Konstnärsparet Hanna och Georg Pauli

Det har funnits många kvinnor i konstens historia, men i tusentals år var de huvudsakligen med som modeller, man kan kalla dem objekt för Konstnären som självklart var en man ...

Av: Lena Månsson | 25 november, 2012
Konstens porträtt

Simon O Pettersson. Den tübingska estetdöden

Friedrich Schlegel skriver i ett fragment: ”Nur derjenige kann ein Künstler sein, welcher eine eigne Religion, eine originelle Ansicht des Unendlichen hat.“ Jag tror detta är en korrekt uppfattning. Poesi ...

Av: Simon O Pettersson | 03 mars, 2014
Utopiska geografier

Den Gudomliga komedin Del 3

En purgatorivandring  När vi nu lämnar det första stadiet på vandringen genom "de tre rikena" har vi lämnat det statiska "trattlandskapet" bakom oss. Dante med sin Mästare och ledsagare Vergilius har ...

Av: Hans-Evert Renérius | 26 februari, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Johan Svensson om 2009:s populärmusik

Snart är 00-talet över. Ett bra år för svensk musik. Här har ni undertecknads lista över det bästa som släpptes.2009 års bästa album: Deportees, "Under the pavement - The beach" Lars Winnerbäck ...

Av: Johan Svensson | 13 december, 2009
Kulturreportage

Jonas Wessel: Ett meddelande från prinsessan Månuggla



 

ett självporträtt av Jonas Wessel… med grön hud för 800 år sedan. Deras kroppsvätskor kan producera halvrasavkommor … i kosmos. Mörk är mockan som mejar ner … som en skörd. Var hälsade. Jag är prinsessan Månuggla. Under en resa rakt in i det overkligas svarta natt fick jag en blackout på grund av syrebrist. Jag har svårt att andas. Huden är brun och ögonen stora och vattniga. Jag lever på lavendelhonung och koffeinfritt kaffe. Skogarna förfaller och vissnar. De algfärgade pumpsporerna från de illvilliga stjärnorna dalar ner över våra huvuden.

Fisande furier skrämmer slag på potatisåkerns kutryggar. Min bössa är värdelös i den här förbannade ansiktslösa dimman. Luna 3-arkiven visar att jag har varit borta. Jag vaknade i en bebophall full av teleprinterremsor och trapetsartister, sen satt jag i skiten. Jag blev en kines i en lågprisbutik, en bloddrickande konfektmakare i en Hippodrom, en Bonzo från bongo-bongo-landet. Min kropp färdas med solvindarna och utsöndrar en odör av ruttna ägg. Jag har mångfasetterade tankar, men behåller dem för mig själv. Inga nostalgiska tendenser, inga symfonier i vingårdarna, inga viskande kvicksilvermunnar, inga orgier av dofter. Jag är någon sorts dvärg, en äldre dam full av häxkonster och bristande analyser. Under en nattvandring såg jag en tjärn i skogen, en treväxlad herrcykel och ett kuriosakabinett. Jag såg en man med en druid på ryggen. Någon rökte med slutna ögon redan i jordelivet, bland sårkanaler och filatelister.

Fröken Woodcrafts nerver trasades sönder efter alltför många bördor. Herr Crane ställde sig i Coloradoöknen och kom aldrig tillbaka. På nätterna dök ljuskällor upp. Jag hittade ett par harmonierande mockahandskar och en falska Grand McNish. Jag fick en härlig semester och träffade lite folk. Jag mötte en kvacksalvare i arktisk kyla och en skock arimaspianer som inte kunde hålla fingrarna i styr. Det finns gott om mantiljer och skärfläckor här. Det är svalt på sommaren. Jag kommer ilande precis före ovädret. Trots att jag med lätthet kan hoppa över praktiskt taget vilket staket som helst har jag en sjukdom som ligger och gror i lymfsystemet. Man har portat mig från konferenserna på Saturnus. Jag går klädd i tweed och är insmord med salladsdressing.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jag samlar på cafébestick, lyssnar på träskfåglarnas riau-riau-sånger och tänker ständigt på min experimentmaskin. Du store Scott, här finns både kolvmotorer och reaktionsdrift! Jag sitter ihopkrupen som en klockfjäder med cigaretten i en konstig hållare. Jag är den lilla danserskan från Duluth. Jag har en sfärisk celest kropp, enligt tidningarna ser den ut som en karusell som stormen fått fatt i. Seså, sätt igång språklådan. Ignorera snön vid iskalotterna. Magnetmannen har ett petroleumlager och raketgubbarna athodyder.

Jag ser levande ansikten som skrattar och plågas, jag ser sovande beduiner insvepta vita tyger. Det mullrar i underjorden. Jag kvävs av gudinnans hår bakåtsvept av vinden och dansar för småslantar bland korallreven. Jag har kosmografiska funderingar och en hektograferad bok två meter under mull. En indisk maharadja satte mig i trans vid en seans i Durango bland avsomnade meridianer, spindelapors nästen och vittutgrenade bibliotek i skiftande kulörer och avgasångor. Jag besöker de döda hos fotografen i sin gamla bröllopsklänning och trasiga slöja i huset som ser ut som en stor vit elefant. Sex grävare från trakten stod stilla på den astrala betongkörbanan för 1000 midnätter sedan.

Något förväntas av mig, men jag vet inte vad. Jag får alla att bua vid banketten, jag borde inte ens vara här. Säg åt solteknokraten att min tunga har ruttnat. Jag är lerdoktorn och änkan med en liten sedelbunt gömd i sockerskålen. Jag har burit nekromantikernas mask av kungars ben. Jag är full av skit och löst sladder, men en gång i tiden drack jag ur guldbägare. Titta på mögelsvamparna. Jag pulserar, som om jag andas, allt tack vare blodplasman. En humanoid växt. Jag säljer symaskiner och är vän med en befjädrad allvetare som reser i ett rosa rymdskepp som luktar som ett slakthus. Mina mardrömmar är gröna.

Pariserhjulet är svart. Här finns eld och rök och blodregn, gråt och tandagnisslan. Jag skuttar runt som ett fån i heliumrus, som en kosmisk hjärna svävande över malmer täckta av is. Jag vet vad solfläckar är gjorda av och varför vattnet kommer ur kranen. Skrik inte åt mig, jag kan ramla och bryta nacken. Ursäkta att jag svettas, jag ska snart ta ett bad. Känner ni lukten av mig bakom de dammiga volymerna i rött läder? Ser ni mig i eken på kullen dit ingen vill gå efter mörkrets inbrott? Hör ni hur jag viskar i telefonluren? Jag är tidsresenären med den ljudlösa skrivmaskinen. Jag är Stetsonsilhuetten bakom glasdörren.

Jag är vinden som viner i orgeln då och då. Jag är professorerna på konstakademin som flanerar i den botaniska trädgården under en orkanisk natt. Jag faller sönder snabbare än en förhistorisk vas. Jag säger aldrig mitt riktiga namn och saknar all form av talang, trots att jag har pratat i radio. Mina profetior slår aldrig in. Barnen lyser i natten, likhundarna ylar. Nu far jag vidare bland stjärnorna, chimärerna och de vita maskarna … som en skörd.

 

Ur arkivet

view_module reorder

"Vi lever i en absurd och relativistisk värld."

"Vi lever i en absurd och relativistisk värld." Ett samtal med Carl Johan De Geer. Text & foto: Carl Abrahamsson Det finns ingen annan Carl Johan De Geer än Carl Johan De ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 01 november, 2009

Gilda Melodia

Gud och Futurismen

Berättar les cahiers du situationism som under maj 1968 vissa aktivister tog, för att provocera de dogmatiska maoisterna under ett studentmöte, en kort manifest upp.

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 01 december, 2017

Skendränkning i demokratins namn

Foto: Uniforum Är västvärldens bristande intresse för moraldiskussion om möjligt ett mer grundläggande hot än terrorismens våld? Tobias Lundberg resonerar om Thomas Pogges teorier. I en intervju i det amerikanska tv-programmet The ...

Av: Tobias Lundberg | Gästkrönikör | 05 maj, 2008

Bygdeböcker i Västerbotten

Byaböcker är en fascinerande och, i takt med avfolkningen och avkristningen av Norrlands landsbygd, mycket livaktig genre. Ögonskenligen paradoxalt – men drivkraften att dokumentera de försvunna levnadsformerna och de strävsamma ...

Av: Nikanor Teratologen | Gästkrönikör | 16 juli, 2012

Poeter får inte ljuga

Jag läser en amerikansk poet som säger att poeter inte ska vänta sig pengars framgång. Det innebär förstås att poeter inte är poeter på riktigt, de gör något annat. Den här killen ...

Av: William Males | Gästkrönikör | 18 december, 2008

Om det moderne. Del I

Innledning Artikkelen min bygger på følgende tese: at for de aller fleste begrepsord gjelder det at det ikke er helt opplagt/innlysende hva for betydning og mening de aktuelle begrepsordene har, eller ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 november, 2011

Internationell Filmfestival i Amsterdam

Amsterdam är en levande stad full av kreativitet och mångfald. Detta blir extra tydligt en vecka om året då International Documentary Film Festival Amsterdam (IDFA) hålls och staden fylls av ...

Av: Natalija Sako | Kulturreportage | 29 november, 2012

Arkitektur som reklam

Michelin-byggnaden som den framställdes i begynnelsen. Arkitektur som reklam En byggnad har många olika funktioner. En kan vara att förmedla budskap. Våra kyrkor har denna uppgift, som inte bara manifesteras av ...

Av: Bertil Falk | Essäer om konst | 13 mars, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.