Michael Economou

I Peder Winstrups huvud

En ny dikt av Michael Economou

Av: Michael Economou | 12 maj, 2017
Utopiska geografier

“Sök sanningen! Och om de så bär till helvetes portar så klappa på!“…

Det är den femte maj. Våren har kommit tidigt detta år. Solen skiner och en stor skara studenter har samlats i Uppsala för att följa filosofen Benjamin Höijers vagn till ...

Av: Crister Enander | 11 oktober, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Nina Ahlzén. Ärrlighet

Nina Ahlzén. Är 43 och 13. Uppvuxen och boende i Göteborg. Hatar poesiuppläsningar. Är svag för det surrealistiska. Gillar att utforska gränser. Vem är dåren, vem är normal? (Vad är ...

Av: Nina Ahlzén | 03 oktober, 2011
Utopiska geografier

If there is a will, there is a way

De gånger jag besöker Oslo försöker jag alltid hinna med ett besök på det så kallade Litteraturhuset, strax intill Slottsparken: ett litterärt centrum som blivit oerhört populärt; en samlingsplats inrymmande ...

Av: Björn Gustavsson | 11 juni, 2013
Gästkrönikör

Emmakrönika XXIII, O rinalone



Men så var beklämmer skon, brud? Tårarna tog dig vissna slut försent. In borta du har icke en altShoe-Fitting Fluoroscope att se var knöl slita på sitta, tårna obekvämt så mången där det som känns så mer kan, ofta fel, fastän nåt om som det pjunket för en enda sin pjuck på hälen som bak styv syvene och sist till du å ett sinne svida det det detta som gör dig kan så mer trät­girigheten nära nog förförbannad tagen hag, ut av dyra ita­lienska skodon dina, utan någon corrigia att lösgöra dem om, ingen scortea dra hälften av upp alls den, till om allt de lätta be­styr, röda dojor med vita ränder till kontroverser de använda vilket, som det kläm­mer ävensom du är kle­mig då på, säkert ock härom av ett gammalt beprö­vat bra knep som det i enlighett med vad poeten fått erfara vet, förnöjsamt väl som av en plåga det funnen av glosa de omgåfvo giv till bekänna del av sin begivna betydelse den för kära fåntratt tillstått tufft, där sin den hemlighett som du får minsann det erfara såvida du verkligent då njurvattna stril dem fullt, eller häller av samma sak ifrån emaljmåttkanna nattkärl det varmt i dem fotbe­klädna­den att säga, ingen socculus lågsko bar du, utan den med kanter viket överst vänt

opp nästan till släpper du ner nu, ställ dig därpå genast omgående följt sedan snabbt själv i dem fyllda skodon enkelt så bra fört och håll dig kvar tills de torkar som de då äro formade det jäv­ligt gott bra bli till en enviskamels gått beträffande du stod ut och ut i världen den &:så detta haver för, släpp grämelsen på sin ferie nu, nog gumman, icke feg konsulterad, som det stod att göra, likt det förspor­des ju, då som dessa blir så bra, där dina dojor vän­tar vätas ändra, reformdojorna dagen, om du visst skall gå ut och pinka enbart som släppt, som det kanské var allt talt galet om det angripna ohmrådet, jo kame­len skulle nog ha strilat så purket envist &:så där över någon om den då bara hade det vetat kunna att någonsin din öharab tänkte bäst där som oåterkalleligt skära ut en ruta om dess rygg, en fäll som, det angripligt ställe vore lika, dina var om ett tu tre fabrikstillverkade för barnslavarnas kedja, oavstött bör du göra det sista alltid själv bäst, du går där sedan med dyra öle­ganta de fina dojorna på så bekvämt dig jordytans försakelsebärare ren, du jordytans brud bästa emot dig, nu om mindre kläm­mig fastän du så skulle ge en känga djupt där i hufvudet läkas på annan mig, med det till strofer och gyllne skutt i bägge marsch gång och låtar öfver, lät det klivet du taga ett språng lyx mer fler gott helt här ut om värld låtes göre för, ett kommer tillrätta honom din käre, poëta han. Blott vad skon dig ock ändå klämde en god bit sträckt bort först, stå osagt sagt, eller sagt osagt mena.

Stefan Hammarén

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Netta Skog, foto Black Halo Photography CC

2016 års Legitimerade Legend

Den årliga utmärkelsen som LEGITIMERAD LEGEND utdelades 26/11 2016 till musikern och poeten Kjell Höglund i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord å Bankiren / Västerås. Mikael ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om musik | 07 december, 2016

Varför skulle jag inte tro på June Campbell?

Funderingar kring  "Traveller in space". (Utkom 1996 på The Athlone Press och följdes av en reviderad upplaga 2002 på Continuum i London/New York). En brittisk kvinnas erfarenheter av mötet med ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer | 12 mars, 2011

Premiäruppsättningen av Aniara på Kungliga Operan 1959 med libretto av Lindegren Foto Lennart Olson

Erik Lindegren – Ständigt på resa, sökandes sin väg.

Att närma sig – texternas mänskliga sökande – från några av existentialismens grundläggare, med namn som Fjodor Dostojevskij, Sigmund Freud, Oswald Spengler, Fredrich Nietzsche och Thomas Mann, så följer helt ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2016

Tommy Åberg

”Jag erbjöds öronproppar på biblioteket”

Biblioteket har i många år varit mitt andra, i perioder mitt första vardagsrum. Så inte längre. En frustrerande hög ljudnivå har fått mig att istället sitta på olika fik och ...

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 21 juni, 2015

Vem skriver den svenska litteraturhistorien

Det går inte att undgå i hur stor andel som den litteratur vi konsumerar är översatt från ett annat språk och till vår mycket smala språkgrupp. Vad som också ter ...

Av: Freke Rähiä | Essäer | 17 oktober, 2012

En promenad på Lower Manhattan i New York City del 3

Vi befinner oss på New Yorks födelseplats där allting en gång började. Det var på södra Manhattan som holländarna grundade sin koloni ”Nieuw Amsterdam” i första delen av 1600-talet, efter ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 31 januari, 2012

Idumea Vedamsson

Tidens flod

I The river of time berättar Igor Novikov om vad man trott och tror om tiden. Novikov är verksam som astrofysiker vid Köpenhamns universitet och har ägnat sig åt ...

Av: Idumea Vedamsson | Gästkrönikör | 06 juni, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.