Aleksa Lundberg- en dramatiker med fokus på de transsexuellas problem i samhället

Det finns en marginaliserad grupp i vårt samhälle, vars röst inte har lyckats göra sig hörd i nämnvärd grad förrän nu. De transsexuella har levt vid sidan av de givna ...

Av: Jens Wallén | 02 augusti, 2014
Övriga porträtt

Vermeer van Delft och hans konst

Johannes/Jan Vermeers 1600-talsmåleri kännetecknas av den tidens moraliska uppfattningar. Det finns pedagogiska pekpinnar i hans verk, som hade som mål att åskådliggöra synen på samhällets ”nya moral” och fostra kvinnorna ...

Av: Lilian O. Montmar | 18 juni, 2014
Konstens porträtt

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | 12 juni, 2017
Essäer om religionen

Luther spikar upp de 95 teserna. Målning av Julius Hübner. Foto: Wikimedia

Ett jubileum med komplikationer

”Om inte om hade funnits...” - så börjar ett känt talesätt med många mer eller mindre burleska varianter. Sensmoralen tycks ändå alltid vara, att så kallade kontrafaktiska spekulationer om historiens ...

Av: Thomas Notini | 30 maj, 2017
Kulturreportage

Missfostren



Porträtt  av Jonas WesselHon försvinner i upplösandets skog, mörkrädd och sömnlös

Vill inte träffa folk, finner fotspår i miniatyr medan stormfåglar tiger

Vill inte posera under trädet, huden sitter inte som den ska, blekfet

Fantomer med vita lår, skolmagistern med pekpinne och korpnäbb

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Skrumpna människoansikten, leende och grå, bukens fula oknytt

Vi bygger luftslott hela eftermiddagen, skapar utkast i svart

Viskar aldrig aldrig mer, i havets djupa barm finns inga minnen

 

svavelblomma strös på ytan av urin

kindknotor, funktionellt betingade smärtor

färglös vätska med skarp lukt genom gombenet

foster utan huvud, sårhåla, insänkt kalottsutur

vid närvaro av gallsyror sjunker pulver ner till botten

 

En inbjudan från slottet, konjak och skuggor i sommargräs

Hon torkar svetten från kinderna, java i biblioteket, måste härifrån

Rustika bokhyllor flera meter höga, skenet falnar i vishetens tempel

Titta på det här märket, skapat av naqadahärskarens vassa tänder

Stanna hos mig, Polyfemos, värdfolket är så vidrigt vanvårdade

Hon vill lägga sig ner, somna till ljudet av en väldig osynlig kör

Solnedgång, nattens intrång, vi som det aldrig blev någonting av

 

uppslitsning av tårpunkten

druvbörd, som att icke mera finnas

aparta barkregioner i samma hemisfär

sjuklig ängslan för åska, särskilt i livmodern

förgreningssmärtor kan uppträda med långa rödalger

 

Hon ser in i tändstickslågan, rädd och drömlös, släcker, tänder

Barndomens bestraffningar, tysta och mörka, blödande fötter

En grön soffa i faderns kalla arbetsrum, kyss hans marmorhand

Sug dock inte på tummen, luden och härdad av slit och plog

Kom närmare, nakna lilla krabat, du mjuka dödskrabba av Khufu

Syskoncyklopen i glasbehållaren med gulbrun sprit fick inte födas

Hans öga öppnas när hennes kropp sjunker ner till botten, vill ropa

Skrovliga hudblåsor i form av koraller, självlysande betraktare

 

Hon läser diktskärvor om Charon och svarta solar utan namn

Heliografier dröjer sig kvar, en öppnad bröstkorg, abnorm

Skärbrännaren är hemkommen från kontinenten, schasas bort

Jag ville drömma, se henne omgiven av grönrot och träskland

 

giftig nosotrop, skön och äkta

degenerativa broskförändringar, begär

främmande kroppar i långsträckta kanaler

hörselhallucinationer, medfödd förlust av benen

oförmåga att glömma, smärtsam kramp annorstädes

 

Limbotillvaron är en plåga för oss båda, låt bilderna tala i kol

Våra torra gamla planeter blir till ett i timman då allt ljus flytt

Hon går på supé med det gamla ludret i katakombernas fukt

Kysser hennes uppsvällda fot i det västra galleriet, som svamp

Tar av sin natthatt, stinker klister, undangömd från alla

Ge mig en bestialisk krigsherres målade ansikte, gälar

Ge mig en försmak av demiurgens beska apokalyps, simhud

Ett näste bland smittade spindelgubbar, en svepning i siden

Hon är kvar, stum och egyptisk blå

oförmåga att frambringa artikulerade ljud

katodstrålarna utsänder röntgen mitt emot tragus

bulbärsparalys, anilinfärger omedelbart före döden, varig

på mänskligt sätt och vis, bese främmande länder i vattenfeber

kronsömnens kemiska särämnen, Potts puckel, venpuls eller vinpuls

 

Jag är besatt av svartkonst, men lever i den nya världen

Vågor slår mot svarta klippor, mina fingrar blir allt längre

Jag iklär mig arabisk bomull, avböjer sällan magnifika rus

Vissnad grönska döljer saker under den fördömda jorden

Jag tog en tupplur i skuggorna medan allt hade sin gång

Rutten frukt skördades i min frånvaro, anatoliska traditioner

Jag är en dåtidsdrinkare utan forna dagars glans, inlagd

Under min skogsvandring plågas jag av tusen lyktors sken

Kulblixtar med egen vilja, spontan självantändning

Terrängen är egendomlig, inget är som förr

Kristallskonerten i hamnen omges av mina täta dimmor

Jag är varken god eller gentil, strupar kramas sönder

Väggarnas invånare kommer för att ta mig

Dra mig neråt, till förkastelsen, vågorna är mitt hem

 

ossifikation, ombildning, omformning, omfamning

hopläkning av avskilda kroppsdelar, Mefistos smuts

vävnaden flyttas från en individ till en annan, luktmisstag

hakan avlägsnad, saknad, smärtor nattetid, mi’mos härmare

begynnelserim i diamant, metallhärdar blåser i mogen galenskap

 

Inga billiga underverk, inga kadaver i miniatyr får liv på nytt

Antropofagerna hånar från sina blodhala skrymslen och vrår

Hon ger sig ut i skogen härjad av svarta fåglar från underjorden

Gröna gummistövlar i höstlera, fingergrenar ger rivsår i pannan

Tunga kliv i en egen värld, någon bakom henne, en man med vingar

Försvinn inte, stanna hos mig i tjärnens mörker, här hör vi hemma

Hennes ansikte är mitt, skrumpet och grått

Ingen av oss har någonsin talat

Ur arkivet

view_module reorder

An Alternative Economic Paradigm: How Redistribution would Drive the Economy

Amartya Sen (1981) provides evidence that increased income for a portion of the economic players may inflate the subsistence sector. In 1943, a famine in Bengal brought millions of citizens ...

Av: Piero Benazzo | Essäer om politiken | 25 mars, 2013

En sydafrikansk Fröken Julie drar norr- och västerut

Den bärande konflikten i Strindbergs Fröken Julie kan summeras med fyra ord, annars förbehållna missromaner: kvinnan av börd – mannen av folket. Grafiskt kan man framställa det som två diagonala ...

Av: Ivo Holmqvist | Reportage om scenkonst | 09 november, 2012

Nu krävs mer än 24 timmar för att lösa konflikten

Homeland säsong ett och två har en mycket ironisk ”story arc”: i början av säsong ett är CIA agenten Carrie Mathison den enda som tror att den hemvändande krigshjälten Brody är ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 18 februari, 2014

Handke, Keller och den Gröne Henrik

I Peter Handkes roman ”Kort brev till kort farväl” läser Peter Handke, ehh ursäkta en ”romankaraktär i en Handkeroman” den schweiziska författaren Gottfrid Kellers roman ”Den Gröne Henrik”.Vi kan anta ...

Av: Jesper Nordström | Essäer om litteratur & böcker | 10 februari, 2017

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | Kulturreportage | 02 oktober, 2013

 Ibsens blick brinner som en eld som bränner oss alla. Inte minst Ibsen. Wikipedia

Att bestiga ett fjäll: Henrik Ibsen (del II)

Henrik Ibsen är en av det moderna dramats mästare och klassiker. Under knappt 15 år av sitt författarskap påverkades han tydligt av romantisk och klassicistisk form, ton och tematik, för ...

Av: Carsten Palmer Schale | Scenkonstens porträtt | 06 juli, 2015

Dikter av Gunnar Lundin

    Till G H Hur länge stannar du i ditt lantliga vägskäl? Varje skäl pekar Pekar ditt åter mot stan? Och varje skäl har en botten stjärnorna i julinatten ovanför fårens ögon därunder      se stjärnorna i ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 12 september, 2008

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 19 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.