Ett barn är fött...

Idyllen kan vara påträngande. Den kan bli för mycket. Idyllen är då ofta avskild från det verkliga. Den avsedda relationen av en s.k. inkarnation kan vara bruten. Några vill inte ...

Av: Hans-Evert Renérius | 25 december, 2014
Gästkrönikör

HANDLINGAR KRING RAYMOND ROUSSELS DÖD

"P.S. Kommissariat - sekt. Politeama - Palermo14 juli 1933 År XI i Fascismens EraInterntelegramÄrade herr förste PretorÄrade herr KvestorPalermo Vid omkring tiotiden idag på förmiddagen då hotellvaktmästaren Antonio Kreuz på Hotel ...

Av: Leonardo Sciascia. översättning: Torbjörn Elensky | 05 oktober, 2009
Utopiska geografier

Jacksonbot in action

Det där kan min robot göra bättre – om konst som algoritmer

Kallar du det där för konst? Min robot skulle kunna göra det mycket bättre! Kanske kommer konstnärer att ersättas av robotar i framtiden. Påståendet får nog en del att rynka ...

Av: Mathias Jansson | 18 februari, 2015
Essäer om konst

46. Kjell

Kjell skyndar över Mårtenstorget. Han är på väg till lasarettet för att sortera bland de gamla apparaterna. Han har varit där i perioder under hela hösten. Ombyggnationen som är på ...

Av: Kjell | 09 november, 2012
Lund har allt utom vatten

Hon kände igen mig, och bjöd hem mig



IntressantHar ni förresten hört, att jag i tiden försökte få köpa en mycket vacker urgammal designskrivmaskin från Karin Smeds Typsnitts- och skrivmaskinsskolae, i Borgå, låg belägen dessutom granne till Runebergshemmet för övrigt, rektorn lät först välvillig och jag påpekade att den måste ju redan vara avskriven i bokföringen sedan urminnestid, inte som det bet, han hade sedan frågat kollegorna och Karin Smeds, och så sålde de snikna jävlarna den ändå inte. Var säkert något jättefint ovanligt märke, men det förstod jag icke då utom att den var helt extra, nästan i klass med en gräshoppa. Jag hade dessutom kunnat bära iväg den på natten och ingen hade vetat att jag vore skyldig, man fick ju tillträde dit på natten också skriva på övertid, ingen hade säkert ens på år och dar sett efter den i skrubben nere på fotnivå, ingen böjde så mycket på sig och det fanns ju skrubbar hur mycket som helst. Men det var icke så bra att vistas där och skriva på natten, det rörde sig fruktade skolgäng som slagit sig i slang med gatpojkar och narkomanter från den närbelägna busstationen, som ville supa och knarka och knulla och ha uppvärmda ställen att vistas i, och rökte gjorde de, och några poetfasoner var icke tillrådliga, för mindre som man misshandlades. Ibland söp de där gängen i skrivmaskinssalen nätterna igenom. Rektorn beordade slutligen låsning av dörrar under kvälls- och natttid när han själv råkade en morgon se hur de slocknat där, men ingen låste ändå nånsin, de var alltid olåsta. En gång var det ett gäng idioter som höll i mig där och bände mitt huvud att stirra jättelänge under tystnad in i de mest mörka ögon på en flicka de lyckats få med sig, någon slyna som hatade maskinskrivning förklarade hon efteråt, eftersom ett av hennes fingrar var bara någon cmeter långt (missväxt), fastän jag enbart skulle skriva. En gång petade en buse sönder en skrivmaskins täckbrickor på tangenterna, men han fick minsann fixa den hel när Karin Smed fick raserianfall. En annan gång när Karin Smeds undantagsvis var där på kvällen, höll någon av de där ligisterna Karin Smeds och några andra + mig inlåsta, de blockerade dörren med handtaget, men på något underligt sätt lyckades jag rämna igenom dörren ungefär som en kommandosoldat att dörren strittade upp i ansiktet på ena busen som såg för en gångs skull imponerad ut, och Karin Smeds såg även hon desto mer imponerad ut.

Jag borde i samma andetag ha slagit knytnäve i busens ansikte, hade gått i samma andetag. Fastän någon gång kunde de där losrarna ändå förvåna en, en gång höll de ett gitarruppträdande för mig, följande gång var de igen dårar. Jag avbröt skolan på slutet när det spårade ut helt i skolgängens vanvett, ändå slutade det hela i varje fall att jag fick ett stipendium i oerhörd snabbskrivning. De hade aldrig haft någon lika snabb så klart, så mycket som jag skrev på egen tid, och på den tiden blev jag ju mycket snabbare än är nuförtiden med datorns tangentbord, trots att det var äkta tröskverk då. Fastän jag slutligen fick en elskrivmaskin av Karin Smeds, den enda i salen, vilket väckte ytterligare ont blod på klassens gängmedlemmar. Fastän tror ändå jag i själva verket fick stipendiet för att jag rämnade dörren som en gentleman. En timme efter stipendiet kom en flicka och kramade mig för stipendiet, fastän jag aldrig pratat med henne innan. Åtta månader senare i en butik rusade en bonde fram och kramade mig och skakade hand, och dunkade i ryggen och sa att han blev så stolt och lycklig över mig när läste i Borgåbladet att jag fått stipendium, men han visste kanske inte att jag hade pussat hans dotter fem år tidigare. 25 år senare rusar dottern fram i en annan butik och säger att hon ännu känner igen mig, och bjöd hem mig, inte som jag orade åka hem till henne. Det hände mer på den gamla goda tiden än nuförtiden som det knappt nånsin händer något spännande. Och har ni förresten också hört att jag en gång var hembjuden till Karin Smed, med en kompis, att byta frimärken med Karin Smeds make, men vi satt mest och drack kaffe och hon gnällde att jag måste ändra tangentbordet på mina gamla skrivmaskiner till det då moderna nya nuvarande tangentbordet, vilket jag till all tur aldrig lät göra. Goda småbröd hade hon, i ett litet gammalt hus son bodde i.

 

Stefan Hammarèn 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Gunilla Nordlund

När drömmen blir verklighet

Jag känner Gunilla Nordlund sedan minst 10 år tillbaka. Jag har alltid uppskattat hennes kraft som regissör och kulturarbetare att aldrig böja sig för makten utan ständigt fortsätta kämpa för ...

Av: Guido Zeccola | Scenkonstens porträtt | 02 november, 2016

Holismer och reduktionismer

Holismen handlar i princip om att se all verklighet som en helhet (inte en delhet). Positivismen (som är den naturvetenskapliga förståelsens centrum och metod) handlar om att se - eller ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 13 maj, 2011

Johan Heinrich Füssli, Le prince Arthur et la reine des fées. Foto:  BOT

Modernismens fria bildspråk

Tänker, tänker jag, att jag nu tagit mig vatten över huvudet med en text (essä) om en så bred och inkluderande -ism som modernismen med utgångspunkt i den anglosaxiska, latinska ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 22 juni, 2015

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 oktober, 2012

Universums svekfullhet & förtrolighet

 Hur närma sig verkligheten? Det vore inte obefogat att hävda att stora delar av G.K. Chestertons mångsidiga författarskap graviterar emot denna fråga. Om den då etablerade verklighetsbilden heter det 1912 ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Agora - filosofiska essäer | 23 februari, 2013

Eddie och Reb in da House

  Eddie och Reb. Foto: Agneta Tröjer Eddie och Reb in da House I år har Pride House flyttat in på Södra Teatern med ett digert programutbud under Prideveckans första fem dagar. Det ...

Av: Agneta Tröjer | Porträtt om politik & samhälle | 04 augusti, 2007

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Veckan från hyllan, vecka 27. 2012

Den ekonomiska krisen fortsätter, och detaljerna kring den blir allt mer bisarra. Förra veckan raljerade jag över den nya grekiska finansministern. Det gick bara någon dag och det blev ännu ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 30 juni, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.