Partiale decomposizione del filosofo. Bild: Gioia Futura

Filosofi og ideologi

Noen yrker framstilles for oss som særdeles farlige, og som forlanger særskilte egenskaper av den enkelte rolleinnehaver. Eksempler på dette er arbeid som brannslukker, politi, soldat eller flyger. ...

Av: Thor Olav Olsen | 02 mars, 2015
Agora - filosofiska essäer

Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | 13 maj, 2017
Gästkrönikör

Sidenvägen

Bukharajudar i Sidenvägens knutpunkt

Den vida legendariska handelsvägen på land, Sidenvägen, sträckte sig från Nanking till Konstantinopel med otaliga förgreningar, så vem vet hur lång den sammanlagda sträckan var, men ett par år tog ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 16 oktober, 2015
Resereportage

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 1 av 4)

Som flanör och vandrare ser jag världen ur ett krasst drömsperspektiv. Jag noterar omgivningarna, men lever i dikten. Jag njuter dofterna, men katalogiserar dem systematiskt för att frysa tiden i ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2017
Stefan Whilde

Ulf Johan Härd, ur Samlade tankar från en hyfsad småstad



Ulf Johan HärdUlf Johan Härd – Att skriva är för mig ett sätt att måla med ord. Jag växlar mellan måleriet och skrivandet. Mitt skrivande liksom mitt måleri baseras på en inre drift att vilja säga något, att förmedla något – en tanke, en känsla, en bild – till andra. Det är ett sätt att kommunicera helt enkelt, en form av samtal. Mitt bidrag i samtalet är alltid att förmedla något till mottagaren.

Det som förenar måleriet med skrivandet är tidlösheten. En målning och en dikt beskriver ofta nuet, tider som varit, det som väntar. I berättelsen finns det en berättelse, en vandring inåt och utåt. Ett jordiskt och ett andligt perspektiv eller i varje fall frågor av de djupare slagen kring livets eviga gåta. Det är känslor, erfarenheter, upplevelser, möten, nyfikenhet och ifrågasättandet som styr. Komplexiteten hos ett varande i livet.

Själva skrivandet börjar med att jag får en tanke, en känsla eller drabbas av ett möte som jag går omkring och funderar på. Därefter börjar jag bygga vidare kring det i huvudet och så småningom i skrivandet. Jag bollar fram och tillbaka tills det tar form och bilden är klar. Därefter är dikten också klar i all enkelhet och jag lämnas med tomheten.

Mitt skrivande handlar inte så mycket om att ta ner stjärnorna, utan mer om att vi vandrar här på jorden, upplever och funderar på livets olika skeenden. Och det är dessa olika skeenden som ofta leder till att jag spinner iväg i tankarna och det blir till ett skrivande för min del. Det är så naturligt för mig och har alltid funnits med mig liksom måleriet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

Columbus rädsla för vatten

 

Våg efter våg utan mening

Vet inte vart vi är

Går det att segla halvvägs?

Är det lönt att ens försöka?

Det skulle inte förvåna

om havet hela tiden växer

för att behålla sitt övertag

 

Hur länge måste vi segla

förutan land?

 

 

Du övar din längtan

 

i hemlighet

kanske din själ

 

ett gult löv frigör sig

och du kastar upp

dina tankar

högt upp i luften

någonstans

måste de träffa rätt

 

 

I en hyfsad småstad

 

störtar inga hundar fram

och hälsar

kattorna är mätta

fåglarna skygga

på gränsen till osynliga

livet känns som ett vitt piller

och behärskat

 

det är bara tidvattnet

som kokar inom dig

 

 

Månen i ditt hår

 

tror kanske på en Gud

i brist på annat

 

själv ligger du i smutsen

socialt minerad

med örat mot marken

och vågar inte riktigt tro

varken på frågor eller svar

 

somna om i en portgång

är det enda du vet

innan de gula bladen vänt

 

 

Timglaset

 

i din hand

försöker samla ödet

men bakom tillståndet

slumrar baksidan

av själens förnuft

i granit på granit

 

 

Du tror vad du tror

 

du vet vad du vet

men dagen börjar nu

precis nu

och det slutar

om ett ögonblick

 

se hur du byter ansikte

efter ansikte

och det gör inte ens ont

det bara kittlar

på ett främmande språk

 

men törs du glöda?

 

 

Om och om igen

 

har jag försökt

måla av ljuset

i dina ögon

 

men allt har sin tid

 

 

De saktmodiga

 

och försynta

vänder sig bort

från våldet

 

de som har vingar

flyger

 

Brevet 

 

När livet mjuknar

 

mjuknar även luften

runt omkring

och det krävs inte

så många djupa andetag

för att nå upp

till ytan

 

 

I drömmen

 

hittar du

kanske hem

om du har tur

 

ibland räcker det

med att blunda

 

 

 

Ibland rämnar

 

den perfekta lyckan

liksom i ett rus

efter ängslig landning

och allt går förlorat

på ett enda bräde

 

vad som återstår

är bara en dröm

och tysta ögon

 

Vad det känns begränsat

 

med en gammal himmel

 

det går inte ens

att skåda in i natten

efter något svar

 

döda ögon

kan lika gärna leva

 

vem som ser vem

är en evig gåta

 

ingen vet

hur länge vallfärden varar

 

kanske så länge

som vi tror

att vi behövs

 

 

Pendeln darrar till

 

i vattendroppen

nedräkningen har börjat

 

snart duger inga främlingar

varken fria eller ofria

 

någonstans ger en kvinna liv

och alla gränser bryts

för ett kort ögonblick

 

 

Nere vid tidvattnet

 

sitter gamle Columbus

och räknar snäckor

 

vågorna på havet

är fortfarande kopplade

till hans puls

 

på något sätt

påminns han om något

i stället för ett ansikte

 

en spegelvänd loggbok

det räcker mer än väl

för att segla ut

Ur arkivet

view_module reorder

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Drömmen om det gudomliga inom science fiction

Inget kan vara mer felaktigt än påståendet att science fiction-litteratur enbart handlar om maskiner och rymden. Redan från början när begreppet science fiction under den första hälften av 1900-talet myntades ...

Av: Alexander Sanchez | Essäer om litteratur & böcker | 30 november, 2011

Bild Guido Zeccola

Din Kropp är mitt Land

En dikt av Guido Zeccola

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 19 november, 2016

Francis Scott Key Fitzgerald efter 70 år

Den 21 december 2010 är det sjuttio år sedan jazzålderns författare F. Scott Fitzgerald avled.  Därmed blir hans verk enligt gällande svensk lag fritt för publicering av vem det vara ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2010

Litterär liklogistik

Monsunregnet hade upphört och himmelens slussar var stängda. Morgonen var het och stilla. Vattnet hade sjunkit ner i markerna och en kväljande lukt steg ur landskapet. Avdunstningar från djurkadaver, hushållssopor ...

Av: Benny Holmberg | Essäer | 28 oktober, 2012

Första stenen är kastad i Estland

   Första stenen är kastad i Estland I Östeuropa har religiösa och nationalistiska rörelser gjort livet surt för den icke-heterosexuella befolkningen. Våld och uttalanden från stater om det icke-naturliga i homosexualitet är inget ...

Av: Kristofer Andersson | Reportage om politik & samhälle | 29 september, 2006

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Agape og Eros

Liv, fortelling og melodrama Å ha et liv å leve er å leve i fortelling. Fortellinger har forteller, som er den som har en historie å fortelle. Historier har hendelsesforløp, og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.