Detalj ur omslaget till

Vad kan vi lära av Läsebok för folkskolan?

I ”Läsebok för folkskolan” – huvudlärobok för svenska skolbarn fram till 1960-talet – speglas tydligt hur ett samhälles rådande mentaliteter reproduceras när det gäller att smidigt infoga de unga i ...

Av: Björn Gustavsson | 13 juli, 2017
Björn Gustavsson

Eslövs kulturskola håller till i Gamla Rådhuset. Foto: David Castor

Kulturskolan, en livsnödvändighet?

Kulturskolan är en organisation där minst tre av ämnena musik, bildkonst, teater, dans och film/video finns som frivillig, regelbundet återkommande verksamhet för barn och ungdom efter skoldagens slut. Verksamheten skall ...

Av: Kajsa Ljusegren | 06 januari, 2016
Kulturreportage

”Till alla säger jag förlåt” – En betraktelse om döendet i tiden

I vår framåtrusande samtid blir legender snart till myt, myten vår lösryckta historia, historien en verklighet utan grund för empirin, som en frånvarande empati där drömmarna ingår som jagande element ...

Av: Göran af Gröning | 30 november, 2013
Övriga porträtt

Om Donatien Alphonse François de Sade, markisen

Det var pompa och ståt, stela ceremonier och stram högtidlighet. Det var påbjudet överdåd och allt vad som vid denna tid tillhörde ett bröllop som välsignats av monarken Ludvig XV ...

Av: Crister Enander | 02 januari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Ewa Nillgård, dikt



Taget en lyrisk höstdag när svansträcken tjöt i höjden av Bo Berglund.Ewa Nillgård kontaktade redaktionen i höstas med några frågor angående publicering av poesi hos Tidningen Kulturen. Dessa 12 dikter är samtliga tillkomna efter inledd kontakt då jag, Freke Räihä, uttryckte mig med ord som: ”Ewa, jag vill ha dina dikter här, hos oss på Utopiska Geografier – som är en avgränsning för en gränslös plats, ett vitt språng – för att dina bilder, i samtalet om platser, förskjuter och genom sitt täta länkande mellan naturens olika aspekter, skapar just en sådan plats utan försäkringsbrev, behov av vård och med gränser upplösta; i din diktning finns inga gränser. Jag upplever att jag i din dikt får möjlighet att själv sätta de gränser jag behöver – eller aldrig skulle behöva tänka på – för att att läsa dig och jag ser både en hård socialrealism med en metafysisk naturalism och en kraftfull metaforik ämnad att väcka mig i det seende som jag alltid letar efter i en poet.”.

 

Ewa Nillgård, som är född 1954, är bevisligen inne i en produktiv period. Hennes kulturella intresse för bland annat litteratur och konst väcktes i tidiga tonår då hon också började skriva poesi. Ewa är utbildad socionom sedan drygt 30 år med arbete inom socialtjänsten. Diktandet är säger hon, en livsnödvändig ventil utifrån dels en byråkratisk vardag och dels ett ofrånkomligt inre pockande på ordets gestaltande. Ewa Nillgård har tidigare också målat och har haft 2 separatutställningar i början av 90-talet.

Ewa Nillgård har utkommit med 2 diktsamlingar – ”Stengäss” i juli 2011 via Vulkan och ”I hästens år är andetagen” i oktober 2011 genom King Ink förlag. Hon är medlem i Författarcentrum Öst. Ewa hoppas och vill försöka verka för att poesins konstform når en bredare läsekrets än nuvarande och vänder sig emot de kommersiellt etablerade förlagens makt och vinstintresse. Hon menar att ord ska göras tillgängliga för de som behöver dem, svepa med och undan. Kanske, ligger snart hennes tredje diktsamling på bokhandels disk.

 

 

 

GNISTRANDE

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

i vattenljuset gnistrande

vass slår ut mellan stämplarna

andetagen som vi vrider

bortom brosk och räckvidders oändlighet

 

drömmer så kanaler nerver

lite trängre vildare

än omkretsen runt svärdfiskens öga

svärmen av dun som letar våra ansikten

 

 

 

 

 

AGENDANS VAKA

 

 

novemberdagen ekar vit

med sitt fallande gomsegel

allting ligger kvar som minns

sötman rökens morsepelare

 

kattsvans i bygel över fårorna

och ljuden skuggorna sadlade

i ett någonstans

 

snarat silkesdjurs intarsia

rinner stegvis längs gräset

där smaragder nyss kommit hem

 

 

 

 

MÖRKERSEENDE

 

 

hyenans röst har fläckar av jord

när den gräver genom natten

jag ställer in mina avstånd väntar

 

så blir jag något obrutet möjligt

mellan århundradens nackkotor

och oblatens trasiga kött

ett nu om malmströmsgalaxens hjärta

 

 

 

 

 

OMRINGAR

 

 

bets skaver i gliporna

omsluter likt ormens svans

smaker slöjor

allt det som väsnas utan ljud

i tunnlar celler blåsor

 

går jag glidande utöver

välter tid och röster

mot vindars sockel

 

 

 

 

 

VID EGGEN

 

 

vid eggen vässade vi

signalen i snöklockorna

larmet som stred

vred sina tunna armar

runt tidens gåtfullhet

 

svag puls skrev i svärta

vrålade till när eldar löpte

och frånvaro slog mot is

som ingen sett sväva

 

 

 

 

 

BLI DÄR

 

 

var helst bågar rymmer

svedda månar jord som

kantrat och sjunkit undan

kan vi färda vätskors minnen

i våra munnar

 

bli där bärande

när stjälkar träd spjälar glömska

ur märlor av venetianskt glas

 

 

 

 

 

DROG JAG OSS

 

 

drog jag oss ostöpta ännu givna

i spalter av luft som vidgats

svepte radband och flöjter

genom fogar där jag låtit kalla dygn

gå i förväg snitta vägen

till salamandern och urdjurets silver

 

jag lät tystnad stadga mig

häva sig över i ämbar

som svällt och svämmat

när våra drömmar gläfst efter hålrum

spindeltid där nätter spacklar

 

 

 Nattlig spegel av Ewa Nillgård.

 

 

SER DOM

 

 

ser dom fadda fåglarna

rynka himlens damast

det är något frånkomligt

nästan bestulet över väsandet

yrseln som i rök när träd senor

och glömska springer med

 

vandringen släpper allt stål

inget irrar medan svavel sjuder

tappar sig i gräs

och ormgropars mörka lack

 

 

 

 

 

ELLER SÅ

 

 

snarare är du vithövdad

blind för omvärlden kanske

än blod som i svall tunnas ut

och ger di till kolnade drömmar

 

i dimma dis genom fresker

står pergolan med öppet bröst

ropar svek i spridda andanom

 

 

 

 

 

ATT ANNARS

 

 

att annars ingå välvande

i sömsmåns trängsel

och som ljus gå i stöp

medan mjöl från stenar

lägrar sig vid omlopp

skalpeller vars ögon gjorts blinda

och sett gässen resa

genom passader innan rov

spejar lust att bekomma

 

hand som i avgjutning griper

blir kanske kvar

lättad spjutad av otidsenligt bläck

som fallit från marginalerna

renats genom flädernerver

och sett kind få liv

 

 

 

 

 

VI VET MED OSS

 

 

ovässad blyerts utmed fönstren

trast står spräcklig av cider

och svankig skatunge

stirrar blint med starr i strupen

 

det som flikar in

utan att måttbeställas

hugger ofta urskiljningslöst

punkterar med kvarts sot

när försmådda speglar brister

 

lågor i bleke strödda

ramar in väcker sömn

i snäckors ganglier

 

 

 

 

 

DIALOGISKT

 

 

karpmun i gap

över etagers gneter

 

det finns där

en samfällig förening

om meningen bottnarna

som kärvar när länkar förångas

och brådmogna sticklingar

spjälkas upp postumt

Ur arkivet

view_module reorder

I shot the sheriff

Sen fredagskväll. Mycket sen. Ska vi verkligen ta tunnelbanan? Okej, rädslan ska inte få bestämma.

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 18 september, 2008

Plast och heroin – en lyrisk betraktelse av konstnärligt samarbete hos Basquiat och…

Att ställa sig inför konstnärernas samarbeten var som att låta språk möta text. Jag låter Basquiat representera språk i relation till Warhol som text. Det är som att båda deras ...

Av: Freke Räihä | Essäer om konst | 09 februari, 2012

En blygsam trendskapare som ser det stora och vackra i de andra

Bill Cunningham, den etablerade gatu- och modefotografen, mest känd för sina New York Times strippar av gatutrender och gatustilar vilka influerat couture designers, moderedaktörer, och stilbloggare världen över i många ...

Av: Linda Johansson | Övriga porträtt | 09 maj, 2014

Kain Tapper, in memoriam

   Foto: Kiasma museet i Finland Kain Tapper, in memoriam För ett par år sedan avled den finske skulptören Kain Tapper. Han var tveklöst en av sitt lands, och Nordens, mest framstående konstnärer ...

Av: Mats Åberg | Konstens porträtt | 20 oktober, 2006

Bertil Falk. Den heliga dymmelveckan

Jag är en sedan länge pensionerad dagstidnings- och TV-journalist. Dikterna skrevs för snart 60 år sedan under en kort period då jag fungerade som biträdande vaktmästare på Sigtunastiftelsen och varje ...

Av: Bertil Falk | Utopiska geografier | 25 mars, 2013

Musikkrönika: Nordpolens verkliga transparens berör

Jag funderar först på varför han griper tag i mig så. Pelle Hellström, Uppsalas förlorade son, som under artistnamnet ”Nordpolen” nu släpper sitt andra album ”Vi är många som är ...

Av: Johann Bernövall | Gästkrönikör | 17 mars, 2013

Queer Tango och Tantrisk Buddhism

Sex är nog inte mänsklighetens bästa ämne. Konstigt och märkvärdigt kan det tyckas, efter som sex ju betingar själva vår existens. Men så har också, under epokernas gång, sådana filosofier ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 02 april, 2011

Räkans fenomenologi

Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och ...

Av: Jesper Nordström | Övriga porträtt | 28 januari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.