Edith Södergran. Ett svärd i kampen för framtiden

År 1923 avled den finlandssvenska poeten Edith Södergran i tuberkulos, bara trettioett år gammal. Sjukdomsförloppet och hennes förtidiga död har tyvärr definierat, och till en viss del också förvanskat, vår ...

Av: Elisabeth Brännström | 14 juli, 2013
Litteraturens porträtt

Dialekter i Västerbotten

Illustration: Ida Thunström Ola Wennstedt, arkivchef på Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) om dialekter som färre och färre talar. I norra Sverige, och särskilt i Västerbotten, framträder dock ett ...

Av: Ola Wennstedt | 14 april, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Annakarin Svedberg

Efter bion

För en del år sedan skrev jag esoteriska sagor och berättelser. Här är en av dem.

Av: Annakarin Svedberg | 14 mars, 2016
Utopiska geografier

Michael Economou

Michael Economou. En dikt

Det sker, det pågår, hela tiden, nu.

Av: Michael Economou | 30 mars, 2015
Utopiska geografier

ArkivVisa



altTrots ett ett. Oförvånbart. Ofattbart. Av. Huru föröppnandet dig, kunna inte gå till. ¿Varmera
opp fanns du till. Oitagna fram. Fastnat till avstånd i omväg. Du var inte heller hägringen. Vad
är mindre än det? Så hade jag varit en bättre och tydligare folkkär författare, hade du inte
affärdat mig så där, förpassat mig i intet om dig som ingenting. Men bara dig en urdumt dum
avfattningsfattig get hos som kan säga bääe åt tillbaka. Ros varför sådan vissna vid en get. Du hade kanské växt på barngårdens mörker in i, lärt dig endast dig själv och dessa
avsidestidtabellerna bakifrån för olägenhet, varför blev du inte tuff, varför blev du avig, aldrig varnar innan avfärd. En självvakten alltid på. Kom sig inte, ömheten slog icke rotklimp i sprucken kruka aldrig igenom. Snälltåg som skulle kopplas halvt på går två spårs skenor på, ingen äkta räls emellan istället lyftet dit, skuffades fram täcka små vilda blommor därför. Allt var exakt krukskärvslöst, men exakt fel. Vi höll ock allesammans rosor för dig, dem vi hade med oss från vårt inre, hänt rad efter rad, du ville blott knivskära oss bort. Knivskärarens förråd hade du sedan innan. Haft alltid förklaringen till rosorna, regnets hagel, de var alltid
från fel mörker, skyllde alltid med samma agenda. Kunde du peka opprept osagt på
mellanspåret emellan, det. Just helvetesgeten strittar i ofärgade ullen snart. Bra novitet, men varför ljuger du din saga trots allt, var är plåten i den klädd dig själv? Tror du alltjämt på att expresståget kommer med älvans agenter som tar dig? som Pinkertons kindurgröpta och illsinnade komna i flera pullmankupéer, oskakt byter byxbuntar i separata slutna rum först.
Gör de dig på nytt till blomma här i världen bord ställd, hylla stjälpt sedan, vad har du det tänka dig värre än, till ytterligare blomma om igen, nästan utslagen nästa gång, vilket då groteskt öde vore inte det. Straffet ifrån faun, men repliken och repressalierna från Amor respektive oppfinnaren av Glory hole-hålet. Faran, som kan göra dig vissnad först i skaftet.
Hårt stryker paddan det vad inom visiren idisslar vid till, mer än den stilla vinden visslar ett.
Ler du åt en annan någonsin då, eller åt dig själv alltid stundtals tvenne efter? Utom när röken stryker dig. Skriver du som adress vändhållplats, ändhållplats, avkrok på postens språk Cul de sac, men ingen skillnad heller särskilt, där finns perenner hämtas ditt håll ett bakom.
Kalkstensmuren du gjorde över tre meter hög, slog jag sönder i protest, tills jag fick den bort bit för bit som en skapelse. Jag sjöng då att sången är vit, spåret är nattsvart som svar. La straxt panel att täcka, men sålde huset. Inget fick speciellt veta vitt efter dig. Jag som fick
stanna upp vid de övriga och eviga rasthållplatserna, den ena efter den tredje, aldrig åsett dig, aldrig höra dig annat än tystnadens gloslösare epos, det osagda var alltid det sagda, sagan. Du var ock ett evigt svårt rökande fabriksskorstensmoln framför, tävlat med dimman i ändlös kamp att skingras få ytterst. Hur skulle jag komma fram trodde du egentligen meningen. Jag förstod troligen aldrig heller kärleken som jag drogs in i, den var förstås lömsk eventuellt, något som jag bara inte visste veta, som allt annat i saltomortalstegsparken, dels krypande till konstgjorda bangården längre åtminstone ett skenbart längs än. Saltomortalstegsparkens blommor är förvisso utan färger, på vägen skiftar därifrån långa steg emellan buret en. Jag
avsänder ett berättelsens brev tvenne sidor till dig enär kommer mer fram.

Stefan Hammaren

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Mysteriet med de två Franciskusmålningarna

Spelar det egentligen någon roll om det är en framstående konstnär som har målat en tavla eller om någon annan gjort det, om kopian är så väl utförd att man ...

Av: Birgitta Milits | Kulturreportage | 02 februari, 2010

Rune Depp 2

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 20 januari, 2012

Eurovision Song Contest 2016 vinnaren Jamala, Susana Dzjamaladinova. Foto: Anna Velikova/ EBU.

Europa-visionen och Eurovisionen

Är Eurovisionen, ESC alltså, det enda som förenar i dagens Europa? Eller är det ett gigantiskt jippo, drivet av nöjesindustrin för att säkra de stora bolagens fortsatta expansion? Tidningen Kulturens ...

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 23 maj, 2016

Carsten Palmer Schale – Från världen till köksbordet

”Jag heter Carsten efter min farmor. I november kommer min 42:a bok, men inom litteraturen har jag bara givit ut ett knappt dussin. Mina stora intressen i livet – vid ...

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 19 november, 2012

Kroppen berövad själ och ande

Ting och ägodel Begreppet kropp, associeras i vår kultursfär dels till vår egen fysiska kropp, som på något sätt är levande, kroppslig. Dels till en kropp som varit levande men nu ...

Av: Oliver Parland | Övriga porträtt | 22 maj, 2013

Rum för konst

Runt om i Sverige står en mängd lokaler tomma av olika anledningar. En konststudent såg möjligheten och skapade Tomma rum, en grupp och ett projekt som under sommarmånaderna bistår ...

Av: Irina Lazarescu | Konstens porträtt | 28 september, 2010

"Jag har förbundit mig att fullfölja en vision"

Han har skrivit 16 böcker på arabiska, engelska, tyska och svenska. Han är en av Palestinas mest kända och uppskattade författare. Han har bott i Sverige i många år. Men ...

Av: Anders Brimstedt | Övriga porträtt | 29 december, 2009

Filosofi og kultur

Den allmenne kulturen og tiden I vår tid er det meste av slikt som har å gjøre med den allmenne kulturen i en svært alvorlig krise; de sosialdemokratiske vyer om kultur ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 09 maj, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.