Bland tomtar, troll och mylingar: Har nordiska oknytt en chans mot amerikanska vampyrer?

Amanda Hellberg blev uppmanad av självaste Philip Pullman, den brittiske Astrid Lindgren pristagaren 2005 (ALMA priset), att skriva ”Jag väntar under mossan”, en ungdomsbok som handlar om Matilda som kommer ...

Av: Belinda Graham | 21 december, 2012
Essäer

Porträtt av Yeats, utfört av fadern John Butler Yeats

En dikt av W.B. Yeats

W.B. Yeats i översättning av Erik Carlquist.

Av: W.B.Yeats | 21 december, 2015
Utopiska geografier

Hon kände igen mig, och bjöd hem mig

Har ni förresten hört, att jag i tiden försökte få köpa en mycket vacker urgammal designskrivmaskin från Karin Smeds Typsnitts- och skrivmaskinsskolae, i Borgå, låg belägen dessutom granne till Runebergshemmet ...

Av: Stefan Hammarén | 21 oktober, 2013
Stefan Hammarén

Rehabilitering av moralisten

Innledning Artikkelen min er om gjenreisning av det moralske menneske – moralisten. Sokrates var moralist(etiker) og den første filosofen som innførte etikkprinsippet (Hegel). Nøkkelord: Moralisme, moralisere, moralist, moral, moralitet.

Av: Thor Olav Olsen | 09 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

ArkivVisa



altTrots ett ett. Oförvånbart. Ofattbart. Av. Huru föröppnandet dig, kunna inte gå till. ¿Varmera
opp fanns du till. Oitagna fram. Fastnat till avstånd i omväg. Du var inte heller hägringen. Vad
är mindre än det? Så hade jag varit en bättre och tydligare folkkär författare, hade du inte
affärdat mig så där, förpassat mig i intet om dig som ingenting. Men bara dig en urdumt dum
avfattningsfattig get hos som kan säga bääe åt tillbaka. Ros varför sådan vissna vid en get. Du hade kanské växt på barngårdens mörker in i, lärt dig endast dig själv och dessa
avsidestidtabellerna bakifrån för olägenhet, varför blev du inte tuff, varför blev du avig, aldrig varnar innan avfärd. En självvakten alltid på. Kom sig inte, ömheten slog icke rotklimp i sprucken kruka aldrig igenom. Snälltåg som skulle kopplas halvt på går två spårs skenor på, ingen äkta räls emellan istället lyftet dit, skuffades fram täcka små vilda blommor därför. Allt var exakt krukskärvslöst, men exakt fel. Vi höll ock allesammans rosor för dig, dem vi hade med oss från vårt inre, hänt rad efter rad, du ville blott knivskära oss bort. Knivskärarens förråd hade du sedan innan. Haft alltid förklaringen till rosorna, regnets hagel, de var alltid
från fel mörker, skyllde alltid med samma agenda. Kunde du peka opprept osagt på
mellanspåret emellan, det. Just helvetesgeten strittar i ofärgade ullen snart. Bra novitet, men varför ljuger du din saga trots allt, var är plåten i den klädd dig själv? Tror du alltjämt på att expresståget kommer med älvans agenter som tar dig? som Pinkertons kindurgröpta och illsinnade komna i flera pullmankupéer, oskakt byter byxbuntar i separata slutna rum först.
Gör de dig på nytt till blomma här i världen bord ställd, hylla stjälpt sedan, vad har du det tänka dig värre än, till ytterligare blomma om igen, nästan utslagen nästa gång, vilket då groteskt öde vore inte det. Straffet ifrån faun, men repliken och repressalierna från Amor respektive oppfinnaren av Glory hole-hålet. Faran, som kan göra dig vissnad först i skaftet.
Hårt stryker paddan det vad inom visiren idisslar vid till, mer än den stilla vinden visslar ett.
Ler du åt en annan någonsin då, eller åt dig själv alltid stundtals tvenne efter? Utom när röken stryker dig. Skriver du som adress vändhållplats, ändhållplats, avkrok på postens språk Cul de sac, men ingen skillnad heller särskilt, där finns perenner hämtas ditt håll ett bakom.
Kalkstensmuren du gjorde över tre meter hög, slog jag sönder i protest, tills jag fick den bort bit för bit som en skapelse. Jag sjöng då att sången är vit, spåret är nattsvart som svar. La straxt panel att täcka, men sålde huset. Inget fick speciellt veta vitt efter dig. Jag som fick
stanna upp vid de övriga och eviga rasthållplatserna, den ena efter den tredje, aldrig åsett dig, aldrig höra dig annat än tystnadens gloslösare epos, det osagda var alltid det sagda, sagan. Du var ock ett evigt svårt rökande fabriksskorstensmoln framför, tävlat med dimman i ändlös kamp att skingras få ytterst. Hur skulle jag komma fram trodde du egentligen meningen. Jag förstod troligen aldrig heller kärleken som jag drogs in i, den var förstås lömsk eventuellt, något som jag bara inte visste veta, som allt annat i saltomortalstegsparken, dels krypande till konstgjorda bangården längre åtminstone ett skenbart längs än. Saltomortalstegsparkens blommor är förvisso utan färger, på vägen skiftar därifrån långa steg emellan buret en. Jag
avsänder ett berättelsens brev tvenne sidor till dig enär kommer mer fram.

Stefan Hammaren

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Belinda Graham. Några dikter

Belinda Graham is a bilingual poet/artist, who has a weakness for numbers and patterns. She considers all numbers equally fascinating, though there are patterns to prove that apparently all numbers ...

Av: Belinda Graham | Utopiska geografier | 02 september, 2013

En telefonintervju med Royal Republic

Lena Lidén träffade för en intervju med Malmöbandet Royal Republic Varför är RRs snuskiga humor så ovanlig i svenskt musikliv? Var kommer dessa fantastiska texter ifrån? - Alltså. Vi vill inte ...

Av: Lena Lidén | Musikens porträtt | 18 augusti, 2011

Hundens genius

"Jag fick order att inställa mig hos en kapten som sade att han inte ville ha en kvinnlig chaufför. Han tyckte inte om atmosfären, han ville inte ha en kvinnlig ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer | 08 juni, 2014

Ditt liv kommer bli bättre så här, sa kulturministern

Jag såg på CNN igår. De diskuterade tårtan och ministern, Makode Lindes numera världsberömda tårta och Sveriges kulturminister Lena Adelsson Liljeroth. Enligt Linde själv har alla, från Al-Jazeera och New ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 20 april, 2012

Hamnen i Hamburg med nya konserthuset i bakgrunden. Foto: Björn Gustavsson

Hansaförbundet

Det tyska Hansaförbundet, som var i kraft från 1100-talet till 1600-talet, betydde oerhört mycket för utvecklingen av den nordeuropeiska handeln och utvecklandet av ett slags kulturell samhörighet länderna emellan. Ytterst ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 20 oktober, 2015

Anneli Jordhal Foto Sara Mac Key

Ett sätt att försöka lyssna på de andra

Anneli Jordhal är en politisk engagerad författare. Från Klass, Är du fin nog till Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) till Augustenbad en ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 04 oktober, 2016

Matreklamens pris

Det står inte ”INGEN REKLAM. TACK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!” på min dörr. Eftersom under den tid som jag skyltade med denna vädjan, var den ignorerad. Så jag gav efter och släpar sedermera kilovis ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 18 april, 2013

Människor lever i bubblor

Socialpsykologiskt är detta ingenting nytt; där kallas bubblorna för primära och sekundära grupper. Jag lever naturligtvis själv, och har framförallt levt, i bubblor. Under de senaste, säg, 20 åren har ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 09 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.