Jesper Nordström

Och plötsligt sticker det språkligt avvikande i ögonen

I trappen där jag bor finns ett genuint svensk namn. Mitt eget. Men eftersom mina föräldrar lider av svår Danmarkofilia kan vi spåra det till landet som gav oss fet ...

Av: Jesper Nordström | 23 november, 2015
Gästkrönikör

Sofia Sandström. Kvällspasset

Sofia Sandström är född 1966, bosatt i Stureby/Stockholm, allt mer upptagen av novellen som form och fotografiet som konstnärligt medel, och med bakgrund i en helt annan verksamhet har jag nu ...

Av: Sofia Sandström | 24 februari, 2014
Utopiska geografier

Regn och eldkonst på Urkult 2012

Resan till festivalen börjar för många på Urkultståget, som är en plats där människor möts i en atmosfär fylld av förväntningar och värme. När man går igenom tågets alla vagnar ...

Av: Liv Nordgren | 14 augusti, 2012
Kulturreportage

Evig är den konst som alltid talar till oss själva. Intervju med Fabio…

Gitarristen Magnus Andersson och jag träffade den italienske tonsättaren Fabio Vacchi under hans vistelse i Stockholm i samband med spelningen av hans Quintetto Notturno Concertante på konserthuset. Eventet skedde i ...

Av: Guido Zeccola | 15 juni, 2014
Musikens porträtt

Tredjegenerationsskarabéerboks utdragskrönika



Stefan Hammarèntappat om svansen rakryggad ända i kärls karls håll sista MS Sargassopottan III ochså MS Glödfatet invid CCCP Manskärl av dess och haft svärd snarare isabellgrå sabelkokill då fram hot om upp visa ett ombord tydligt på stå över hals med blodtunnbröd beredd bit bit, eller äkta halvt sin domptör hör damp stav hela det för avtöjd bredvid av törd hörd gott ha svärds i ena och piska don allt visa i annat på redo bart den en gång vara, dem lösa rak naket sandaraken längre vore von Stefan honom plockat rasl upp plats av om pock, ferramentum döda dem mos det varsågod järnredskapsvapen nej, bland skönare smälta in ting annat bättre den sen stores torn styrkt flagello, flagellum uttryckligt grovpiskan, grövrepiska, räfsa, gorrpiska, knutpiska, bärstjälk, fogdens hänge, barackens spade, älvans flata, bläckfiskens fångde arm, en jättens tarm och Gargantuas, Minskis knäpp finger eller ut ock, eller bort gjort, den mellanstorlekens yrkt scuticae, av bar skytiska piskan, karbas, svans, äkta läderpiska, styv halmkalamburborste den minste ynkt ferulae färla lättpiska rem mattpiska kanske mattebankare stånkrotting och säg för sin flygande matta andra piskspö allmänt tag metspö torskfiskpinne pekpinne vart av dagg kladdhand kallsångsben pärlstav baculum brakybärstjälk à la skalbaggsmodell smiskspy sminkrasp senapsbrun pluplubaschkvast musclewoodsrootsucker, prestavens, och profossens multiutensilhålfäst av påk påskhäxekvast och yvig stumpig vaskrensare längsta strumpa svisch allt detta klasch, minsta rumpa heligt ont Colonopetron jacobstaviecnipus, brännnässelpiska urtikation, ljudkonstnärt det avockan piskades och piss mocka om kom glaukuschstilte gläns ett ave bortstilte tid avgångh skraml skär försent i ragg arm med SS Mr Engångsmugg ång om upp ställets på så är istället nära närmast av, haft biljettn färdigt provtryckt på kvar, gjord in vänt slag caetrae dra av, visa vända lagt den fler fjärde sköldslaget att ta, från ångslups Wcmuggrums vägg nerhängtog i, kanské sin duschhatt medom att för fotbad välja känna, mer trängd löjlig bräcklig lädersköld bra vid jakt den nog, håller bäst vidare av mot hot dr Occhams trubbiga rakvässen klors, skadade ett, betraktad lite som rumpans form uti fjun i mångt hot suttet vänta, från vildhopar och skottar sett ärvt, med hårsporer svar kvar, en Colonopetron horlaeum ock, fått namnet sår på den verklige snylten i gästhamn hemåt, den färggranna mannens börda, tappat vatten, hamnat se kuplös snyltgeting efter, hade ljust den skölden caetrae dito vilken en baron von Stefan fyllt orala pulver någonstans ur det spritt ifrån med blandat, visste då inte effekten mera till vad, stod mugga han, eller skåla, plocka ål, fylla på opiumvin med lakrits is, ej den buteljae som tidigare var honom lakritsvin med opium, laktristssvin för minna båda ändå vinum opii crocatum, skillnaden ett hårstrå i svor han över det, vilket dem svärd som klyft hysch klyschjan och blivit vilken galen grej porcus böjd verbs böje piska visspisste plorr han inte, ringarna gick våg såg som, MS Glaset föll, piskornas ljud vindhärme flugrevapör, akter släppen ock allt, mitt i bestyret, hällde h:na slagg varp och luddfrans i muggen, MS Mockakoppen bredvid, MS Spetsglaset 3 x glaset vid det ryska porslinet frakt bit plirr, ner ugn bakelseändor fraktbit med sagt av, sakta nu akta han med spolade avart fort föll höll, clepsydratisk utlösning säkert, här äntligen så ej fått, saltkarhällt med, saltkräk frätande urinlakritssalt kemisk salmiack ammoniumklorid inskrynklats tid sitt ansikte manhalt uppsyn om ab ovoklockkluckkläck, coup de cocks, stubin, med mera nära vid, undrade mugg i hemsk ytterst stycke brak det svälja djup strup runk sug itag mer ner helt helst sig i hålne häll klädse balk golv kvar, lakrids laktafili sakrofrikosé lakrifili se os fritt ro sak sammans masturbaist offentligt under hudfärgs svartmotsats olika jeansfabrikslappar sydda ihop huva av dessa hällor tunnlar solljus mörkt folkögon halvhårda styvt mera dr H. Occhams satser bryningsimpimpstenarna draget rem komplementa var den mera annan dess spänd vidd vänd i änd samma barber's post där à utformning sutten dömd å mainstream med själv telephone pole design längs alla stycken sidor sig sitt, motsats slangbågellt vindel rakt strykt orunt omkring dem när så vill valt avgränsa halv mindre upp hövd, en hastmaskin dess bröst ur var påskyndt det också vadd spride stänge efter stund tyst då, gallbläck rutade sky som gjorde grund lossn skär avlägsna lämna radat fås skjutas ruck efter att dr Dryops griseus getts den målpistolt stå vid driva, tidpunkter giv ivara fram flytta tvingan länge så, fått äta i ro dem länge på fastntappnkantkännandets allt av lösare endast, drivts resa efter att tuffa de colonoplanetron fått uppdyk caissonsjuka, dykarsjukans svindel obehag kräk skak halt salt rubb kokblod sort cruor inne smord sång ner efter behandlingen, utförd en i namn legitimation häft tunna känna som sönder steriliseringsugnen isoleringsmaskin, bredvid avslöjarmaskin Foot-O-Scope, podoskop och jämte apparaten cucurbitae junodi junod's ventouse juonisk planetavgasventileringen som spänts om ståben kompakt avlade med spruta in i dessa cylindriska tuber gjorda av kristal eller zink kanske koppar ibland öppna endast i ena ändan och pressats mot kropps kött slutet in samma bara större och större mera, fanns kvar fler en sådan på von Stefans mottagning bland även kompakta exemplar

på von Stefan om att det kirurgiska åket (hit) hans inte så stor bil portens korsning vid inte bara måtte väl blockera för senast döde hjältens motorcykel alls vägen fram på allt fort fort outfart in där sist död då ännu kunt komma levande pekt effektfull skylttextade portering sin "This property insured by H Smith & Wesson on" om in, allra först som sig von Stefan nu faktiskt skulle flytta den hejd beydelselöst skylttexte på egen port där klappan fanns ge mer mässing värt här fint, dåtid den kiroakurgent som endast höjde hann den nu döde till himlarnas väl bättre carl, mycket hörde störde kirarg själv von Stefan mindre, kirurg sa eloge make det fortskridna samtalet pågått inte nog finns [fanns om] en lika bålstark jordackarl som han vår alle man Päng Newman, på jorden vår i grönska honom gott vara bekomme, ingen heller som kunde förbli göra på bättre fioler det till än han just, och den nu döde modig iklädde försökt en gång på lärarroll mentor för sin ävan, herrn vikarieslöjdlärare nätstrumpssorgflorslingorna ibland i var som då lära ut ädel snickarkonst, och när någon sönderfräknig barnstolpe lite väl endast gnidigt snid fram ensidigt något för länge mycket filat puts på ett stolbakben (inte för lite) minsann heller värre, slog den han nu döde carln sönder en stol på ett enda slag medelst det bums, och vips det tagit en käpp av den ur stolträben och gav stryk ordentligt åt ungen ifråga rätt, mer ned med stryk taget skinn bart fram på bak tills bajs, han fick omnämnande namn man om sig att vara jords halva dåre klots delvis värsta sedd barnmänniskohatare nästa missil till himmelen ond djävelbefrämjat misstag värre än, tänkte bara dröm önske rejälkuk från han måtta tag, samt avsatt sparken måst omgåendet mitt under lektion på elementärskolan skräcktagna i skara dragna åt hörn trängen med, alla med hand eller armbåge hän framför plyts sina ut, efter det som han brukade stylt omkring väsa när han såg något barnsung ställa väg för honom sällan om än bättre, kanske för varningens färdiga skull iför eventualiteternas vare här honom sig, att han hatar dem likafullt sådant som barn missfall är jädrans slisk sjukt, ocksi när von Stefan en gång undantag åkte buss ungefär det hemskaste av vad von Stefan vet känna till och nästenda gången om hänt därför så, sitthållplatsväntade på den omnidösä ne innan befinnande vet tyvärr med den nu döde ock stod, och det finns, fanns bredvid ett väluppfostrat gossebarn 129 cm som stannade upp på sidan om, blev lite långsamt tvär plåg framför den nu döde ej passande heller och ville nog släppa bäst honom riktigt framför sig, skolad därom varit för alltför, om jo väste visste den döde det rätt annat "jävla snorhydda där som, snyt dig åt Helvete snorig gosse" och bussen fick motorfel just då på grund av, och von Stefan är förmodat faktum den enda unge ärbart varit (som barn bra) som i sin tur nånsin allt svarat reta upp göre honom misogam urskinn orm ur på, retligt rönnbärsrörblåst med långt ihågligskaft från en Acoustic tube by dr von Stefan in Korvatunturi om av omogna omega och kladdmognare ljusrödbären på honom träff ljudlös härm pang på, bättre till kastat spräckta mosmaskinns tomato ock på honom träff rakt då, liksom hans senaste dödes överhövt dovt älskningsuttryckningar var ämne i präglat smyck stort inre harmonien om samtliga sammanhängd in medias res freud är i enlighet "ros", "hora", "fitta", "tag min lukt", "helvete (er)", "snorjërs där", "jag ska skjuta dig ur hèlveté", "dränk dig i stöveln, i snoret", "snövit" (plus vargyl), ”mer malätet yllekäk dig kräk!”, av alla dem som direkt han von Stefan motertagligt fås fråga utan fått höra några över minst hundra gånger femtio styck vare kom av korags betalda taktpinne dem för varje ensidigt bara, endast röstläget upprätthöll det nya var skedd händer upprepa igen, lite färre om skjutandet kanske kom ur, om än annars von Stefan blivit häri mordhotad utpekt allvar mer inte mindre än massor med x gånger gånger, och man vet fler alltid till att han här senast döde verkligen menar önska göra lyfta öskar sagt gjort för som få bort, förty nåt hans ögon börjar stå tal utträngt blick av och ser ut att få metons cykel på en sekund runt vana varv fram blängt skimra styrstång svängt tillstått, det händer några entydda sekunder ljust mörknar skift just innan han får på utbrottet ur sig sagt eller gjort, samt under de senaste året brukades knappt många fler uttryck dessa av av honom ens sin mund ärd tald än om nämnda ovan invektivt till, hans lite hemliga intresse var dock bilars växellådor vissa, om dem enbart som han visste kunde med lust giv livligt samtal intressad utan att veta nästan diskutera med några chaufförer närhellre hos, framför allt bussväxellådor väckte tankeofyterna plurienn växt upp om för hans fascination och förundran en dess vad är, och de stora åkens växelspakar fastnade han för speciellt lätt ett fast, automatväxlar hatade han låt duktigt sagt han än än fyrhjulsdrift var han mäkta imponerad över i sin tur, när von Stefan förstås sa nämnde tok gott att man kan länge nuförtiden då gott knappmedelst lätt koppla om från fyra till tvåhjuls fram eller, kanske snart till tre och ett utan, sprack han ut av kanske glädjetjut bråkdel högt över den afinurliga tekniken hänt härom det, varpå von Stefan nämnde extra sa att tekniken är lika dyr som säkert bra allt alltid, att man betalar mer nånting för den tekniks sånt det än för extra bensindrift om fyra dessa rullar på kostnad tre hjul och en fot dit fort, ljög lite, snurr upp åter hans ögon blick runt och fick ett extra genastsurvulkanutbrottsbaserat ur antivakuumraseriets hur radie det hållna sånt, slängde sina tygkassar innehåll i diket på nässlor, rusade tappade skon ras ur detta om in på en tre pumpars bensinstation där om närhet belägen bredvid de väntat på bussen av, tror han nästan rånade den macken på lukt hänt, och han missade bussen ifråga på råga, carln hade också gett till yttermero visso, olagligt kloakavlopp hemma havd där alltid sket dragit, rakt ut i klepsydran galet fräckt äckel, nog anmäldes flera gånger hänt till spe er oäkurinförbyggande rådet för salmifälligheten för det sånt, vilket von Stefan gjorde själv sin uppsyn glad själ talesman god gärning anmält, alltid som de sa där svar på sig tal inte vilja önska kunna må ingripa vid hans vatten och angelägna göranden heter säkrast, heter fejd ej frid för vare är, oakrln har ock genomgående undkommit närvara möjlighetens rättegångar tanke, bär också på sig stundom uniform gjord kattskinnspäls från en hans egna det, själv spelad von Stefan så nog också sett när han konfokal simplex stampade ihjäl en nyss jamande katsafastnad katt på sin hans strand, von Stefans dåtida katt när ung von Stefanus ännu var aning kattvän och hade sådant lurv kräk sitt hos sig fick han senast döde genast den katt till veterinäroakirurgiskt ett skick ock, och höll på tillställning dansplan planet sådant ville knappt någon ingen flicka, eller brud och dam någon alls med levd sammetsnässla Urnica pulvillus Plyschy och sex andra under kudd dansa honom i ett håll stopp, trots han gjort govlet till den, varpå han lakrits [lakoniskt] ljudlad tack skit skilt "här finns nästa prostibulum (hora)" notera "nästa" nästan sagt om det alltid så, höll allt till på ungdomsdanser vid ålder hög för, den nu döde oakrln onkeln höll en också, hörhäpningen det, von Stefans mormoder doktorinnan som gisslan i tre dygn vart en gång över sig hos bliven, han ylade fäst om allt det emellanåt på trappan sin inför liten så ock kallad skock och köksbiträdens åhhörda åh-örat om bland om att allt hon "besöket" inte lämnar honom god snickare sågägare levande som oklart om om om hon eller han båda skulle dö dött farväla för det bort klipping tillsatt, inte ens mormoders ordinare man kavaljerén, polisintenllekten jur.dr Salomaa lyckades alls annat inget vidare alls på att få ut henne hon därifrån förskansningen handling dess för innan den döde senast ändå slutligen få faktum då snirade sov slumr zzzalqmack smack snett huvudet rakt ben en halvtimme dryg full avslockning i om blundögonlocksfast ett det sitt båda hårda efter otaliga fler deras dagar gisslanförhandlingar trängt tungt ovetande vad och mundevinnerligande in klepsydratisck skalbaggsdrog lät i en pizza haft strö fastna falla som levererad på, då från en vägna scaea porta segmentbåge sin fin salong kommet med svar bortre vägg allt dit fram täckt av ekbokhylla liknar lite dr Marcel Reich-Ranickis ena och än underjordiskt taket störst han högt till lika om som den väl ständigt inslagen varit ha med inte helt dyvåta jacquardvävt lakantyger spänt under solgass för av likna kompress främst, därifrån allt circum-viso ett bastant vänt bekant bord omkull låg utan ben halva av samma träslag det dem ett, ritat efter, snickrats utgående taget uti matematik som aldrig nånsin räknats innan det tidigare här sagts tillkom denna, och blev föraktigt dekupör varnas sektioner vetnas eviga idiotiskt tinga att breda i sig om var ens greppa kunna, av en också snid gullöksklyfta oevet i, samt kring skrap statyetts bryofyt av honom åhdlaren ëgna oakrln förutom roten mor en man upp vilken var säkert oakrln till att kunna beställa sin död överraskande som på ett klockslag besked givet utan att det blev naknat hör, bliver självmord för det klassat förhållt klent lega, lukt knock in bart ärta med maskgubbens flamma Briseis fri ei seis seisake vid oak löshälen på hade de om andra löst ut mormodern mot en dikt från Badenvisen fritt fin om döden hotdel är vara, i drömmen hade han fått dött yrad Roseniusdikter insett sju teskedr salmiak te sig ske mer stopp av på bumerangen tången tungan, katsafiskade från bryggan hög, då fegt vad allt som nyktrat utspel hon åter ock om en mycket, till och medelst buren av brottstycket själv ut ur ett fönstret lyckades bedriftigt, för bokhyllstrappan uppför, oakrln varpå blev mycket sämre bedrövlig dårigare man aldrig åter sig av själv sägs i folkmund viktigt efter att fager kvinna bedrogt vara honom bort vänt hänt kan, ingen knappt än von Stefan vet det handlade om henne morotmoder von Mend sin, sist slut när den nu döde, firade sin enda födelsedag nånsin ett tag en gång art det, hänt för några år sedan nu efter det fick varje en gästa bekomma skit dem sista gånget främst sin egen äkta wiskyflaska där stor per man liter tröst räckt av honom över ovan direkt vidför perversarta dörrmatta Q.B.S.P den som kysser era fötter kan, och ingen annan servering välkomt nån äga berikt förekom hålla heller varit finna, rätt många kom hålla bland andras hermeteueskt efter gott det i varje fall, sådana som aldrig ens säkert pratat med honom svar knappt, kanske gamla många snickarlärkor ockt om från nog överstak- och ed svär svärdfäktareskolan likt, övrigt flaskorna räckte av ett rent otroligt korkupp lag lager taget varastark som nånsin han om varje hade till tillstått fått lämna sitt, äkta kustnordsjösk whisky viskby ords vara för gott, inte av någon billig falskvara flasksaga folksaga i gammal fiskleveroljebuteljliknandet från grannländer om kommit gulaschbaron, precis äkta nog gott istället efter det har ingen fan ändå alls blivit insläppt dit vid hänt därefter, frånsett en värsta stavfelet ckarl som sålde dokumentationen sin om visavi han den nu senaste döde okarlns motorbåtstävlan havet motivet vilken från tiden blivit libellus beträffande, och ytterst få ens försökt heller för den delen helst, tycker vidrigt bättre hålla ifrån gärna må, svälja ståndet för hellre, dessutom har bortdöd sist täckt hålet efter von Stefan i lönnväggen medelst byta varje år väggkalender där om än med fel år endast av gamla bilder som alltid togs fram på nytt åter snart i bruk burk för sina motivs fula skull slut fastän om rätt dag mycket exakare slutet än sin konservs bombage redan.

 

Stefan Hammarén
 

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Dostojevskijs somnlösa nätter i Petersburg

"Det är skönt att bli gammal. Att vara ung var för djävligt", skriver Hjalmar Söderberg i "Det mörknar över vägen" 1907. Visserligen är det en inbiten cyniker som på detta ...

Av: Bengt Samuelson | Essäer om litteratur & böcker | 06 juli, 2009

Många starka kvinnoporträtt på Göteborgs Filmfestival

- Om vi hade varit kvinnor och gjort våra filmer om sexuella trakasserier och en HIV-smittad gift kvinna i Egypten hade alla bara tyckt att vi överdrev, konstaterar Amr Salama ...

Av: Lena Lidén | Essäer om film | 07 februari, 2012

Världen gick inte under, om man säger så

Händelseutvecklingen i Tunisien, Egypten och de andra länderna i Mellanöstern inger hopp. För folken där naturligtvis, men också för oss andra. Historien är inte slut, det finns inte bara en ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 06 februari, 2011

Isadora Duncan, en levande skulptur

"Danser, c'est vivre", att dansa är att leva; orden står att läsa på ett vykort med Isadora Duncans porträtt. Vykortet är från 1928, tryckt till Duncans minne, några månader efter ...

Av: Cecilia Carlander | Reportage om scenkonst | 18 januari, 2010

Sagan om Emma

Den vingklippta lyxpoeten och textrådet, kärleksvraket Stefan Hammarén är också serenadör, skriver här på sin fasta spalt öppna brev och amorieller till sin Emma Grammatica (skrivd skönhet, livsbruksanvisningens, känslig varje ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 14 augusti, 2008

Ayodhya sexton år efteråt

1992 jämnade extremistiska hinduer Babru moskén från 1500-talet i Ayodhya till marken, under det att ledare för BJP och andra politiska grupperingar hejade på. Omkring tvåtusen människor mördades i de ...

Av: Pär Fredborn Larsson | Resereportage | 10 februari, 2009

En drömsk stund i Loulou d’Akis värld

Att betrakta verkligheten är ett återkommande tema i Loulou d'Akis arbete. Genom sina bilder låter hon betraktaren tolka och skapa sin egen sanning. Något som kan tyckas självklart för en ...

Av: Anna Mezey | Essäer om konst | 20 november, 2008

En illustration av den Andra

Jag går förbi en hög med dagstidningar som ligger kvarglömda eller kastade på marken. Jag blir stående något ögonblick inför framsidans bild av ett par groteskt undernärda och underviktiga barn ...

Av: Anna Remmets | Gästkrönikör | 23 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.