En ostmacka kan också sitta fint

Jag är sannerligen ingen mästare i köket, men jag gillar att laga mat. Jag sätter mig aldrig framför teven för att se på matlagningsprogram, men hamnar jag ...

Av: Stefan Whilde | 09 juni, 2011
Stefan Whilde

Om Lars Wivallius Klagevisa över denna torra och kalla vår

Gott majregn giv, lät dugga tätt ner, lät varm dagg örterna fukta.Oss torkan bortdriv, lät frosten ej merDe späda blomsteren tukta.Var nådig, var rådig!För dem jag ber,Som Herran tjäna och frukta.Ur ...

Av: Birgitta Milits | 31 maj, 2013
Essäer

Pierre Gilly och den osynliga sanningen om Iran

Pierre Gilly är journalist och författare. Han är bosatt i Linköping men befinner sig ofta på resande fot. Gilly hade ett bidrag i Högerns Svarta bok, och debuterade 2008 med Bombdiplomati ...

Av: Guido Zeccola | 12 april, 2013
Porträtt om politik & samhälle

Thérèse av Lisieux ─ Thérèse av Jesusbarnet

Helighet och mystik har varit och förblir viktiga dimensioner i religionens värld. Behov av andlighet och helighet tycks kvarstå även när sekulariseringen tilltagit. Trots ekonomiska kristider och miljöhot konsumerar och ...

Av: Lena Månsson | 11 januari, 2010
Essäer om religionen

Vladimir Oravskys sommarföljetong Dagmar Daggmask Del 1



Vladimir Oravsky av Ole SchwanderLiksom de andra daggmaskarna i Katharinas och Aleksandras trädgård har även daggmasken Dagmar varit mest intresserad av sig själv och sitt arbete. Fast, och det är lika bra att demaskera henne redan nu, Dagmar var inte vilken som helst annan daggmask, inte minst om det var hon själv som fick karakterisera sig.

”Jag är bara den absolut bästa av bästa”, förkunnade hon outtröttliges, det vill säga då när hennes mun inte var full med jord och halvruttna löv som hon dragit in i de underjordiska gångar som hon egenhändigt, eller snarare egenmundigt, grävde upp.

Sådant självförhärligande låter kanske inte så värst tilltalande i svenska människoöron, men enligt Dagmar kunde hon knappast låta annorlunda, om hon ville förhålla sig sanningsenligt till sanningen. Hennes stora, tjocka, pondusgivande kropp, förlänte henne ett synligt stöd. Att hennes framgång mest berodde på den bördiga, rika jorden i Katharinas och Aleksandras trädgård, visste Dagmar inte så mycket om.

”Mina underjordiska gångar är bara de bästa som någonsin funnits”, tänkte Dagmar, och det fanns ingen som sade emot. Det sporrade henne naturligtvis att tävla inte bara med andra om att vara bäst, utan hon tävlade huvudsakligen med sig själv och hon verkade vara aldrig trött på att gräva nya gångar och tunnlar och ständigt förbättra de gamla. Och förresten, vad annars kunde hon göra? Att hon gillade mat var det minsta man kunde säga om henne och när hon åt, då arbetade hon på samma gång, man skulle gott kunna säga, att hennes arbete var att äta och att äta var hennes arbete. Så praktiskt. Så tilltalande.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Dagmar var på det hela taget mycket nöjd med sitt liv. Och eftersom hon lämnade sina gångar och kom upp till jordytan praktiskt taget bara på natten, när hon skulle plocka fallna blad, var hon inte så värst intresserad av vad som hände där på det ointressanta uppe. Dagmar var övertygad om att hon bodde och levde där, där det verkliga livet levdes.

Inte heller nu, när det började regna ordenligt, brydde sig Dagmar om yttervärlden. Visst var Dagmar med om några regn tidigare, men det var då när hon jobbade med sina gångar djupt, djupt under jorden. Då trängde regnet aldrig ända ner till henne. Så man kan gott säga att Dagmars kunskap om regn var begränsad. Ordentligt begränsad.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Rabbe Enckell: ”I flykten går tiden förbi”

Vem kan läsa sig till kunskap nog. Vilkens flit kan liknas vid en hand som kan genombläddra livets skog. Outtömlig ter sig gåtans bok och oändlig läsning återstår. / H. Martinson: Ur Boken i vårt ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 13 oktober, 2014

Karl Isakson - En konstnär för andra konstnärer

"Ingen blir profet i sitt eget land" lyder ett välkänt ordspråk och detta stämmer i högsta grad in på Karl Isakson som föddes i Stockholm 1878 och dog i Köpenhamn ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 23 april, 2011

Kvinnor som gnor – Intervju med Gittan Jönsson

Årets Henry Mayne-pristagare heter Gittan Jönsson. Priset instiftades 1991 av Birgit Rausing och hennes man Gad Rausing till minne av Birgit Rausings far konstnären Henry Mayne. Pristagaren utses vartannat år ...

Av: Katinka Kant | Konstens porträtt | 07 augusti, 2013

Dramatisk och subgestiv scen ur Parsifal. Foto: Ruth Walz

Fokus på Boulez och Wagners Parsifal

Man skiftar fokus men bibehåller upplägget. Konserter och opera. Jag talar om Festtage Berlin, som jag nyligen besökte för åttonde gången under dess nittonåriga historia. Det är en mans verk ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 06 april, 2015

Smultron är vi allihopa

Bostadsbristen i Sverige, främst i de tre större städerna samt universitetsorter, förvärras för varje år som går. Skrytbyggen, landmärken och fallossymboler reser sig ståndaktigt mot skyn synbara för stadens alla ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 27 november, 2008

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation

  I vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket ...

Av: Michael Wirth | Essäer | 12 november, 2011

Joe McGinniss, Castel di Sangro och de konventionella fördummarna

Joe McGinniss, Castel di Sangro och de konventionella fördummarna En kylig vintereftermiddag färdas jag genom Abruzzos berg i mellersta Italien. Jag har lämnat staden Pescara vid Adriatiska havet, följt motorvägen västerut ...

Av: Johan Werkmäster | Kulturreportage | 21 november, 2009

Benjamin 38

                   

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 05 maj, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.