto: Ray Pride

Shane Carruth, människan och naturen

Shane Carruths filmer är fyllda av exploatörer av naturen: uppfinnare, tjuvar och musiker. Carruth söker gestalta den vetenskapliga processen i sin filmkonst - framsteg som resultatet av slumpens välgörande insteg ...

Av: Rasmus Lygner | 24 juni, 2017
Filmens porträtt

John Roddam Spencer Stanhope, Robin of modern times, 1860

Konstnärens sommarafton



Hon fäste sina minnen försiktigt på tavlans vita hud. Lät tyget kippa efter andan, då det som tidigare funnits inom henne nu var på väg ut ur hennes huvud, hjärta och kropp. Det skulle bli hennes mest personliga skapelse, och som för att markera detta särskilda ögonblick hade hon valt ett levande material.

Robert Halvarsson

Robert Halvarsson

Väl i sängen mättades skapelseeuforin av alltmer, vilket på det stora hela var välkommet.
John Roddam Spencer Stanhope, Robin of modern times, 1860

John Roddam Spencer Stanhope, Robin of modern times, 1860

Hon smekte dess sköna vithet med utsidan av sin hand. En yta som verkade fylld av möjligheter, så tedde det sig för henne... Textilen andades allt lugnare in och ut i vad hon tolkade som ett bifall.

Färgerna började bli mer beständiga nu, och ett himlavalv öppnade upp motivet. En älvs makliga ström ackompanjerade det majestätiskt, med reflektioner av solens brandgula sken. Vinden tog tid på sig. Genom att blåsa försiktigt över duken tog den till sist form som en klar bris. Det visade sig bli en sommarafton.

Och se där - en pojke vinkade till henne från tavlans utkant. Han hade varit hennes första förälskelse, överraskad betraktade hon honom där han nu befann sig, som en del av hennes konstverk. Ett viktigt moment i en alltmer utmejslad bild.

Vid hennes åsyn sprack han upp i ett leende, och blottade en glugg i underkäken. Det var ett leende som skvallrade om äventyr och ungdomliga lekar. De hade haft det roligt tillsammans, de två. En eller flera somrar, de flöt ihop, bärgade från en alltmer avlägsen barndom.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Under tiden hon förlorade sig i minnen, arbetade händerna målmedvetet vidare. Hon ville bli klar i kväll. Och i denna beslutsamma anda fortsatte hon således.

Timmarna snirklade sig omärkligt fram. Men till sist var hon nöjd. Hon tittade på klockan; det var mitt i natten. Hon satte duken tillfälligt i en egenhändigt tillsnickrad kilram. En spik stack ut i ena kanten och rispade upp ett sår på ena armen. Blodet hamnade på fingrarna och torkades av på linnet.

”Skit samma...” tänkte hon, och hängde med all den högtidlighet hon kunde uppbåda slutligen tavlan ovanför sin säng. Hon granskade motivet, försökte ta in dess helhet. Det var tydligt att ett skifte verkade ha ägt rum.

Det som tidigare hade varit en sommardag, var nu stjärnklar natt. Årstiderna hade växlat. Hur hade hon missat det? Vinden visslade i lövverket, och utanför knarrade husets fogar. Pojken måste gömt sig någonstans.

Hon tittade ner på sig själv. Färger och smuts över händer och armar, ingen ork att göra rent, inte heller äta. Istället gällde följande - av med kläderna, in under täcket!

Väl i sängen mättades skapelseeuforin av alltmer, vilket på det stora hela var välkommet. Istället lämnade den plats för en betydligt alldagligare sömnighet. Tröttheten behagade inte komma på besök som en smygande gäst, snarare knockade den henne rätt bryskt.

Hon sträckte ut nacken och blickade upp, rummet blev alltmer suddigt. Ljuset tänjdes ut, som när man kisar. Tavlan var dock alltjämt kvar, där hon hängt den. Trygg och vacker. Pojken som hon alldeles nyss missat, låg nu hopkurad under ett träd, ner på honom singlade löv och bildade en spräcklig höstfilt, han snarkade lätt och lät lycklig där han sov. Tavlan knarrade i sin tur till svar, som om den gjorde sig hemmastadd i sin ram.

Hon slöt ögonen och lät pojkens andetag ange den rytm som gjorde att dagen slutligen kunde avrundas. ”Äntligen är jag hemma.” Orden vecklades ut och de blev kvar där hängande i luften. Hon viskade god natt till dem alla, såväl tavlan, pojken som orden, innan de samtliga drömde sig bort till en annan plats. En annan värld.
 

Robert Halvarsson

Ur arkivet

view_module reorder
Hans Lidman, detalj från boken Sommarnatt

Hans Lidman – en man av folket

Hans Lidman skrev om ett annat Sverige. Han var en glesbygdens berättare. Hans fiske- och naturböcker gick ut i stora upplagor.

Av: Rolf Karlman | Essäer om litteratur & böcker | 09 november, 2015

Att se, röra och göra jaget

I London pågår för tillfället två utställningar som båda berör individens föreställningar om det egna jaget: från frågan om jagets svårdefinierade kärna till dess möjligheter och längtan efter att lämna ...

Av: Lovisa Lindgren | Essäer om konst | 01 februari, 2010

Visby medeltidsvecka - St:a Maria kyrka

Det är alltid lika roligt att komma tillbaka till ön år efter år och se vad som har förändrats och vad som är sig likt. Efter att ha besökt Gotland, med ...

Av: Alexander Sanchez | Kulturreportage | 18 september, 2014

Herbert Tingsten. Foto: Wikipedia

Tingsten omläst

Författaren Anders Björnsson om Herbert Tingsten – en liberal utan kompromisser, en av Sveriges mest debattvilliga och obarmhärtiga ledarskribenter genom tiderna.

Av: Anders Björnsson | Porträtt om politik & samhälle | 05 april, 2017

Tankens ambivalens VII

”En bok är en spegel: tittar en apa in Kan förvisso ingen apostel blicka ut.” / Lichtenberg Ambivalent i mina tankar, så även min yttre bild av identitet. Tänker därför skriva fram en ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 18 december, 2013

Förlustens svarta geografi - David Goodis och skymningens underland

David Goodis var, underligt nog, en av de första amerikanska noirförfattarna som jag läste. Underligt, i alla fall utifrån en svensk horisont; Goodis har aldrig översatts till ...

Av: Nanok | Essäer om litteratur & böcker | 12 april, 2010

Tove Folkesson: Bäst man lever skall man dö

Tove Folkesson, poet och sångerska. Har studerat, språk, arkitektur och musik. Gillar att bada, fika och köra traktor. Började skriva poesi en natt 2003, utan att jag egentligen förstod hur ...

Av: Tove Folkesson | Utopiska geografier | 11 juli, 2011

 Nina Ahlzén

Ur Rumänska hundar av Nina Ahlzén

Poeten och skribenten Nina Ahlzén är född och bosatt i Göteborg. Bland annat har hon publicerat tre diktsamlingar och medverkat i flera antologier, till exempel The concept of interception Masspoem Series och Svensk ...

Av: Nina Ahlzén | Utopiska geografier | 05 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts