Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | 08 november, 2011
Resereportage

Denna dag ett liv Essä i fragment

En humanism. Självkännedom, insikten om det existensiellt lika som förutsättning, tillsammans med psykologisk fantasi och inlevelse. Inte vara en ovanpå flytande ”humanitarian”, utan använda sin erfarenhet för att förstå vad ...

Av: Gunnar Lundin | 06 november, 2013
Essäer

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

”Muhammad från Frostmofjället”



Berättelser om manlighet i mångkulturella miljöer.

TEMA VÄSTERBOTTEN

Det finns ett utanförskap som inte nödvändigtvis är socialt, utan som handlar om relationen till den skriftspråkliga kulturen. Projektet ”Muhammad från Frostmofjället”, som drivs av Länsbiblioteket i Västerbotten i samarbete med Länsbiblioteket i Jämtland, vill undersöka om detta kan brytas genom att skapa nya vägar till berättelserna och litteraturen.Projektet riktar sig framförallt till pojkar och män i mångkulturella miljöer – både glesbygd och storstad – samt till lärare, bibliotekspersonal, föreningar, studieförbund med flera. Med fokus på berättelser som på ett eller annat sätt gestaltar vad manlighet kan tänkas vara vill vi utveckla metoder för att skapa kultur- och generationsöverskridande mötesplatser.

Här i Västerbotten är ju frågorna kring kulturmöten och mångkultur på intet sätt nya. Vid sidan av de nya invandrar- och flyktingtäta områden som finns i våra större städer, precis som på många ställen söderöver, så har vi en historia som utan alltför stor överdrift kan sägas handla om folkvandringar och kulturmöten. Detta vill vi ta fasta på genom att förankra projektet både i invandrartäta områden i någon eller några städer och i de västliga gränsbygder som präglats av möten mellan den samiska kulturen, den ”storsvenska” och även den norska. Hittills har verksamhet startat i Umeå, Tärnaby och Strömsund.

”Muhammad från Frostmofjället” förenar ett genusperspektiv med ett mångkulturperspektiv och använder sig av berättelser från många tider och kulturer. Därmed tror vi att projektet kan undvika att reproducera en schabloniserad manlighetsbild och i stället synliggöra att det går att vara man på många sätt, och att många vägar kan leda till en trygg mansroll. Inte bara Herkules utan även Beppe med dockorna ska således rymmas i projektet.

Odyssén erbjuder ett utmärkt exempel på hur man kan frilägga grundläggande berättelsefigurer som är lika existentiellt laddade som de är strukturellt enkla, för att sedan återfinna dem i snart sagt allt man läser, ser eller spelar. Odyssén handlar bland annat om en man som på grund av plikten – sitt åtagande mot det samhälle han ingår i – tvingas lämna sin familj och ge sig ut i kriget trots att han inte vill det. Beskriver man den så står konflikten mellan kärleken och plikten i centrum. Det kan de flesta av oss känna igen oss i och det finns många berättelser på samma tema. Vidare kan Odyssén beskrivas som berättelsen om en man som kommer hem efter att ha varit borta länge
och finner att onda krafter har tagit över. Det är kanske inte lika lätt att hitta berättelser som gestaltar den problematiken men man behöver bara tänka på en film som Jägarna för att inse att även den lever och producerar sig i samtiden.

Om vi i stället ser Odyssén ur sonens – Telemachos – perspektiv, så handlar den om en ung man som saknar sin pappa som varit borta i kriget i evigheter. En yngling som känner sig hotad och kränkt för att ingen pappa finns och kan försvara honom. Hur många unga män i världen har inte någon gång kunnat identifiera sig med Telemachos? Och hur många berättelser finns det inte om den frånvarande fadern? Några moderna exempel som skulle kunna användas som avstamp i projektet är (naturligtvis) Harry Potter samt Per Nilssons Sjutton.

Genom att synliggöra några av de grundföreställningar om manlighet som gestaltas såväl i den traditionella muntliga och skrivna litteraturen som i dagens filmer, tecknade serier, dataspel, rapptexter med mera, tror vi att det är möjligt att stärka pojkars självkänsla, självförståelse och öppenhet för andra kulturer. En positiv förståelse för berättandet och litteraturen lägger sedan grunden för att stimulera läsandet.

Eva Nordlinder
Dan-Ove Willman
Länsbiblioteket i Västerbotten

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Loserförfattarfabrikens bläckdirektören in spe personporrträttet

  Nöring, f. övrigt avlägset anförvantande(skrivmaskins)bandet till den förmögna och oresonliga familjen Stoff, bläckdirektör in spe för Loserförfattarfabrikens vidräkning, ur den självanställningsregistreingsmaskinen finns noterat 1650 dyker patronymen Nöring (Stoff) opp i annalerna, parentesens betydelse än ...

Av: Stefan Hammarén, Christofer Nöring | Stefan Hammarén | 25 mars, 2013

Louise Brooks, varken ängel eller hora

Louise Brooks? Bland Hollywoods legender har hon sjunkit i glömskan.Louise Brooks kom från Kansas. Som barn studerade hon dans och piano, det ryktas att hennes mor var en underbar pianist ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 10 februari, 2012

Vanitas och andra existentiella dataspel

Döden är alltid närvarande i dataspel. En energimätare som hastigt faller, en symbol som blinkar till i övre hörnet och försvinner. Du kan bli skjuten, knivhuggen, bränd, sprängd eller överkörd ...

Av: Mathias Jansson | Essäer | 25 september, 2010

Wittgensteins förhållningssätt mellan poesi, filosofi och musik

Han betraktar henne och ser hennes ansikte, som om vore det täckt av en tunn ljus slöja, knappast verklig. Han är böjd över sig själv, det intet som väntar, han ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 12 mars, 2017

Tomas Tranströmer. Foto: Andrei Romanenko Wikipedia

”Och trasten blåste på de dödas ben med sin sång”

Tomas Tranströmer har gått ur tiden. Mitt hjärta sörjer en av världens mest betydande poeter. När en poet dör blir världen fattigare. Hur många verkliga poeter kan mänskligheten visa under ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 27 mars, 2015

Vem är Jørgen Leth?

Tillfällena när den danske filmaren och skribenten Jørgen Leth kommit på tal i svensk media är lätträknade, detta trots att han nog får räknas till en av de största levande ...

Av: Per Brunskog | Konstens porträtt | 19 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.