Adam Zagajewski – kronprinsen inom den polska poesin

Den polska kulturen i allmänhet (poesin, epiken, dramatiken, musiken, vetenskapen osv.) är, och har mycket länge varit, enastående vital. Inom litteraturen räcker det med att nämna några få: Czeslaw Milosz ...

Av: Carsten Palmer Schale | 25 augusti, 2012
Litteraturens porträtt

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna   Nina Bouraoui. Foto: Elisabeth Grate Bokförlag Jag plågas av att skriva om döden, jag kan inte skriva om sexualiteten, de båda ämnena tycks mig ...

Av: Thomas Nydahl | 05 januari, 2007
Litteraturens porträtt

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | 19 december, 2011
Utopiska geografier

Könets mystiker

Illustration av Guido Zeccola efter Beato AngelicoHermann Kesten, Joseph Roth och Albert Camus, med korridorförbindelse till André Gide, häckade en gång i tiden i en lägenhet på sjätte våningen i ...

Av: Bo I. Cavefors | 27 november, 2008
Essäer om litteratur & böcker

John Roddam Spencer Stanhope, Robin of modern times, 1860

Konstnärens sommarafton



Hon fäste sina minnen försiktigt på tavlans vita hud. Lät tyget kippa efter andan, då det som tidigare funnits inom henne nu var på väg ut ur hennes huvud, hjärta och kropp. Det skulle bli hennes mest personliga skapelse, och som för att markera detta särskilda ögonblick hade hon valt ett levande material.

Robert Halvarsson

Robert Halvarsson

Väl i sängen mättades skapelseeuforin av alltmer, vilket på det stora hela var välkommet.
John Roddam Spencer Stanhope, Robin of modern times, 1860

John Roddam Spencer Stanhope, Robin of modern times, 1860

Hon smekte dess sköna vithet med utsidan av sin hand. En yta som verkade fylld av möjligheter, så tedde det sig för henne... Textilen andades allt lugnare in och ut i vad hon tolkade som ett bifall.

Färgerna började bli mer beständiga nu, och ett himlavalv öppnade upp motivet. En älvs makliga ström ackompanjerade det majestätiskt, med reflektioner av solens brandgula sken. Vinden tog tid på sig. Genom att blåsa försiktigt över duken tog den till sist form som en klar bris. Det visade sig bli en sommarafton.

Och se där - en pojke vinkade till henne från tavlans utkant. Han hade varit hennes första förälskelse, överraskad betraktade hon honom där han nu befann sig, som en del av hennes konstverk. Ett viktigt moment i en alltmer utmejslad bild.

Vid hennes åsyn sprack han upp i ett leende, och blottade en glugg i underkäken. Det var ett leende som skvallrade om äventyr och ungdomliga lekar. De hade haft det roligt tillsammans, de två. En eller flera somrar, de flöt ihop, bärgade från en alltmer avlägsen barndom.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Under tiden hon förlorade sig i minnen, arbetade händerna målmedvetet vidare. Hon ville bli klar i kväll. Och i denna beslutsamma anda fortsatte hon således.

Timmarna snirklade sig omärkligt fram. Men till sist var hon nöjd. Hon tittade på klockan; det var mitt i natten. Hon satte duken tillfälligt i en egenhändigt tillsnickrad kilram. En spik stack ut i ena kanten och rispade upp ett sår på ena armen. Blodet hamnade på fingrarna och torkades av på linnet.

”Skit samma...” tänkte hon, och hängde med all den högtidlighet hon kunde uppbåda slutligen tavlan ovanför sin säng. Hon granskade motivet, försökte ta in dess helhet. Det var tydligt att ett skifte verkade ha ägt rum.

Det som tidigare hade varit en sommardag, var nu stjärnklar natt. Årstiderna hade växlat. Hur hade hon missat det? Vinden visslade i lövverket, och utanför knarrade husets fogar. Pojken måste gömt sig någonstans.

Hon tittade ner på sig själv. Färger och smuts över händer och armar, ingen ork att göra rent, inte heller äta. Istället gällde följande - av med kläderna, in under täcket!

Väl i sängen mättades skapelseeuforin av alltmer, vilket på det stora hela var välkommet. Istället lämnade den plats för en betydligt alldagligare sömnighet. Tröttheten behagade inte komma på besök som en smygande gäst, snarare knockade den henne rätt bryskt.

Hon sträckte ut nacken och blickade upp, rummet blev alltmer suddigt. Ljuset tänjdes ut, som när man kisar. Tavlan var dock alltjämt kvar, där hon hängt den. Trygg och vacker. Pojken som hon alldeles nyss missat, låg nu hopkurad under ett träd, ner på honom singlade löv och bildade en spräcklig höstfilt, han snarkade lätt och lät lycklig där han sov. Tavlan knarrade i sin tur till svar, som om den gjorde sig hemmastadd i sin ram.

Hon slöt ögonen och lät pojkens andetag ange den rytm som gjorde att dagen slutligen kunde avrundas. ”Äntligen är jag hemma.” Orden vecklades ut och de blev kvar där hängande i luften. Hon viskade god natt till dem alla, såväl tavlan, pojken som orden, innan de samtliga drömde sig bort till en annan plats. En annan värld.
 

Robert Halvarsson

Ur arkivet

view_module reorder

Tid, liv og virkelighetstydninger

I «Refleksjoner om identiteten til eksisterende (foreliggende) identiteter» tar jeg opp følgende ting av aporetisk art: At eksisterende entiteter forandrer seg over tid og at eksisteremde entiteter har en tendens ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 17 november, 2010

Bortvändhet från ambitionerna

I stort sett varje strävan uppåt i de givna hierarkiernas tjänst bemöts idag med gillande eller åtminstone acceptans (som kan komma sig av såväl en välkomnande känsla av samhörighet som ...

Av: Peter Worland | Utopiska geografier | 08 juni, 2009

”Du har ställt flera frågor kring Kulturdepartementets direkta engagemang och närvaro…” Peace &…

Redan när Tidningen Kulturen publicerar min artikel ”Folkfesten som tänjer gränser för socialt medvetande” (16 juni 2012) har funderingen legat där och grott; det måste väl ändå vara mycket intressant ...

Av: Linda Bönström | Kulturreportage | 11 juli, 2012

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | Essäer om litteratur & böcker | 27 augusti, 2017

Richard Strauss - en tjuvaktig skata?

  Ariadne (Zerbinetta). Foto: Bettina Stoess/Deutsche oper Berlin Deutsche Oper i Berlin har under januari och februari frossat i Richard Strauss. Fem av hans operor har snurrat runt på repertoaren - "Salome ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 03 mars, 2009

Aase Berg. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Tidskriften 10TALs poesifestival 2015

Årets upplaga, den 19:e, av Stockholms Internationella Poesifestival hade temat lyrik och musik. Tidningen Kulturen gjorde några nedslag i det stora och varierade programmet. Festivalen inleddes redan den 24 november ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om litteratur & böcker | 07 december, 2015

En liten blåsa i Guds andes glas

Jag är förtvivlad, full av ångest och riven i djupet som aldrig förr! Det är nåt fel med mig! Det är som att återuppbygga ett hela tiden raserande och sönderblandat ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 september, 2011

Närkontakt av tredje graden 

Av förekommen anledning bjuder vi på Vladimir Oravskys och Olle Ekstrands mästerliga filmanalys av Steven Spielbergs UFO-klassiker:   Konstnärens vilja att solidarisera sig med den tekniska vetenskapliga förändringsprocess som äger rum i ...

Av: Vladimir Oravsky | Utopiska geografier | 11 april, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.